Det tycks som allt går bra i Kina förutom ökningen av inställda betalningar. Den senaste månaden har yuanen stärkts nästan en procent mot dollarn och den utländska valutareserven minskade med bara 4,1 miljarder dollar till totalt 3,2 biljoner dollar.
Men under ytan är kanske inte bilden så vacker.
Kapitalism med kinesiska särdrag: Reformerna som rånade kineserna
”Den preliminära uppskattningen av Kinas centralbanks (PBOC) hantering av reserven visar att nettokapitalutflödet landar på cirka 39 miljarder dollar under juli månad, vilket är den högsta summan under de senaste sex månaderna,” skriver International Institute of Finance (IIF) i en rapport.
”Det är skillnad på att ha tillräckligt med reserver för att möta ett normalt betalningsbalansbehov än att i panik försvara kapitalflykt”
– Worth Wray, STA Wealth Management
Så allt som Kina tjänade på sin export, och lite till, stannade kvar utomlands. ”Vi ska inte göra för stora tolkningar av ökningen kapitalflykt från en månad, men vi kommer att fortsätta varna för att investerares oro för den politiska situationen och tillväxttakten kommer att fortsatta påverka kapitalflöden till Kina,” konstaterar IIF.
Kinas utländska valutareserv. (IIF)
Worth Wray, chefsekonom på STA Wealth Management, anser att det finns en stor risk för att kapitalflykten kommer att öka igen snart. Hans utgångspunkt är att så länge den kinesiska valutareserven är hög, i absoluta termer, bör den vara tillräcklig för handel, men det kommer inte räcka länge om kinesiska medborgarna tappar förtroendet för ekonomin och flyttar sitt kapital utomlands i stor skala.
– Det är skillnad på att ha tillräckligt med reserver för att möta ett normalt betalningsbalansbehov och att ha tillräckligt för att försvara sig mot panikartad kapitalflykt bland medborgarna. Poängen är att kapitalbufferten fortsätter att minska och Peking kan inte fortsätta med den här politiken i all evighet, sade Wray till Bloomberg.
Han jämför valutareserven med de likvida medel som finns på bankkonton som allmänheten och företag har, även kallat M2 penningutbud.
Relationstalet är det lägsta sedan 2003 enligt Wrays uträkningar.
– De senaste åren har vi iakttagit en alarmerande minskning av kvoten. Det var uppe på 27 procent senast 2014, då valutareserven låg på över 4 biljoner dollar. Nu är det närmare 14 procent. Det är en bra bit under [IMF:s] rekommendationer på 20 procent, sade han.
Kinas utländska valutareserv i förhållande till penningutbudet
Med andra ord, medan M2 ökar – insättningar i Yuan kan inte lämna Kina, bara byta ägare – på grund av nya lån, så minskar valutareserven när medborgarna växlar till dollar och köper utländska företag.
Enligt investeringsbanken Goldman Sachs så har de kinesiska medborgarnas uppköp av utländska tillgångar utgjort 70 procent av kapitalutflödena under de senaste 9 månaderna.
Uppskattningen stämmer överens med data från undersökning som FT Confidential Research gjort. Över 60 procent sade att de flyttade kapital utomlands på grund av att man vill diversifiera riskerna, och över hälften tror att den kinesiska ekonomin kommer att sakta in ännu mer. Totalt 56,8 procent av respondenterna sa att de kommer att öka sina utländska investeringar inom den nästkommande två åren.
Statistik på hur kineser tänker om att göra utländska investeringar inom nästkommande två år. (FT Confidential Research)
Undersökningen bekräftade också att kineser är villiga att betala mer än värdet för sina investeringar, en tredjedel av de tillfrågade letade efter attraktiv avkastning utomlands. Och i deras fall jandlar det inte om avkastning, utan bara om att rädda sina pengar.
”Aaron Wu är en 31-årig finansman i Peking som efter att förlorat 1,5 miljoner Rmb på Shanghai börsen, investerade cirka 770 000 dollar i en lägenhet i Sydney och 240 000 dollar i australienska aktier. Den inhemska börskraschen var en vattendelare för Wu:s strategi för tillgångsallokering, sade han ”— FT Confidential Research
Kina har försökt att motverka trenden genom att försvåra flytt av kapital, och 67,6 av de tillfrågade medgav att det har blivit svårare att kringgå maxgränsen på 50 000 dollar.
Enligt en undersökning av Assia Nikkei, ska PBOC ha sagt till bankerna i ett privat möte förra månaden, att de ska slå ner hårdare på internationella trasaktioner, men de har inte gjort de nya reglerna offentliga.
Det är inte bara medborgare som flyttar kapital utomlands. Också företagen, vilkas banktillgångar också är inkluderade i M2, investerar i utländska tillgångar till den fulla omfattningen av vad lagen gäller.
Kinesiska företag har köpt totalt 493 utländska bolag för 134,3 miljarder dollar under de första sex månaderna i år, enligt en rapport av PriceWaterHouseCooper (PWC) skriver ChinaDaily. Det är en ökning på nästan 350 procent jämfört med samma period förgående år.
I motsats till medborgarna, så uppmuntrar regimen bolagen att ta över utländska företag, i enlighet med premiärminister Li Keqiangs politik.
”Fusioner och förvärv utomlands är en oåterkallelig trend på lång sikt,” konstaterar Liu Yanlai i PwC:s rapport.
