Zhaos förtrogna träder fram
En man läser den före detta kinesiske ledaren Zhao Ziyangs memoarer, Hongkong den 14 maj 2009. Boken finns tillgänglig i Hongkong men kommer troligtvis inte att ges ut i övriga Kina. Den handlar bland annat om massakern på Himmelska Fridens torg den 4 juni 1989, och släpptes lagom inför den 20:e årsdagen av händelsen. (AFP PHOTO/ Ted Aljibe)


En före detta kinesisk ledare har bidragit till att den avsatte ledaren Zhao Ziyang gett ut sina memoarer – en bok som avslöjar och fördömer massakern mot demokratirörelsen 1989. I boken uppmanas den kinesiska regimen att visa ånger för sitt brutala agerande.

Du Daozheng, en reformvänlig chef för den allmänna förvaltningenav tidningar och andra publikationer i slutet av 1980-talet, har berättat att han var en av fyra pensionerade tjänstemän som hjälpte Zhao att i hemlighet spela in sina memoarer innan han avled i husarrest 2005, rapporterar Reuters.

Zhaos memoarer, som publicerats i utlandet, kommer antagligen att förbjudas i Kina. Boken utmanar det regerande kommunistpartiets omdöme när det gäller hur de hanterade de studentledda protesterna på Himmelska Fridens torg i Peking, tillbakavisar regimens påstående om att det hela skulle ha varit en revolutionär komplott och kallar det väpnade massakern för en tragedi.

Du säger att det var dags för Zhao att få upprättelse efter att ha drivits ut av partiet 1989, anklagad för att ha ställt sig på studenternas sida.

– Vid den historiskt kritiska tidpunkten den 4 juni agerade Zhao Ziyang ansvarsfullt mot den kinesiska nationen och folket, säger Du i ett uttalande som kommer att publiceras i den kinesiska versionen av Zhaos memoarer som ges ut i Hongkong denna månad.

Zhaos namn är tabubelagt av kinesiska medier och regeringen anser att hans meningsskiljaktigheter med partiet vid händelserna 1989 var ett “stort misstag”, påpekar Du.

– I historien kommer naturligtvis inget av detta att berättas, sade Du.

Du har gått med i en liten men modig rörelse i Kina som öppet uppmanar regeringen att visa att de tar avstånd från hur man hanterade händelsen 1989.

En grupp med kinesiska intellektuella har nyligen mötts upp i utkanterna av huvudstaden för att diskutera frågan om att kräva ett slut på den offentliga tystnad som varat sedan den blodiga händelsen för tjugo år sedan.

Deras uttalande cirkulerar nu på några kinesiskspråkiga internetsidor och via mail.

– Medan tiden har gått har den massiva tystnaden blivit till ett massivt vakuum. Alla undviker det, går i cirklar, sade Cui Weiping till de cirka tjugo deltagarna.

Bland deltagarana fanns några av landets mest framstående liberala intellektuella, bland dem Qian Liqun, en före detta professor vid Pekings universitet.

– Den här hemligheten har blivit ett gift i luften bland oss och påverkar våra liv och sinnen, säger Cui.

Cui bekräftar för Reuters på onsdagen att hon höll ett tal på mötet den 10 maj och så vitt hon vet har ingen deltagare blivit anhållen.

Enligt Reuters ska den kinesiska regeringen ha hållit tyst inför tjugoårsdagen den 4 juni. En talesman i utrikesfrågor sade på tisdagen att de tidigare officiella uttalandena om studentdemonstrationerna stod kvar och undvek att svara på frågor om Zhaos memoarer.

Du ska ha uppmanat Zhao att spela in sina minnen, och menar att det är en historisk plikt att lämna en vittnesbörd till senare generationer.