Yelü Chucai - mongoliska kejsarens konfucianske chefsrådgivare
Yelü Chucai var den mongoliske kejsarens konfucianska chefsrådgivare. (Illustratör: SM Yang / Epoch Times)


Yelü Chucai (1190-1244) var av kungligt blod, hans familj härstammade från Liaodynastin (Khitan). Han växte upp och studerade konfucianism i det som idag är Beijing, dåtidens huvudstad i Jindynastin.

Efter att Djingis Khan hade intagit Beijing började Yelü Chucai studera buddhismen av en berömd munk. Han erbjöds senare en ställning som rådgivare åt Djingis Khan när denne hade hört talas om hans utomordentliga talang.

Yelü Chucai hade blivit djupt besviken på den utspridda korruptionen inom Jindynastin och beslöt att istället ta tjänst hos Djingis Khan.

Djingis Khan litade mycket på Yelü Chucai. En mycket skicklig hantverkare av pilbågar var avundsjuk på honom. Hantverkare frågade Djingis Khan:
– Vi utkämpar många strider i fält, hur kan en lärd som Yelü Chucai bidra till våra strider?

– För att kunna tillverka pilbågarna behöver vi hantverkare. Behöver vi inte en `statsman´ för att assistera kejsaren och styra nationen, svarade Yelü Chucai frågande.

Djingis Khan höll med Yelü Chucai och gav honom efter det mer makt. Yelü Chucai inrättade många viktiga bestämmelser åt Djingis Khan som senare även kom att antas av Yuandynastin.

Djingis Khan berättade
en gång för sina söner:
– Yelü Chucai är en gåva från Himlen. Ni kan anförtro honom alla nationella angelägenheter.

Den uppskattningen och det förtroendet var utan motstycke.

När en stad intogs av mongolarmén blev generaler ofta sysselsatta med att roffa åt sig av stadens guld- och silvertackor. Till skillnad från dem samlade Yelü Chucai in och bevarade många kinesiska mediciner, böcker och kulturartefakter. Han kom att rädda tusentals personer med de kinesiska medicinerna som han hade bevarat.

När han styrde huvudstaden Beijing fann han att barn till högt uppsatta ämbetsmän samlades i gäng och rånade folk, de till om med begick mord. Yelü Chucai var inte rädd för mäktiga ämbetsmän och han tog inte heller emot mutor. Han avrättade offentligt dussintals av de här brottslingarna.

Han var en så ädel person att när någon efter hans död försökte anklaga honom för korruption gjordes en undersökning av Yelü Chucais ägodelar. De fann inget annat än dikter, målningar och epigrafik (inskrifter från gamla tider).

Den mongoliska armén brukade ha en politik mot allt motstånd. Om de mötte motstånd när de attackerade en stad skulle invånare, inklusive kvinnor och barn, bli dödade när staden väl var intagen.

En sådan praxis orsakade mycket hat och motstånd från människorna vars stad var under belägring. En gång ledde en mongolisk general sin trupp för att attackera fiendens huvudstad. Han stötte på starkt motstånd vilket gjorde att hans framsteg försenades under lång tid.

Många av hans soldater dog eller skadades allvarligt under många strider. Generalen var mycket arg och sade:
– Så snart jag får huvudstaden ska jag döda alla i det här jäkla fästet.

Så fort Yelü Chucai hörde generalens plan vädjade han till kejsaren och sade:
– Vi utkämpar ett krig för att få land och folk. Om vi dödar alla människor kommer landet inte att vara till någon nytta eftersom ingen kan se efter det. Varför utkämpar vi då krig?

Kejsaren höll med Yelü Chucai och beordrade att ingen utom fiendens kung kunde dödas. Närmare 1,5 miljoner av stadens invånare räddades tack vare Yelü Chucais råd.

Han fortsatte att påverka kejsaren och ämbetsmännen och som ett resultat sjönk antalet människoslakter mer och mer och det mongoliska empiriet utökades ytterligare med mindre motstånd.

Yuandynastin var inte bara den kortaste i den kinesiska historian utan också en av de få som styrdes av icke-Han-kineser. Tack vare nästan tre årtiondens arbete av premiärminister Yelü Chucai förvandlades Yuandynastin från en krigshetsande stat till en stat av fred och välstånd, och Hankinesernas kultur bevarades.

Yelü Chucai stora bidrag har lovordats av historiker såväl som av vanligt folk.

Sedan lång tid tillbaka har Kina varit känt som ”Mittens Rike”. Benämningen har en djup innebörd och beskriver ett land där gudomliga varelser och människor en gång i tiden levde sida vid sida. Den traditionella kinesiska kulturen anses vara en ”gudomligt” inspirerad kultur, och är den enda kultur i världen som har 5 000 år av kontinuerligt nedtecknad historia. Den har efterlämnat otaliga litterära klassiker, historiska dokument, kulturlämningar och nationella förteckningar som speglar dess enorma omfattning.