Xi Jinping antyder förändring i falungong-frågan
Kinesiska kommunistpartiets ledare Xi Jinping i Folkets stora sal i Peking, 25 mars 2016. Xis agerande på senare tid antyder att regimen kanske håller på att förändra sin inställning till falungong. (Foto: Lintao Zhang/AFP/Getty Images)


Xi Jinpings uttalanden och åtgärder på senare tid antyder en möjlig omsvängning i regimens attityd till falungong, en andlig metod vars utövare förföljts brutalt sedan 1999. Som alltid med kinesisk politik handlar det dock om att jämföra nyanser och göra kvalificerade gissningar.

Den 25 april är, precis som 4 juni (årsdagen för massakern på Himmelska fridens torg), ett känsligt datum i Kina. Det är den dag då utövare av falungong år 1999 genomförde en fredlig protestmanifestation, vilket kom att bli startskottet till den fullskaliga förföljelsen, på order av dåvarande partiledaren Jiang Zemin.

Vanligen är dessa datum en tid då partiet lägger locket extra hårt på internet och griper och förvarar personer som man fruktar kan genomföra aktioner eller bara uttala sig misshagligt.

I år såg det dock annorlunda ut. Den 21 april, fyra dagar innan den känsliga årsdagen, sade Xi Jinping att regimen bör ”i vänskaplig anda lösa rimliga och lagliga klagomål som folket framför”. Det hela sades i en kontext kring så kallade petitionärer, alltså kineser som söker sin rätt hos centrala myndigheter för saker som de lokala myndigheterna utsatt dem för.

”När kommunistpartiets ledare väljer att leda den här sortens arbetskonferenser handlar det ofta om att de vill staka ut nya riktlinjer i politiken.”

Premiärminister Li Keqiang tillade att regimen borde ”sträva mot att lösa konflikter och skydda [petitionärernas] lagliga rättigheter”.

Just det här sättet att söka sin rätt, att petitionera, var något som många falungongutövare gjorde när förföljelsen inleddes, men de slutade med det när det tydligt visade sig att den strategin möttes med ökat våld och förtryck.

GRANSKNING: Dödens sjukhus

Markering på årsdagen?

På själva årsdagen, den 25 april, meddelades dessutom att fyra högt uppsatta personer inom regimens säkerhetsapparat, däribland Zhang Yue, chef för det politisk-rättsliga utskottet i Hebeiprovinsen, rensats ut ur partiet. Politisk-rättsliga utskottet är ett organ som fick enorm makt under Jiang Zemins tid som Kinas ledare, och spelade en nyckelroll i förföljelsen av falungong och de politiska manövrer som föregick den.

Det kanske mest uppseendeväckande är dock att Xi valde att leda en konferens om religion den 22 och 23 april, vilken var den första i sitt slag på 15 år.

När kommunistpartiets ledare väljer att leda den här sortens arbetskonferenser handlar det ofta om att de vill staka ut nya riktlinjer i politiken. Viktiga budskap döljs ofta i omständligt och obskyrt partispråk, så det krävs ett visst teckentydande.

”Det här inte de första tecknen från Xi Jinping på att han vill avlägsna sig från arvet från förföljelsen av falungong.”

Den förra konferensen, vilken ägde rum 2001, då förföljelsen av falungong var som värst, leddes av förföljelsens upphovsman, dåvarande ledaren Jiang Zemin. Han klargjorde då att regimen totalt skulle dominera religiösa grupper som hotade kommuniststyrets ”stabilitet”. ”Avvikande religioner” skulle bekämpas, vilket var logiskt med tanke på att han tidigare samma år försökt att ena de fem erkända och statskontrollerade religionerna mot falungong, som en del i den enorma förföljelseapparaten.

Xi Jinping använde helt andra tongångar i årets konferens: Religiösa läror kan ”berika”, och bör ”harmoniseras” med den kinesiska kulturen. Han tillade att partiet proaktivt bör ”vägleda” religiösa grupper, men att det ska ske inom lagens ramar. Han nämnde inget om ”onda religioner”, och hans tal saknade helt Jiang Zemins stridslystenhet.

En del andra saker som han sade har tolkats som att inget har förändrats. Till exempel varnade han för ”utländsk infiltration med religiösa medel”, men den sortens kommentarer är standard inom partiretoriken. Även inom den hårda ateism som partiet kräver finns olika nyanser av tolerans gentemot religion.

Dessutom följdes mötet upp av en artikel som tog upp tre fjärdedelar av partitidningen Folkets Dagblads förstasida, något som visar att Xi förväntar sig att hans kommentarer tas på allvar.

VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri

Inte de första tecknen

Det här inte de första tecknen från Xi Jinping på att han vill avlägsna sig från arvet från förföljelsen av falungong. Han har tidigare avskaffat det ökända arbetslägersystem vars population till största delen utgjordes av falungongutövare efter att förföljelsen inleddes. Visserligen har många förflyttats till ännu mindre reglerade ”lagutbildningscenter” (i folkmun ”hjärntvättscenter”), men det kan ändå tolkas som en symbolisk gest.

”Förföljelsen av falungong har skadat kommunistpartiets image svårt, både inhemskt och internationellt.”

Dessutom har hans juridiska reformer gjort att domstolar nu måste ta emot och behandla alla brottsanmälningar – även sådana mot förre regimledaren Jiang Zemin för brott mot mänskligheten i och med förföljelsen av falungong. Och till skillnad från hur sådana anmälningar normalt hanterades under Jiang Zemin, nämligen med mycket stor brutalitet mot anmälaren, så verkar det nu inte finnas någon policy ovanifrån för hur de ska hanteras, vilket lett till att somliga utövare kunnat lämna dem utan minsta repressalier.

Den pågående antikorruptionskampanjen som är riktad mot Jiang Zemins partifraktion handlar så klart primärt om en maktkamp inom partiet, men det går inte att bortse från att många mäktiga partitjänstemän, som Bo Xilai, Zhou Yongkang och Li Dongsheng, initialt byggde sina karriärer till stor del på att förfölja falungong.

Förföljelsen av falungong har skadat kommunistpartiets image svårt, både inhemskt och internationellt. Rörelsen var mycket populär, med uppskattningar på tiotals miljoner utövare i slutet av 90-talet, och trots den massiva propagandakampanjen har många kineser inte övertygats om att den skulle vara något hot mot Kina. Dessutom har enorma statliga resurser spenderats på den, och den har lett till återkommande och omfattande internationell kritik.

Xi Jinping har aldrig fällt några offentliga kommentarer om falungong, men det går inte att ignorera att frågan tycks ha påverkat en hel del av hans agerande sedan han kom till makten. Det återstår dock att se vad dessa signaler exakt betyder, och vad de kommer att innebära.