Det var första gången som en kinesisk regimledare deltagit vid elitmötet World Economic Forum (WEF). Vanligtvis är det ett forum för de hårdnackade kapitalisterna, inte ledare för länder som formellt sett är kommunistiska.
Tidigare har det inte heller funnits skäl att delta. Allting gick som Kina ville. Sedan man togs upp i frihandelsklubben WTO 2001 har Kina missbrukat systemet på alla sätt man kunnat för att gynnas av frihandeln och globaliseringen. Det blev gåsen som lade guldägg åt Kina.
Hur ska Kina kunna behålla sina entreprenörer?
Kina har struntat i miljö och säkerhet för att få andra länder att komma och investera och producera där. Under större delen av de två senaste decennierna, ända fram till 2014, har man manipulerat sin valuta nedåt för att göra sina produkter konkurrenskraftigare. Man har låtit subventioner och konstgjort billigt kapital regna över de statligt styrda industrierna, såsom stål och solenergi, så att de kunnat sälja sina produkter till förlust i Europa och USA, och därmed ruinerat konkurrenterna. Samtidigt har man skamlöst stulit intellektuell egendom såväl hemma som utomlands.
Så frihandel och globalisering har funkat fint för Kina, mestadels för att man aldrig försökt hålla sig till reglerna. Miljoner jobb, miljarder i kapital och ovärderlig kunskap har rört sig från väst till det kinesiska fastlandet. Undra på att Xi Jinping vill att det ska fortsätta så här.
Följa reglerna
– Vi måste vara fortsatt beslutsamma i utvecklingen av frihandel och investeringar, främja liberalisering och underlättande av handel och investeringar genom att öppna upp, och säga nej till protektionism, sade Xi inför WEF i Davos den 17 januari.
Kina tillåter fortfarande inte fritt kapitalflöde, detaljstyr sin valuta och åtalar godtyckligt utländska företag i landet för ”monopolistiskt beteende”.
Xi målar upp ett Kina som följer reglerna, vilket inte varit fallet om man ser till historien. Och han vill försäkra sig om att USA under Donald Trump och populistledarna i Europa förstår att Kina gärna vill att saker knallar på som tidigare.
– Ingen kommer att stå som vinnare efter ett handelskrig. Vi hoppas att andra länder också håller dörren öppen för kinesiska investerare och låter spelplanen förbli jämn, tillade han.
Därefter fortsatte han med att föra fram det gamla och felaktiga argumentet om att Kina importerar mycket, och därför har bidragit mycket till den globala tillväxten. Sanningen är att Kina exporterar mer än det importerar, och därmed tar tillväxt från övriga världen.
Glapp mellan teori och praktik
Det är det här glappet mellan teori och praktik som gjort att Donald Trump nu sätter press på Kina att börja spela rent. Och fastän Xi kanske har rätt i att alla skulle förlora på ett handelskrig, så visar historiska analyser att det vanligen är landet med handelsöverskott som förlorar mest.
Om vi emellertid tar Xi på orden så har han inget att frukta från Trump. Men Xi skulle då faktiskt behöva leverera de utlovade ekonomiska reformerna och göra Kina lika öppet som USA eller Europa: inga kapitalkontroller, ingen kontrollerad valuta, skydd för immaterialrätt och implementering av samma miljö- och säkerhetsstandarder.
Xi lovar att ”utöka marknadstillgången för utländska investerare, bygga högklassiga pilotområden för frihandel, stärka egendomsskyddet och jämna till spelplanen så att Kinas marknad blir mer transparent och bättre reglerad”.
Om Xi levererar det här kommer han på riktigt att ha bidragit till frihandel och globalisering – och på samma gång ha dödad gåsen som lägger guldägg åt Kina.
