Vuxna skilsmässobarn mår inte sämre än andra


Förutom en mindre grupp yngre kvinnor med sämre mental hälsa, har skilsmässobarn som vuxit upp lika bra psykisk och fysiskt hälsa som andra, visar en ny långtidssudie.

Alla äktenskap varar ju inte livet ut, varje år spricker tjugotusen äktenskap i Sverige. 2008 fick 47 000 barn uppleva separation mellan föräldrarna, inräknat samboförhållanden.

Hur skilsmässan sedan sätter sina spår upp i vuxen ålder har forskare i barn- och ungdomspsykiatri vid Linköpings universitet studerat närmare och resultatet presenteras i en avhandling av doktoranden Teresia Ängarne-Lindberg.

Forskarna har låtit
personer, vars föräldrar skilde sig på 1980-talet, svara på frågor om sina upplevelser, mentala välbefinnande, livshändelser utöver skilsmässan samt personliga resurser (KASAM)*. Man har även tagit data från psykiatrijournaler och sjukvårdsregister för att komplettera uppgifterna.

När resultaten jämfördes med en kontrollgrupp av personer vars föräldrar inte skilt sig, såg man ingen avgörande skillnad i mental hälsa, trots att skilsmässobarnen som idag är 20-30 år, fått erfara många utmaningar som en skilsmässa för med sig.

Det var dock betydligt vanligare att man sökte psykiatrisk hjälp, särskilt bland flickorna, under barn- och ungdomsåren i anslutning till skilsmässan, än i kontrollgruppen. Detta kan förklara varför skilsmässorna oftast inte medfört allvarligare följder i välbefinnandet i vuxen ålder.

Barnens egna goda resurser och  föräldrarnas sätt att hantera situationen på ett bra sätt, är andra positiva faktorer som spelat in menar forskarna.

En sårbar grupp var kvinnor mellan 22 och 27 år som vid tiden för föräldrarnas skilsmässa var  mellan 7-och 2 år gamla.  De uppvisade sämre mental hälsa och KASAM vilket bekräftar tigare studier som visat att unga flickor löper större risk att utveckla depression vid negativa livshändelser.

– Trots att resultaten visar på god hälsa hos barnen mellan 15 och 20 år efter skilsmässan är det viktigt att framhålla att inga barn önskar att deras föräldrar ska skilja sig. Men om föräldrarna inte har det bra tillsammans ansåg många av de intervjuade att skilsmässa kanske var den bästa lösningen, säger Teresia Ängarne-Lindberg i ett pressmeddelande.

*Begreppet KASAM (Känslan av sammanhang) myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994) professor i medicinsk sociologi i Beersheba, Israel.