Vrakfynd visade sig vara legendariska skepp


Ny dokumentation visar att de två välbevarade vrakfynden utanför Ölands kuster är resterna av de historiska skeppen Mars och Svärdet, båda viktiga symboler i sin tid och av mycket stort historiskt intresse. Detta rapporterar det marinteknologiska institutet på Södertörns högskola, MARIS.

Det var i somras som ett dykarlag upptäckte Mars, ett krigsskepp från 1500-talet då den svenska flottan etablerades, utanför norra Ölandskusten. Svärdet, som gick under i samma sjöslag som skeppet Kronan 1676, ligger utanför Ölands östkust på svenskt territorium.

– Det som är unikt för båda fartygen är att de i sig utgör ett slagfält. Man ser hur fartygen brunnit, hur kanonkulorna splittrat träkonstruktionerna. Det är lätt att med lite inlevelse sätta sig in i hur det måste ha varit ombord, säger Johan Rönnby, professor i marinarkeologi som leder MARIS, i pressmeddelandet.

Förra veckan undersöktes Mars med en fjärrstyrd liten robot, så kallad ROV, Remote Operated Vehicle. På plats var Johan Rönnby tillsammans med vrakets upptäckare, teamet från Ocean Discovery.

Enligt forskarteamet finns där mycket kvar att undersöka trots att skeppet blev svårt brandhärjat innan det gick till botten. Sist någon satte sin fot på Mars var det fullt krig, i den tid då nationalstaten Sverige bildades, samma tid som Vasadynastin etablerade sig. Enligt Niklas Eriksson, marinarkeolog och doktorand vid CBEES, Södertörns högskola, var Mars vitt berömt i hela Europa.

– Det är jättespännande att få möjligheten att titta på ett skepp som är så gammalt! Antalet 1500-talsskepp går att räkna på handens fingrar. Går man bara några hundra år framåt i tiden vet man mycket mer om hur de såg ut, säger Niklas Eriksson i meddelandet.

Båda fartygen ligger på orörda vrakplatser och har hundratals kanoner ombord, i eller omkring vraken. Utöver skeppsbyggeri kan forskarna genom fynden studera sjöstrid och levnadsvillkor ombord på de äldsta stridande segelfartygen.

Slaget den första juni 1676, mellan svenska flottan och en förenad holländsk-dansk flottstyrka, är känt som en av svenska flottans största förluster någonsin.

Det svenska amiralskeppet Kronan kapsejsade och exploderade redan tidigt i bataljen. Svärdet sjönk i ett senare skede i striden, med sin kapten Claes Uggla som därmed blev en av de största hjältarna i svenska flottans historia.

Ugglas hjältemod bestod i att han hellre lät sitt skepp brinna upp, och därmed offra såväl sig själv som sina 600 mannar, än att låta det falla i fiendens händer, skriver forskarteamet.

– Vraket kan berätta för oss om sjöstrid och skeppsbyggeri, men det kan också hjälpa oss att förstå en händelse som amiral Ugglas beslut och historien om honom. Vad säger det om den tiden och det samhälle som var då? Vad berättar det om synen på manlighet, disciplin och hjältemod?, säger Niklas Eriksson.

Nu planerar man att göra Sveriges första 3-D-dokumentär om de historiska vrakfynden för att allmänheten ska kunna följa forskningen, och även kunna presentera den till en internationell publik.

Ugglas storhet fick kung Oscar den II att skriva en dikt på tolv verser om amiralens sista strid.

Den sista versen lyder:

”Så kvad han. I rökmoln försvann

Den flagg, för hvars ära han brann,

Och hjälten med mattade händer

En hälsning till afsked den sänder.

Se´n sjönk han i svindlande djup,

Föraktande räddarens slup.

Sin ära han funnit i hafven:

Där söker han hvilan och grafven,

Och dit följer ”Svärdet” sin chef.”