Nyligen har forskning påvisat sambandet mellan intag av vitt bröd och en ökad risk för cancer. Studien som publicerats i tidningen, the International Journal of Cancer har funnit att personer som äter mycket vitt bröd (motsvarande fem skivor om dagen) nästan fördubblade risken att utveckla njurcancer jämfört med dem som åt minst (cirka en och en halv skiva om dagen).

Den här sortens forskning är ”epidemiologisk”. Det betyder att forskare främst letar efter sambandet mellan livsstilsfaktorer och sjukdom. Men det är viktigt att alltid komma ihåg att ett samband mellan två saker inte bevisar att den ena orsakar den andra. Till exempel är ägandet av en bil förenat med en ökad risk för hjärtsjukdomar. Vi behöver dock vara försiktiga med att dra slutsatsen att bilar orsakar hjärtsjukdomar. Det är antagligen inte ägandet av bilen som är den riskfaktor som förklarar detta samband – troligtvis är det något annat förknippat med ägandet, såsom en mer stillasittande livsstil, som är den verkliga boven.

När en epidemiologisk studie likt den som länkar samman vitt bröd med njurcancer kommer fram är nästa steg vanligtvis att åtminstone försöka förklara vad det är som kan utgöra sambandet. En sak vi vet om vitt bröd är att det erbjuder mycket lågt näringsvärde – det är inte riktigt föda utan mer bukfylla. Äter man mycket vitt bröd kan det helt enkelt tränga ut annan mer näringsrik mat ur dieten som kunde haft cancerskyddande egenskaper.

En annan möjlig förklaring till sambandet mellan vitt bröd och cancer är att vitt bröd faktiskt orsakar cancer. Vitt bröd frisläpper relativt snabbt socker till blodomloppet (detta är också känt som mat med högt glykemiskt index  (GI)). Den snabbt ökande sockernivån i blodet får kroppen att avge en stor mängd insulin, ett hormon som är ansvarigt för att sänka sockerhalten i blodomloppet. Det finns vissa bevis för att de biokemiska förändringarna denna process medför kan ha cancerframkallande effekter på kroppen.

Kost med högt GI tenderar också att stimulera utsöndringen av inte bara insulin utan kan också öka nivåerna av en besläktad substans känd som insulinliknande tillväxtfaktor (IGF). Denna substans tros ha förmågan attsätta igång cancerogena förändringar i kroppens celler. Aktiviteten hos IGF regleras till viss grad av andra besläktade substanser kända som IGF-bindande proteiner (IGFBP).

I en studie som publicerats i the American Journal of Clinical Nutrition visade att förtäring av måltider med högt GI jämfört med lägre sockerutsöndrande mat ledde till förändringar hos två sorter av IGF–bindande proteiner[1 ]. Det har antagits att sådana förändringar i sin tur främjar aktiviteten hos IGF och därigenom ökar cancerrisken.

Stöd för teorin att sådana biokemiska förändringar skulle kunna öka cancerrisken har kommit från flera undersökningar där man funnit ett samband mellan ätandet av mat med högt GI och cancer. En studie som publicerats tidigare i år i tidskriften The Annals of Oncology undersökte exempelvis intaget av söt föda såsom kex, kakor, socker och chocklad hos femtusen kvinnor [2].

Denna studie fann att jämfört med de kvinnor som hade en relativt låg konsumtion av söt kost ökade risken för bröstcancer med 19 procent hos dem som åt mest sötsaker. Författarna till denna studie drog slutsatsen att de funnit ett direkt samband mellan bröstcancerrisken och konsumtionen av söt mat. Dessutom fann en studie som publicerades förra året ett samband mellan förtäring av mat med högt GI och bröstcancer hos kvinnor efter klimakteriet medan en annan fann ett liknande samband gällande prostatacancer [4].

Det finns mängder av anledningar till varför det inte rekommenderas att ha vitt bröd som basvara. Bevisen länkar redan samman sådan kosthållning med övervikt och diabetes. Troligen kommer det att komma fler bevis som pekar på den förhöjda cancerrisken.

Annan mat med relativt högt GI som är bra att undvika är potatis, ris och fullkornsbröd (dess GI är faktiskt lika högt som i vitt bröd). Livsmedel med långsammare frisläppning av socker vilken är bättre att basera dieten på är  kött, fisk, gröna grönsaker, bönor, linser och nötter.

Referenser:
1. Brand-Miller JC, et al. The glycemic index of foods influences postprandial insulin-like growth factor–binding protein responses in lean young subjects. Am. J. Clinical Nutrition 2005;82: 350 – 354
2. Tavani A, et al. Consumption of sweet foods and breast cancer risk in Italy Ann Oncol. 2006 Feb;17(2):341-5
3. Silvera SA, et al. Dietary carbohydrates and breast cancer risk: a prospective study of the roles of overall glycemic index and glycemic load. Int J Cancer. 2005 114(4):653-8
4. Augustin LS, et al. Glycemic index, glycemic load and risk of prostate cancer. Int J Cancer. 2004 10;112(3):446-50

Om skribenten:

John Briffa arbetar i London som läkare, författare och hälsoskribent med specialintresse för kost och naturmedicin. Praktiska råd om alla aspekter kring hälsa och välmående kan hittas på www.drbriffa.com

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/news/6-11-6/47778.html