Vilka är de bästa universiteten i USA - och varför?
Förändringar av rangordningssystemet för högskolor: Washington Monthlys chefsredaktör Paul Glastris förklarade sin tidnings rangordningssystem den 16 oktober vid den liberala tankesmedjan Center for American Progress i Washington DC. och kritiserade den metod som används av U.S. News & World Report. Såsom före detta talskrivare för president Clinton har han ofta medverkat på MSNBC, NPR, NBC, CNN, Fox och C-SPAN.


Enligt vissa lärare har kritiken ökat de senaste åren och de hävdar att U.S News & World Report rankar rikedom och prestige, men inte var man kan få en bra utbildning.

Förra sommaren meddelade 63 rektorer för humanistiska högskolor att de inte längre tänkte förse U.S. News & World Report med den information som efterfrågades.

U.S. News & World Report publicerar den absolut mest populära jämförelsen av universitet och högskolor vilken används av föräldrar och studenter såväl som universitetsstyrelser och utexaminerade studenter. Över 1400 högskolor gör varje år den omfattande pappersexercisen. Princeton, Harvard och Yale hamna för det mesta på de tre första platserna, precis som de gjorde i år.

För att diskutera de påstådda bristerna i U.S. News ”America’s Best Colleges”och ersätta dem med annan information så höll den liberala tankesmedjan Center for American Progress en paneldiskussion den 16 oktober. Alla var eniga, även talesmannen för U.S. News att deras rangordning vore bättre om de skulle kunna använda mer konkreta mått på undervisningens kvalitet.


Att hitta en bra högskola: Kevin Carey är försknings- och policychef för tankesmedjan Education Sector i Washington med inriktning på utbildning. Han säger att U.S News & World Report populära rangordning är elitistisk och saknar den grundläggande information som de flesta studenter behöver. Han talade den 16 oktober vid den liberal tankesmedjan Center for American Progress i Washington. (Foto: Gary Feuerberg/The Epoch Times)

Att hitta en bra högskola: Kevin Carey är försknings- och policychef för tankesmedjan Education Sector i Washington med inriktning på utbildning. Han säger att U.S News & World Report populära rangordning är elitistisk och saknar den grundläggande information som de flesta studenter behöver. Han talade den 16 oktober vid den liberal tankesmedjan Center for American Progress i Washington. (Foto: Gary Feuerberg/The Epoch Times)

– I hela ens liv kommer det antagligen inte finnas något som man spenderar mer pengar på och samtidigt vet så lite om som sin högskoleutbildning. Kvaliteten på den utbildning som en student får, om han går vidare till olika högre studier, juridiska, medicinska och blir framgångsrik – när det gäller den här typen av saker, så vet ingen någonting. Informationen finns helt enkelt inte, sade Kevin Carey från tankesmedjan Education Sector i Washington D.C

Carey säger:

– Vad U.S News ranking gör… är helt enkelt att bekräfta högskolorna och universitetens status baserad på den prestige som är värdefull för studenterna oavsett kvaliteten på den utbildning de erbjuder.

– Den säger helt enkelt inte vad man behöver veta, om högskolan som man hoppas komma in på kommer att kunna ge en bra utbildning. Det är nödvändigt i vår demokrati att avskaffa ett sådant falskt rangordningssystem, sade Paul Glastris, chefredaktör för Washington Monthly och för detta talskrivare till Bill Clinton.,

Däremot vill i princip ingen återgå till före 1983 då U.S. News publicerade sin första rangordning.

– På den tiden, när jag ansökte, presenterade varje högskola sina siffror på sitt eget sätt och jämförelser var mycket svåra. U.S News tvingade alla att presentera sina data på samma sätt, och har återigen hjälpt oss föräldrar och våra barn att göra informerade val, skrev Jay Mathews i en artikel för Washington Post.

U.S News ranking är enligt Carey enbart användbar för en viss minoritet av studenterna, vilka går på “selektiva” högskolor och universitet. Dvs. där mer än hälften av eleverna nekas tillträde såsom på vissa elitskolor. Dock är det så att den stora majoriteten av studenter, nästan 90% inte går på selektiva högskolor och universitet. De flesta stundenter behöver veta var studenter undervisas på bästa sätt, där de har den bästa chansen att ta en examen, och var de har största chans för framgång enligt Carey. Den här typen av information har inte varit tillgänglig tidigare, men det börjar förändras.

Ett sätt att mäta som Carey skulle vilja se är rangordning baserad på undersökningsmodellen National Survey of Student Engagement (NSSE).

– För att mäta hur mycket studenter utmanas på det akademiska planet tas ett urval förstaårselever och seniorer ut och frågas om sådant som antalet böcker de har, hur många uppsatser som skall skrivas och hur mycket tid som används till förberedelse inför en lektion. Andra frågor har att göra med att tillämpa teorier på praktiska problem och hur studenter arbetar med andra studenter på gemensamma projekt. Som jämförelse är datan som används av U.S News mer noggrann, men den mäter inte undervisningsmiljön.

För att vara rättvis mot U.S News påpekar Carey att färre än 15 % av universiteten som rankas av U.S News tillhandahåller NSSE:s statistik och att ingen av de högst rankade universiteten publicerar sina resultat. Följaktligen kan U.S News inte ta med denna information i sina uträkningar. Carey prisade tidningen för att vara en av de bästa källorna för NSSE-information.

En annat sätt att rangordna högskolor

Washington Monthlys rangordning använder ett helt annat sätt att mäta för att rangordna högskolor. Dess mål är att mäta hur en högskola bidrar till nationen. Så den mäter hur en skola lyckas med att rekrytera och utexaminerar fattigare studenter. Den räknar ut ett sätt att förbättra nationens intellektuella nivå genom antalet skrivna doktorsavhandling samt utdelade forskningsbidrag. Den mäter samhällsnyttan genom att använda procentandelen elever som dras till fredskår- och reservofficersprogrammen, samt skolornas användning av arbete, studier och pengar till socialt arbete.

Ingen av elitskolorna tillåter reservofficersprogram på campus, med undantag av tre: Princeton, Cornell och University of Pennsylvania. Således är elitskolorna de som förlorar mest på detta rangordningssystem.

Texas A&M University, vilket rankas 60 av U.S. News, är rankat som etta i hela landet enligt det här systemet. Enligt Washington Monthly fick det denna position huvudsakligen på grund av dess studenters höga deltagande i reservofficersprogrammen och det generösa systemet för kombinationen av arbete och studier tillägnat samhällsservice.

Som jämförelse kom inte elitskolor såsom Princeton och Yale in på topp 30-listan och Harvard blev enbart rankat 27. Bara Cornell, rankad 12 i U.S. News kom in på topptio, mest på grund av det stora antalet studenter som doktorerar eller går med i fredskåren.

Liksom U.S. News, rankar Washington Monthly skolor i klasser. Till exempel så rankas de topp-30 humanistiska skolorna. Swarthmore College rankas 29:a medan det är trea i U.S News rangordning. Williams College och Amherst College rankat etta respektive tvåa av US. News och rankas också högt av Washington Monthly (åtta respektive nia).

Högskoleguider såsom U.S News använder lite eller inget utrymme för tvååriga statsfinansierade högskolor. En av anledningarna till bristen på jämförelser är att de flesta studenter inte är intresserade av den typen av högskolor, utan går helt enkelt i den som ligger närmast hemmet enligt Carey, vilka ofta inte är så svåra att komma in på. Men Washington Monthly rankar ändå de 30 bästa. Georgias Atlanta Technical College toppar listan. Det är en i huvudsak afroamerikansk högskola.

Carey säger att det finns ett behov, dessutom ett större behov, av högkvalitativ undervisning för de studenter som går på stadsfinansierade högkolor än de som går på de mer prestigefulla högskolorna. Studenter med ekonomiska problem och eller dåliga akademiska förberedelser är mer känsliga för inlärningsmiljön säger Carey.

De bästa statsfinansierade tvååriga högskolorna sviker inte och de står sig bra i jämförelse med många fyraåriga högskolor. Till exempel ställde två tredjedelar av studenterna i de 30 högsta rankade stadsfinansierade skolorna ofta frågor under lektionen i jämförelse med bara hälften i ett representativt urval studenter i fyraåriga program på mer foskningsintensiva universitet. Studenter från offentliga högskolor fick oftare ordentlig feedback från sina handledare för sina prestationer (59% jämfört med 49%).  Forskningsintensiva universitet är mer prestigefyllda medan de offentliga högskolorna mer fokuserar på undervisning, enligt Carey.

Översatt och bearbetad från version