Följderna av neddragning på vårdplatser inom sjukvården och färre platser i särskilda boenden visas nu tydligt. Det framgår av Socialstyrelsens lägesrapport om äldreomsorgen.
Sedan 1990-talets början har hälften av sjukhusplatserna försvunnit och platserna i äldreboende har minskat. Men i takt med att de äldre blir fler har trycket på primärvården, hemtjänsten och anhöriga ökat.
I dagsläget ser man att antalet utskrivningsklara ökar och fler får plats i korttidsboenden i väntan på plats i äldreboende och konsumtionen av slutenvård ökar.
– Vi lever allt längre och funktionsförmågan har successivt förbättrats samtidigt som allt fler äldre har hälsoproblem. Det innebär ökade krav på både sjukvården och omsorgen, när det gäller vården och omsorgen om de äldre. Särskilt psykisk ohälsa utgör ett växande problem bland äldre, något som inte har fått den uppmärksamhet som det förtjänar, säger Lennarth Johansson, projektledare för rapporten.
Vid utskrivning från sjukhus finns risken att ”falla mellan stolarna”. Om inte samverkan mellan de olika huvudmännen fungerar kan uppföljningen efter sjukhusvistelsen bli otillfredsställande. Det är angeläget att förtydliga ansvaret för rehabilitering och hemsjukvård utanför sjukhuset.
Andra faktorer som avgör kvalitén i vården av de äldre är att det finns utbildad personal. I de flesta kommuner är omvårdnadspersonalens yrkeskompetens relevant, men det finns skillnader i olika kommuner.
Andra viktiga faktorer som behöver ses över för en god vård av de äldre är beredskap för att kunna ge stöd och god vård för de 400 000 äldre över 65 som lider av psykisk ohälsa. Idag består behandlingen nästan uteslutande av läkemedel. Där kan det vara viktigt att göra mer insatser för att förebygga många äldres ensamhet och isolering.
–Till det positiva hör att det pågår en snabb utveckling på lokal och nationell nivå som innebär en bättre inblick i och möjligheter att jämföra äldreomsorgens innehåll och kvalitet, framhåller Lennarth Johansson.
