Vietnams dolda krig mot utlandsboende buddhister, del 2
Penelope Faulkner, talesperson för Parisbaserade internationalla buddhistiska informationsbyrån, uttalar sig mot Vietnams förföljelse av buddhismen, Vietnams största religion, under en föreläsningsturné i Australien i juni 2009. (Foto: Penelope Faulkners arkiv)


Läs del 1 här.

Otroligt nog kommer bevis för Hanois förföljelsepolicy från deras egna skriftliga riktlinjer. Den Parisbaserade internationella buddistiska informationsbyrån har avslöjat hemliga policydirektiv som redogör för Hanois intentioner att attackera dissidenter utomlands.

Den utlandsbosatta talespersonen för Vietnams förenade Buddhist-kyrka (Unified Buddhist Church of Vietnam, UBCV), Vo Van Ai har till och med vittnat inför den amerikanska kongressen om detta faktum. Han talade inför Representanthusets kommitté för internationella relationer den 20 juni 2005 och citerade Hanois uttryckliga order till Vietnams säkerhetsstyrkor att ”utplåna Buddhistkyrkan An Quang för gott”.

”Buddhistkyrkan An Quang” är Hanois term för UBCV och de hemliga direktiven, som författats av Vetenskapliga institutet för allmän säkerhet i Hanoi, har titeln ”Om religioner och kampen mot aktiviteter som exploaterar religion – internt dokument för studier och spridning inom folkets säkerhetstjänster”.

Penelope Faulkner, sedan länge aktivist inom Internationella buddhistiska informationsbyrån, rapporterar att det hemliga direktivet instruerar partiets kadrer och säkerhetsagenter på alla nivåer att ”gå emot, kuva, isolera och splittra” UBCV-ledare. Hon uppger att ”dessa direktiv beordrar säkerhetsagenter att infiltrera UBCV, inte bara att samla information och rapportera om UBCV:s verksamhet, utan skapa schismer och oenighet inom deras led, och på så sätt underminera UBCV inifrån.”

Enligt Faulkner har dessa ”säkerhetsagenter” utökat verksamheten utomlands.

Faulkner slår fast att Hanoi har inrättat ”regeringsfronter” för att underminera religiösa grupper och demokratiaktivister utomlands och har skickat hundratals ”statligt sponsrade” munkar till Australien och USA.

Huvudfronten som nu angriper UBCV bildades vid en konferens i Sydney i Australien den 1 januari 2009. Denna front går under namnet ”Transkontinental UBVC.”

Faulkner sade att det listiga med dessa fronter ”inte är att öppet främja kommunismen, utan att tala om för buddhister att de inte bör bli inblandade i politik, bara hålla sig till att be och skicka pengar till Vietnam, och inte blanda sig i rörelser för religionsfrihet och mänskliga rättigheter”.

Faulkner hyser inga tvivel om att Hanoi är inblandat i att skrämma utomlands bosatta buddister. Hon citerar från det hemliga direktivet där det beordrar vietnamesiska myndigheter att ”vidta förebyggande åtgärder för att hindra Västländerna från att utreda mänskliga rättigheter” i Vietnam.

I direktivet anges: ”Vi uppmanar politbyrån att samordna verksamheten mellan det vietnamesiska kommunistpartiets departement för propaganda och mobilisering, inrikes- och utrikesdepartementen, departementet för religiösa frågor samt för utomlands bosatta vietnameser, för att samarbeta under denna policy.”

En medlem av denna ”Transkontinentala UBCV”, en vietnamesisk munk från Sydney, sågs den 26 november 2009 tala i riksdagen i Canberra till ett dussintal högt uppsatta vietnamesiska säkerhetspoliser. Det var samma dag som UBCV:s utlandsdelegation träffade den australiska regeringen.

Några dagar senare skändades UBCV-templet i västra Australien.

Faulkner var med i UBCV-delegationen och medan hon medger att dessa säkerhetspoliser sannolikt besökte det australiska parlamentet angående några diplomatiska frågor, betvivlar hon inte att de anmält till sina chefer i Hanoi att de sett dem i parlamentet.

Hon är också säker på att skändandet av templet i västra Australien inte var någon tillfällighet.

I januari 2010 reste artikelförfattaren till buddhisttemplet i Perth, i västra Australien, och talade med den ansvarige munken Thich Phuoc Nhon. Han bar på huvudet från en av de två buddhastatyer som fått huvudena avhuggna, och sade att Hanoi länge hade försökt att eliminera deras kyrka.

Nhon sade också att han fått ett anonymt kuvert med ”begravningspapper” i guld och silver med posten 2009. Papperet är en gammal begravningstradition och han sade att det bara fanns en förklaring till detta brev: ”ett dödshot”.

Medlemmar i hans kyrka i Sydney och Melbourne har också mottagit hot via telefon, sade han.

Nhon sade att statyn skulle repareras.

Scott Johnson är jurist, författare och människorättsaktivist som inriktar sig på frågor i Sydostasien.

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/28633/