Vi måste våga ta upp känsliga frågor


Enligt artikeln ”Besök av Falungong upprör på högskolan” i Arbetarbladet den 20 oktober har två kinesiska studenter i Högskolan i Gävle blivit upprörda över att det ”känsliga” ämnet Falun Gong lärs ut där. En person, Ming Zhao, menar att Falun Gong är ett ”ideologiskt känsligt ämne” och säger att det inte är bra för kinesiska studenter att de associeras med Falun Gong.

Ytterligare en kines som valt att vara anonym för tidningen säger att det är en känslig fråga i Kina och att det kan få negativa effekter för deras framtida liv. Samma person säger också att Falun Gong-utövare knackar på deras dörrar och är ute på stan, vilket enligt den personen är ”fruktansvärt”. Zhao Ming säger att det är bättre att man lär ut studenternas kulturella bakgrund, hur det är att vara ung i Kina och stora frågor som till exempel miljöförstöring snarare än Falun Gong.

Jag kan förstå att Falun Gong blivit ett ”ideologiskt känsligt ämne” för kineser på Kinas fastland. Vad är det som gjort att det blivit så? Enligt mig handlar det om hur det kinesiska kommunistpartiet (KKP) genom åren totalt har demoniserat och spridit lögner om Falun Gong och dess grundare Li Hongzhi samt hur man avhumaniserat och marginaliserat utövare av denna qigongmetod.

Ett exempel på hur kommunistpartiet har lyckats svartmåla Falun Gong är att iscensätta olika händelser såsom mord och självmord och sedan skylla det på Falun Gong. ”Självbränningen” som ägde rum på Himmelska Fridens torg den 23 januari 2001 är ett belysande exempel. Kinesiska statliga medier hävdar att fem Falun Gong-utövare tände eld på sig själva, för att senare hävda att de var sju stycken.

FN:s International Education Development säger att självbränningen ”ur vår synvinkel bevisar att den här händelsen var iscensatt av regeringen”. När man tittar på CCTV:s (China Central Television) video om själbränningen i slow-motion kan man se att kvinnan som den kinesiska statliga propagandan påstår dog av brännskador får ett hårt slag i huvudet med ett tungt föremål av en man i militärrock. Philip P. Pan från Washington Post åkte till kvinnans hemtrakt och gjorde efterforskning och fann att hon uppenbarligen inte var någon Falun Gong-utövare. Hon var nämligen känd av lokalbor för att inte ha någonting med Falun Gong att göra. Hon var dessutom deprimerad, psykisk instabil och anklagades av omgivningen för att ha misshandlat sin dotter och mor. CCTV intervjuade kvinnans dotter, en tolvårig flicka, som dog i samband med självbränningen. Ett program i CCTV visar hur flickan talar med en reporter kort efter att hennes luftstrupe opererats. Enligt läkare är det omöjligt att tala efter så kort tid efter en sådan operation. Detta är bara några suspekta detaljer ur den så kallade självbränningen vilket indikerar att den var iscensatt för att smäda Falun Gong så att regimen skulle kunna rättfärdiga förföljelsen.[1]

David Kilgour och David Matas, författare till rapporten ”Blodig skörd”, talar om att det pågår organstöld av tusentals Falun Gong-utövare i Kina som dödas just för sina organ som sedan säljs framför allt till västerlänningar för stora vinster.[2] Även EU-parlamentarikern Edward McMillan-Scott som besökt Kina har också fått det bekräftat att organstöld av Falun Gong-utövare sker i Kina.[3]

Enligt Kilgour och Matas samt diverse människorättsadvokater pratar man om att det pågår ett folkmord på Falun Gong i dagens Kina. Clearwisdom.net har dokumenterat fler än 3 000 Falun Gong-utövare som torterats eller misshandlats till döds av myndighetspersonal i Kina på grund av sin tro. Enligt vissa källor rör sig dödsfallen säkerligen om tiotusentals. Amnesty International, Human Rights Watch och andra människorättsgrupper talar också om att förföljelsen av Falun Gong är omfattande och brutal i Kina.

Ett hundratal Falun Gong-utövare har lyckats fly från Kina och undkommit förföljelse. Bara i Sverige bor minst fem personer som har erfarenhet av misshandel och tortyr på grund av sin utövning av Falun Gong i Kina. Jennifer Zeng, en Falun Gong-utövare, som lyckades fly förföljelsen i Kina och som numera bor i Australien berättar om sina erfarenheter i sin bok ”Witnessing History: One Chinese Woman’s Fight for Freedom”. Jane Dai har med sitt barn Fadu rest världen runt för att sprida sanningen om hur hennes make förföljdes till döds av kinesiska myndigheter på grund av att han utövade Falun Gong. Jane Dais öde resulterade i en film av Elefteria Kalogritsa med namnet ”Plum Blossom in Snow”.[4] Filmen fick i år priset Justice Prize vid Shen Zhou International Film Festival i Washington DC.[5]

Enligt kineser som kommer på besök i Sverige eller som studerar här under en tid är allt detta jag tagit upp ett känsligt ämne som man bör undvika. Detta visar ju också hur pass lite kineser i Kina egentligen vet om förföljelsen av och folkmordet på Falun Gong. Men hur kan de känna till detta när informationsblockaden är närmast total i Kina? Den strikta internetcensuren känner vi till i västerlandet. Har den kinesiska statskontrollerade medieapparaten efter att förföljelsen av Falun Gong startade i juni 1999 gett en rättvis bild av Falun Gong? Nej, det har den absolut inte gjort. Förtal och lögner om Falun Gong har dominerat i kinesiska medier. Ett uppmärksammat fall i det avseende var när man ändrade ett ord i ett offentligt uttalande som Li Hongzhi gjort. ”Händelsen med jordens explosion existerar inte” blev efter att CCTV ändrat det till ”Jordens explosion existerar.” Syftet var självklart att få Falun Gong att framstå som en domedagskult.

Hur mycket är det egentligen som undanhålls i kinesiska medier om Falun Gong? Nämns det att den finns i över 80 länder? Får kineser i fastlandet veta att Li Hongzhi och Falun Gong har fått över 1000 utmärkelser runt om i världen. Vet kineser om att Falun Gong ofta här i västvärlden bjuds in till skolor, olika föreningar och hälsomässor för att visa upp och prata om Falun Gong? Hur många kineser känner till boken ”Falun Gong’s Challenge to China” av Danny Schechter som målar upp en helt annan bild av Falun Gong än den kinesiska kommunistregimens? Hur många kineser känner till filmen ”Plum Blossom in Snow” som nämndes tidigare?

Men är det bara Falun Gong som är ett ”ideologiskt känsligt ämne” för kineser? Hur är det med Tibet- och Taiwanfrågan, förföljelsen av uigurer, mongoler och andra minoritetsgrupper? Hur är det med de kristna, munkar, nunnor och andra andliga och qigong-grupper som förföljs i Kina? Hur är det med människorättsadvokater och demokratiförespråkare i Kina som förföljs och fängslas i Kina? Är inte dessa också ”känsliga” ämnen? Hur är det då med Jung Changs ”Vilda svanar”, ”Mao. Den sanna historien” av Jung Chang och Jon Holliday och ”Röd åklagare” av Xiao Rundcrantz? Hur är det med ”Nio kommentarer om kommunistpartiet” av Epoch Times som tar upp om KKP:s blodiga historia av dödande och förtryck? Ska vi också vara tysta om internetcensuren och massakern på Himmelska fridens torg 1989 eftersom det också är ”känsliga” ämnen?

Sedan den 9 augusti pågår det en fackelstafett för mänskliga rättigheter i Kina – den har redan färdats i många av de stora städerna i Europa, inklusive Aten, Paris, Genève, Berlin, Stockholm och Göteborg. Budskapet är att ”olympiska spel och brott mot mänskligheten ska inte pågå sida vid sida”.[6] Ska vi vara tysta om detta också eftersom det är ett ”känsligt” ämne?

Enligt Tibet-kännaren David Ståhl och som skrivit ”Tibet – våldtaget land på världens tak” har fler än 1,2 miljoner tibetaner dödats av Kinas regim. Tibets kultur har förstörts och förtryck av tibetaner pågår än i dag i dagens Tibet. Ska vi vara tysta om detta också bara för att det kan vara ”känsligt” för kineser?

Som tur är står vissa personer på sig. En av dem är historieprofessorn Roger Kvist som säger i Arbetarbladet att man inte kan ”anpassa undervisningen för att utländska makter ska bli nöjda”. Olov Dahlin som skulle hålla föredrag för lärarna på skolan säger att:

”… vi kan ju inte börja ändra i undervisningen eller undvika att behandla Falungong i undervisningen. Det är ett sådant centralt fenomen i dagens Kina. Vi lär ju inte ut Falungong. Vi tittar på Falungong ur ett akademiskt perspektiv, vilket innebär att vi analyserar det som ett fenomen som kan jämföras med andra religiösa rörelser i Kinas historia och i dag.”

Jag kan förstå att kineser kan bli upprörda över vissa saker och många tror att man misskrediterar Kina. Men det är inte så det är. Vad det handlar om är att de olika förföljelser och det folkmord som pågår mot Falun Gong är sanktionerade av några ledare i kommunistpartiet. Att kritisera KKP och dess politik är absolut inte att klanka ned på Kina. Vad några ledare gör representerar inte Kina och dess befolkning. Det var framför allt Jiang Zemin, den dåvarande presidenten, som startade förföljelsen och det är han som är den pådrivande parten i demoniseringen, förtalet, lögnerna och förföljelsen av Falun Gong. Det som ledde fram till förföljelsen var att Jiang Zemin blev avundsjuk på att så många som 70-100 miljoner hade tagit upp utövningen av Falun Gong. Detta gjorde honom också nervös och rädd att han kunde förlora makten när en så stor grupp kunde bli så stor på så kort tid.[7]

I Kina är det i stort sett omöjligt att ta reda på alternativa synvinklar om Falun Gong och andra ”känsliga” ämnen. Huvudboken i Falun Gong, ”Zhuan Falun”, är totalförbjuden i Kina. Om kineser fick tillgång att själva få läsa boken så kanske en annan bild skulle tona fram. Om kineser fick tillgång till ”Mao. Den sanna historien”, ”Nio kommentarer om kommunistpartiet”[8] eller annan alternativ information så kanske de kunde omvärdera sin egen syn på kommunistpartiets blodiga historia – en historia som än i dag omfattar brutalt förtryck och dödande av oskyldiga människor.

Zhao Ming nämnde att man borde lära ut de stora frågorna och där skulle inte Falun Gong ingå. Men enligt mig är Falun Gong det stora ämnet som borde läras ut. Varför? Just därför att förföljelsen har drabbat 70-100 miljoner kineser i Kina. Den har inte bara drabbat dem som utövar metoden utan även deras arbetskamrater, vänner, grannar och familjemedlemmar. Dessutom pågår det en omfattande organstöld av tusentals Falun Gong-utövare. Kommunistpartiet har också totalt indoktrinerat allmänheten i Kina med allehanda lögner, förtal och vinklad propaganda om Falun Gong. Alla dessa lögner, förtal och vinklingar som kommunistpartiet ständigt basunerar ut med hjälp av statligt styrd media har blivit en ”sanning” för kineser i dagens Kina. Jag kan förstå till viss del kineser som kommer till Sverige som tycker att det är ”fruktansvärt” att se Falun Gong-utövare på stan och dela ut material eller vad de än gör eftersom regimens bild av Falun Gong har blivit många kinesers ”sanning”. Många kineser tror därför att Falun Gong-utövare är farliga kultmedlemmar.

Om användandet av begreppet kult på Falun Gong har Ken Roth för Human Rights Watch sagt:

”Om du tar en titt på Falun Gong så är de bara vanliga människor. Detta är inte en kult som hjärntvättar folk som sedan försöker skada samhället eller sig själva. Detta är personer som vill gå ut och öva som en grupp, som har vissa, kanske mystiska synsätt vad gäller healing, vilket i sig inte skadar någon. Detta är inte en den sorts kult som är förtryckt på ett legitimt sätt. Det är… en grupp vanliga människor som förtjänar att få ha starka band tillsammans så som de önskar – men detta är i sig självt så hotande för den kinesiska regeringen att de tar till denna stämpel.”[9]

Enligt Amnesty International har den kinesiska regeringen antagit tre strategier för att krossa Falun Gong. Först använder man våld mot utövare som vägrar avsäga sin tro, sedan använder man tvångsstudier för att förmå utövare att överge sin tro, och den tredje strategin är att man använder en mediekampanj för att vända den allmänna opinionen mot Falun Gong.[10]

Att den anonyme kinesen i Arbetarbladet tycker att det är ”fruktansvärt” med Falun Gong-utövare på stan eller att de knackar dörr visar också att den kinesiska kommunistregimens propaganda har lyckats. De har verkligen lyckats att vända den allmänna opinionen mot Falun Gong. Orsaken till att Falun Gong-utövare är på stan är säkerligen för att de vill dela ut information om Falun Gong och förföljelsen i Kina. Det pågår ett folkmord och brutal förföljelse som drabbar en tiondel av den kinesiska befolkningen. Och det är detta hemska som de vill få stopp på – ett sätt att göra detta är att informera allmänheten. Hade kineser verkligen tagit sig tid och lyssnat på Falun Gong-utövare och undersökt lite alternativa synvinklar skulle de inse att den bild som kommunistregimen sprider via Kinas medier inte stämmer. När ett stort antal kineser håller med kommunistregimen i Kina om att det är okej att förfölja Falun Gong så kan denna regim fortsätta att förfölja hur mycket de vill. Men vad händer när ett stort antal kineser inte håller med regimen och ingen tror på lögnerna?

Källor:
[1] http://www.faluninfo.net/tiananmen/immolation.asp
[2] http://organharvestinvestigation.net/
[3] http://cipfg.org/en/index.php?news=279
[4] http://www.plumblossominsnow.com
[5] http://www.epochtimes.se/articles/2007/09/17/13134.html
[6] http://www.humanrightstorch.org
[7] http://falungonginfo.net/files/behind-persec.htm
[8] http://ninecommentaries.com
[9] “Falun Gong’s Challenge to China – Spiritual Practice or ‘Evil Cult’?”, Danny Schechter, sid. 57)
[10] http://web.amnesty.org/library/Index/engASA170282001