Vetenskapsmannen som vågar ifrågasätta vetenskapen del 2
Rupert Sheldrake. (Foto: Joan Hill)


Del 2 av 2. Läs del 1 här.

Forskaren Rupert Sheldrake har skapat en databas med 842 fall av föraningar, som bland annat innehåller fall med människor som kan se framtiden i sina drömmar. Han har också studerat liknande fenomen med djur.

Han beskriver ett fall där den brittiska biologen Rachel Grant genomförde en studie med paddor som parade sig i Italien. Hon upptäckte en massflykt av paddor strax före jordbävningen i Italien i april 2009, som mätte 6,4 på richterskalan. Grant berättade för media att hennes upptäckter ”tyder på att paddor kan upptäcka tecken som föregår jordbävningar, som exempelvis utsläpp av gaser och laddade partiklar och att de använder dessa som en form av varningssystem”.

Men Sheldrake fortsätter: ”Om det visar sig att de verkligen reagerar på små fysikaliska förändringar så bör seismologerna själva kunna använda dessa för att göra bättre förutsägelser. Om det visar sig att det handlar om föraning så skulle vi kunna lära oss något om sambanden mellan tid och orsak. Om vi ignorerar djurs förmåga till föraning, eller bortförklarar den, så kommer vi inte att lära oss någonting.”

Dean Radin, en amerikansk akademiker, gjorde ett experiment på 1990-talet för att undersöka fenomenet föraning. Han observerade känslor hos mänskliga försökspersoner med hjälp av elektroder på fingrarna (likt lögndetektortest). Svettkörtlarna aktiveras beroende på människors känslotillstånd, vilket skapar förändringar i hudens resistans.

Försökspersonen fick se olika fotografier. De flesta fotografierna föreställde lugna motiv som exempelvis landskap, men några var chockerande och visade uppskurna lik. En dator valde slumpmässigt ut dem. Försökspersonerna var lugna när de lugna bilderna visades, men när de chockartade bilderna visades så kunde en ökning av den så kallat elektrodermala aktiviteten uppmätas via elektroderna.

Forskarna överraskades dock när de upptäckte att ökningen av den elektrodermala aktiviteten inträffade upp till fyra sekunder innan fotografierna visades för försökspersonerna, trots att valdes ut av datorn några millisekunder före visningarna. Sheldrake skriver: ”Det verkar som om personerna påverkades av sig själva i framtiden, i stället för av de objektiva händelserna.”

Han relaterar detta till sin egen teori om morfogenetiska fält. ”Det sker i enlighet med sättet som attraktorerna attraherar organismer mot deras ärvda eller inlärda mål, med påverkande flöden från virtuella framtider genom nutiden mot det förflutna.”

Universella konstanter behöver inte vara konstanta

Vid sidan av biologi och filosofi, lägger Sheldrake också fram intressanta och fascinerande idéer inom andra vetenskapliga områden.

Beträffande ljusets hastighet skriver han: ”År 1927 hade de uppmätta värdena konvergerat mot 299 796 kilometer per sekund. Vid den tiden konstaterade de ledande experterna inom området att ‘Det nuvarande värdet på c [ljusets hastighet] är fullt acceptabelt och det kan mer eller mindre fastställas permanent’. Mellan åren 1928 och 1945 minskade man dock värdet på ljusets hastighet över hela världen med omkring 20 kilometer per sekund. (…) Under senare delen av 1940-talet ökade man åter värdet på ljusets hastighet med omkring 20 kilometer per sekund och kom till konsensus kring det nya värdet.”

Sheldrake menar att vi i framtiden kanske kan få läsa frekventa nyhetsrapporter med det senaste värdet på c i vetenskapliga tidsskrifter, ungefär som väderleksrapporter eller börskurser.

Ifrågasättande av energiprincipen

Boken diskuterar ett antal experiment som syftar till att testa energiprincipen på levande organismer. Det handlar om att ha människor eller djur i lufttäta kammare och mäta energin som intas genom föda, värmen och arbetet som produceras, syret som förbrukas och koldioxiden som produceras.

I en del experiment kan så mycket som en dryg fjärdedel av energin inte förklaras. I andra experiment har forskare beräknat genomsnittliga värden från olika experiment och sorterat bort en del data för att komma fram till resultat i enlighet med energiprincipen, menar Sheldrake.

”Även om de flesta kanske inte inser det så kan den chockerande sanningen vara att levande organismer producerar energi som överskrider alla standarder inom fysik och kemi”, skriver han.

Sheldrake fortsätter med att skriva om fenomenet fasta, där personer inte äter under månader eller år utan att drabbas av negativa effekter. Han diskuterar de många heliga personer i Indien och i väst, från dåtid till nutid, som sägs ha överlevt utan föda och i en del fall även utan vatten.

Ibland verkar man fasta till följd av sjukdom och inte andlig övertygelse. Sheldrake refererar till 2010 års studie av den indiske yogin Prahlad Jani som övervakades under två veckor av Indian Defense Institute of Physiology and Allied Science.

Sheldrake uppmanar till fortsatta studier av fenomenet: ”Finns det nya former av energi som inte erkänns av vetenskapen idag? Eller kan levande organismer ansluta till och hämta energi från nollpunktsfältet, som är accepterat av dagens vetenskap?”

Sheldrake menar att det finns ett samband mellan misslyckandet att verifiera energiprincipen hos levande varelser genom experiment och fysikens teori om mörk materia.

När fysiker observerade hur galaxer och kluster av galaxer rörde sig, blev de förvånade när de upptäckte att galaxerna inte följde lagarna om materians rörelser. Det verkade finnas betydligt större dragningskrafter på grund av gravitation, än vad som borde vara möjligt. De drog därför slutsaten att stora mängder okänd materia måste finnas närvarande. De kallade den för ”mörk materia” och den är fortfarande hypotetisk och kan inte observeras.

Nu tror kosmologer att det bara är en liten del av universum som består av materia som kan observeras, som exempelvis atomer, stjärnor, galaxer, gaser, planeter och elektromagnetisk strålning. Större delen av universum består av mörk materia menar de.

De flesta teorier om mörk materia utgår från att dess densitet är konstant. Eftersom universum expanderar innebär det att mörk materia ständigt bildas. Detta strider både mot termodynamikens andra lag och energiprincipen – två av fysikens hörnstenar.

Sheldrake skriver: ”Universum är som en evighetsmaskin. Det expanderar på grund av mörk energi och skapar ännu mer energi till följd av expansionen.” Han fortsätter med att utmana vetenskapsmännens förutfattade meningar om evighetsmaskiner: ”Skeptiker hävdar att sådana anordningar är omöjliga och falska och en del av dem som talar om ‘fri energi’ kan ju vara bedragare; men kan vi vara säkra på att alla är det?”

Han menar att missledda vetenskapliga rådgivare kan utgöra en del av skulden för motviljan att investera i forskning i sådana anordningar (som syftar till att producera mer energi än den som tillförs). ”Men en del av dessa anordningar kanske fungerar och innebär i så fall nya energikällor.” Han föreslår att en belöning utlovas till den som kan skapa en sådan anordning.

Alternativ medicin bör accepteras

Förutom modern materialistisk medicin tillämpas även alternativa medicinska system, som exempelvis homeopati, kiropraktik och traditionell kinesisk medicin. Forskningen som bedrivs med statliga anslag, de flesta nationella vårdinrättningar och privata medicinska försäkringar ignorerar dock övriga system och accepterar bara den västerländska medicinen.

Sheldrake börjar med att ge sitt erkännande till de extraordinära framsteg som den moderna västerländska medicinen har gjort. Den förbättrade folkhälsan som följde av vaccination och bättre hygien kan inte tillskrivas något särskilt system, säger han. Varken materialismen eller den mekanistiska livsteorin kan ta åt sig äran. Antibiotika upptäcktes av en slump. De flesta moderna droger är antingen kemiska föreningar som tagits fram med hjälp av örtmediciner eller upptäckta genom experiment.

Efter en kort historik om västerländsk medicin fortsätter Sheldrake med att kritisera den korrumperade hanteringen inom läkemedelsindustrin. ”En del företag gör vad som helst för att få sina droger att framstå som säkrare och effektivare än vad de i själva verket är och skapar en illusion av vetenskapligt förtroende kring dem. […] De utlovar stora arvoden till vetenskapsmän som sätter sina namn under artiklar som spökskrivits av författare som arbetar åt läkemedelsföretagen.”

Sheldrake diskuterar placeboeffekten. Han hänför den till kroppens förmåga till självhypnos. Han pekar på hypnotisörers förmågor att framkalla blåsor på huden genom att övertyga försökspersonerna att de har bränt sig. Han refererar även till behandlingen av vårtor med hjälp av ”magiska” metoder, som ofta är effektivare än de konventionella.

När modern medicin testar hur effektiv en behandling är, försöker man undanta placeboeffekten. Sheldrake ställer frågan: Finns det behandlingsmetoder som ger bättre placeboeffekter än andra?

Han diskuterar också hur andligt utövande påverkar hälsan. ”Bönens och meditationens effekter på hälsan och välbefinnandet har studerats där personer som har bett eller mediterat, samt liknande personer som inte bett eller mediterat, identifierats i början av undersökningen och de har därefter följts under flera år för att kunna utvärdera skillnader i hälsa och dödlighet. Det var skillnad. De som bad eller mediterade hade i genomsnitt bättre hälsa och levde längre än de som inte gjorde det.”

Han refererar till en studie i USA där 1793 personer över 65 år studerades under sex år. Efter att ha kompenserat för faktorer som exempelvis livsstil, visade det sig att de som bad eller mediterade hade 55 procent bättre överlevnadsgrad. ”Om en ny drog eller kirurgisk metod skulle ha sådana dramatiska effekter på hälsa och överlevnad som andligt utövande, så skulle den hyllas som ett medicinskt genombrott”, skriver han.

Sheldrake pekar på behovet av att utveckla en ny metod för att testa behandlingsmetoder i stället för en slumpmässig dubbel-blind placebostudie. Konventionella och alternativa behandlingsmetoder bör alla jämföras för att visa vilka som fungerar bäst, vilka som ger störst skillnader i resultat och vilka som är mest kostnadseffektiva.

När det gäller den känsliga frågan om vården i livets slutskede, säger Sheldrake att patienter som får palliativ vård upplever en bättre livskvalitet jämfört med dem som får aggressiv behandling för att förlänga livet. Palliativ vård kostar mindre och en studie med patienter som led av lungcancer visade att patienter som fick palliativ vård levde längre än de som behandlades med aggressiv anti-cancerterapi.

Objektivitetens illusion

Genom hela boken utmanar Sheldrake olika antaganden och trossatser inom det vetenskapliga samfundet. Vetenskapsmän är ofta omedvetna om sina egna förutfattade meningar, säger han. De som hyllar vetenskapen tror att vetenskapsmännen ”personifierar objektivitet, står över sekteristiska grupper och illusioner som drabbar resten av mänskligheten.”

Står telepati i konflikt med vetenskapen?

Han nämner komikern Ricky Gervais som ett praktexempel på en lekman som har blind tilltro till vetenskapen.

Vetenskapsmännen själva vill gärna hålla fast vid idealet där vetenskapsmannen är objektiv, gudalik, med fritt sinne och ”befriad från normala begränsningar från kroppen, känslorna och sociala förpliktelser”. Stephen Hawkins har fångat allmänhetens intresse just för att han är ”så nära ett sinne som är fritt från kroppens begränsningar”.

Kvantteorin har visat att själva betraktandet av ett experiment påverkar resultatet.

Sheldrake manar till drastiska reformer inom vetenskaplig utbildning, anslag till forskning och vård. Han menar att vetenskapens utveckling står på spel, liksom hälsovården, det mentala välbefinnandet och till och med människorasens överlevnad, som nu äventyras av den moderna vetenskapens påverkan på det ekologiska systemet.

Översatt från engelska: http://www.theepochtimes.com/n2/science/the-science-delusion-by-rupert-sheldrake-288545.html