Vetenskapen kring lycka


Alla längtar efter lyckan, vilken dock är väldigt svårfångad. 

På ett eller annat sätt – medvetet eller omedvetet, direkt eller indirekt – är allting vi gör, allt vi hoppas på, kopplat till en djup önskan om lycka.

Med 256 elektroder på sitt rakade huvud uppvisade den franske buddhistmunken Matthieu Ricard, författare till boken “Happiness: A Guide to Developing Life’s Most Important Skill”, samma naturliga leende som han alltid bär vart han än går. Hans vänstra prefontala cortex, ett område i hjärnan som är särskilt aktivt hos personer med positiva tankar, har en aktivitet som är långt större än vad som är normalt.

Som molekylärbiolog känner Ricard igen resultaten från magnetresonansundersökning av hjärnan. Enligt vetenskapen skulle hans mentala tillstånd innebära att han är den lyckligaste mannen på jorden.

Åratal av studier har gjort att forskarna med stor precision kunnat urskilja att aktiviteten i den vänstra prefontala cortexen är starkt kopplad till en känsla av välbefinnande, medan negativa känslotillstånd påverkar det högra prefontala området.

Till forskarnas förvåning avslöjade studien ett tydligt mönster hos de personer som har ”lyckliga hjärnor”. Det var inte de som hade uppnått mest ekonomiskt eller materiellt i livet, utan snarare en på det hela taget väsentligt annorlunda grupp – tibetanska munkar och professionella mediterare.

När en grupp erfarna mediterare utövade en meditation som fokuserade på barmhärtighet genomgick ett omfattande experiment fann man att de kunde omvandla hjärnanatomin på ett förvånande sätt. De ökade graden av positiva känslor, vilket observerades i den vänstra prefontala cortexen. De minskade också aktiviteten i högra frontalloben, som är kopplad till rädsla och ilska. De ökade också varaktigheten och djupet i sin uppmärksamhet.

Forskarna drog slutsatsen att den barmhärtighet som skapades i vissa typer av meditation gjorde hjärnan fridfull och att ett tillstånd av välbefinnande uppnåddes. Lyckan hos mediterarna bestod av ett tillstånd där ingen rädsla fanns och där man hade full kontroll över känslorna.

På samma sätt upplever de flesta människor ett tillstånd av flöde under vissa skeden av intellektuell eller fysisk utövning, en känsla av lycka som stimulerar sinnet när det är helt uppe i det som görs.

Enligt Daniel Goleman, som är internationellt erkänd för sitt arbete inom psykologin, är tillståndet av flöde en spontan känsla av glädje och en trevlig överraskning.

I överensstämmelse med Golemans förklaring blir människor så absorberade i tillståndet av flöde att deras uppmärksamhet och medvetande förenas med deras handlingar.

I motsats till det som neurologer har ansett under en tid, när det fokuserade sinnet engagerar sig i en uppgift, som i ett tillstånd av flöde, så skapar hjärnan mindre aktivitet. Den tycks ha mindre av det ”neuronal noise” som observeras när sinnet vandrar omkring. Det liknar det tillstånd som utvecklas av dem som mediterar ofta, även om det är mer svårfångat.

Således är lycka, enligt vetenskapliga upptäckter, ett tillstånd som inte kan uppnås på materiellt vis. Snarare är det en konsekvens av känslomässig oberördhet och en barmhärtig betraktelse av universum. Det är mer kopplat till oegennytta än till egoism – mer andligt än materiellt.

Översatt från engelska:http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/45516/