Världens (som vi känner den) undergång är nära
Michael Ruppert utgör en dyster figur i den nysläppta dokumentären “Collapse” som handlar om hans vision om samhällets förestående fall. (Foto: Bluemark Films)


Med det nya millenniets ankomst och ett överflöd av profetior som förutspår världens undergång verkar vi ha ett samhälle med en makaber fascination av ett nära förestående apokalyps.

Undergångsfilmer har aldrig riktigt blivit omoderna, med nyliga succéer som 2012 och The Day After Tomorrow till den mer realistiskt porträtterade och kritikerrosade The Road med Viggo Mortensen. De flesta av dem baseras, även om det ibland är löst, på riktiga, potentiella undergångsscenarier.

Även om de flesta av oss är nöjda med att luta oss tillbaka och låta oss underhållas av storyn finns det andra människor som kämpar för att försöka avstyra det de ser som katastrofer som verkligen är på gång.

En sådan man är Michael Ruppert, aktuell i den nya dokumentären Collapse som släpptes i Storbritannien av filmbolaget Dogwoof distribution den 1:a oktober. Den beskrivs som en intellektuell skräckfilm, men dokumentären är egentligen en intervju med Ruppert och belyser vad han ser som en kommande kollaps i samhället på grund av beroendet av olja.

Den är skickligt filmad och klippt av prisbelönte regissören Chris Smith. Collapse är fascinerande att se och svår att ignorera oavsett vilka förutfattade meningar man må ha. Dess självförtroende inbjuder till granskning av ämnet och kommer utan tvekan att orsaka debatt där den visas.

Den politiska högern har kritiserat Michael Ruppert som skräckmakare, nutida domedagsprofet och han baktalas som konspirationsteoretiker. Han är före detta CIA-agent och polis vid LAPD (Los Angeles Police Department) och satte stopp för statligt kontrollerad droghandel på sent 70-tal. Hans avslöjanden fick dåligt gensvar och desillusionerad övergav han karriären som lagens väktare och har sedan dess ägnat sig åt frågan om ”oljepeaken” och samhällets förestående kollaps på grund av den.

Teorin om oljepeaken

Teorin är ungefär så här: ”oljepeaken” är den tidpunkt då den maximala hastigheten för oljeutvinning har nåtts, efter det börjar produktionshastigheten att avklinga. Därefter blir skillnaden mellan tillgång och efterfrågan så stor att kostnaden för oljeproduktion blir så enormt dyr att priserna för allt går upp, från ett oljefat till en limpa. Resultatet blir att samhället kommer att börja gå på knä på grund av bristen på alternativ energi och förmågan att utnyttja andra källor.

Michael King Hubbert, som är geovetare, tog fram de första oljepeakmodellerna 1956 som förutspådde att USAs oljeproduktion skulle nå sin peak innan 1970. Enligt Hubberts modell kommer produktionshastigheten av en begränsad källa att följa en nästan symmetrisk logistisk distributionskurva (ibland felaktigt jämförd med en klockformad kurva) baserad på begränsade möjligheter till exploatering och marknadstrycket. Först fick han mycket kritik för sina förutsägelser, mest på grund av att många andra förutsägelser av oljekapaciteten hade gjorts de senaste femtio åren, men dessa var bara baserade på data för produktion och reserver snarare än tidigare trender. De hade också visat sig felaktiga. Hubbert blev berömd när hans förutsägelse visade sig stämma 1970.

1974 beräknade Hubbert att den globala oljeproduktionen skulle nå sin peak 1995 ”om aktuella trender fortsätter”. Sedan dess har olika förutsägelser gjorts av andra allt medan trender har fluktuerat under åren.

”The Crash Course” (ungefär: på kurs mot krasch) av Pfizers före detta vd Chris Martenson sträcker sig bortom ”oljepeaken” och ser till samhället som en helhet och antar att vi faktiskt går mot en kollaps men av flera skäl än endast oljepeaken. Baserat på ny-malthusianska begrepp undersöker ”kursen”, som kan ses online, på vilka sätt ekonomin, miljön och energin hänger samman, liksom de fördömande konsekvenserna för framtiden.

Konfronterande kollaps

Michael Ruppert är en av dem som mest nyligen har uppdaterat oljepeaksteorin till nutid med alarmerande förutsägelser, av vilka många redan verkar ha besannats.

Michael Ruppert är dels profet, dels journalist och dels en ensamvarg. Han är en verklig outsider som har fått lida för det han tror är rätt. Ruppert beskriver i dokumentären Collapse hur han hela tiden får kämpa för att betala hyran och andra räkningar, men han är inte nöjd med att sitta i soffan och muttra över ”rättvist spel”. Han gör något åt saken.

I bakvattnet av framgången med Collapse i USA har Ruppert och hans kollegor skapat Collapsenet, en hemsida för att sammanföra likatänkande människor som är medvetna om ämnet oljepeaken.

– Det enda sättet vi kan överleva det här på är att bygga små samhällen och att dela med oss av tillgångar. Vi har en karta som visar var livbåtarna finns. De båtarna är folk som redan nu lever som om olja inte fanns och som delar sina förmågor med andra som vill befinna sig i den bästa möjliga positionen, förklarar Ruppert.

Om du frågar honom om politisk tillhörighet ger han, utan att rulla med ögonen, klara besked:

– Det är inte en vänster-liberal fråga eller något annat heller för den delen. När den här [kollapsen] är över kommer det inte att finnas några politiska partier, bara överlevare.

– Det här är den största revolutionen i mänsklig historia. Allt finns här och då menar jag allt, andlighet, konst, filosofi, religion, ekonomi, vetenskap, ja allt, och det står allt inför samma utmaning: kommer det att ta sig igenom kollapsen.

Han är produktiv, med regelbundna videouppdateringar och djupgående globala nyhetsanalyser genom Collapsenet, liksom ett återkommande radioprogram som heter The Lifeboat Hour (livbåtstimmen). Hans senaste inslag är alarmerande rapporter om ”valutakrig”, en utbredd civil oro och cyberattacker. Mycket av detta är sådant som helt passerar den breda nyhetsströmmen.

Som om det inte räckte att leda det uppdrag som samhället efter katastrofen utgör, tar han sig också tid att göra musik tillsammans med sitt band The New White Trash, även om ämnena inte överraskande nog ligger honom nära hjärtat.

– The New White Trash är ingen omskrivning av moderna rödskinn, namnet representerar den utslagna medelklassen från den nuvarande ekonomiska krisen, sade han.

– Vår musik är post-paradigmens musik, liknande hur Woody Guthrie sjöng om depressionen, så gör vi likadant för nutiden.

– Vi rör oss nu över klippkanten. Det här [ekonomiska klimatet] har samma instabilitet som vi sett i historien och som gav så’nt som första och andra världskrigen… När oljepriset nådde 82 dollar fatet nåddes också en viktig milstolpe eftersom IMF (internationella valutafonden) menar att detta kommer att ha enorma negativa konsekvenser för dem som redan kämpar mot stigande priser runt om i världen. Vi kan till och med snart få se en peak där priserna når upp till 90 dollar fatet. Alla dessa tecken säger se upp, och det menar jag som en varning.

Rupperts uttalade och vågade förutsägelser har hånats av många, bland andra Norman Solomon som grundat ett institut för allmänhetens säkerhet och David Corn, som ofta ger expertutlåtanden för Fox News och Washingtonutgåvan av den amerikanska, politiska tidskriften The Nation. De menar att Michaels slutsatser är tvetydiga.

– En del av problemet är hur han karaktäriserar nyhetsrapporterna. De här citaten kan vara nätt och jämnt sakliga, men presenteras på ett missledande sätt. Ja, den och den tidningen rapporterade att den eller den personen sade det eller det. Tidningen rapporterade vad han sade men det betyder inte att det han sade är sant, säger Solomon.

På detta svarar Ruppert:

– De flesta av våra kritiker…har tystnat, eftersom både det vi har rapporterat och det vi har förutsagt har slagit in fullständigt.

Det är lätt att kritisera det som är på ytan, speciellt något som är så övergående som en dokumentär. Rupperts förutsägelser däremot är framkomna ur år av forskning och han har publicerat sina upptäckter i sina böcker, till exempel Crossing the Rubicon (Att korsa Rubicon) och A Presidential Energy Policy (En energipolicy på presidentnivå), och den nyare Confronting Collapse: The Crisis of Energy and Money in a Post Peak Oil World (Att konfrontera kollapsen: Energi- och ekonomisk kris i en värld efter oljepeaken), på vilken dokumentären är baserad.

När han konfronteras med anklagelsen att han skulle vara en konspirationstok, svarar han resolut:

– Jag ägnar mig inte åt konspirationsteorier, jag håller på med konspirationsfakta.

Översatt från engelska: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/43808/