Världens äldsta undervattensstad
En dykare simmar ovanför en av de nyligen upptäckta murarna i Pavlopetri. (Med tillstånd av University of Nottingham, Storbritannien.)


Arkeologer som undersöker ruinerna av en forntida bosättning under vattnet utanför den grekiska kusten tror nu att den kan vara femtusen år gammal. Det gör den till den utan jämförelse äldsta undervattensstaden som hittills påträffats.

I somras genomfördes fältarbetet som inledde ett femårigt samarbete mellan forskare i Grekland och Storbritannien för att undersöka Pavlopetri, som man inte har sett närmare på sedan dess upptäckt och kartläggning av en brittisk arkeolog 1967-68.

Jon Henderson, arkeolog från University of Nottingham, leder forskningen tillsammans med Elias Spondylis från det hellenska kulturministeriets avdelning för undervattensantikviteter (Ephorate of Underwater Antiquities), i Grekland. Henderson är den förste arkeologen på 40 år som fått ett officiellt tillstånd från den grekiska regeringen att få arbeta på platsen.

– Det var oerhört spännande. Jag läste om platsen när jag var liten och kunde inte fatta att jag inte bara dök på den nu utan att jag också har möjligheten att arbeta med den. Sedan stötte vi på omkring  niotusen kvadratmeter med nya byggnader som nyligen har blottats genom rörelser i sanden. Det var verkligen en upplevelse!, säger Henderson.

Pavlopetri ligger på tre till fyra meters djup just utanför södra Lakonias sandiga kust. Den är förvånansvärt komplett. Bostadshus, gator, innergårdar, möjliga religiösa byggnader, gravvalv och gravar, allt har kartlagts med hjälp av det senaste inom 3-D digital lantmätarutrustning.

Tidigare trodde man att Pavlopetri var från den mykenska perioden (omkring 1680-1180 f Kr), den historiska miljön för en stor del av det antika Greklands litteratur och myter. Men nyfunnen sen neolitisk keramik pekar på att platsen kan ha använts sedan åtminstone 2800 f Kr. Genom att studera den här större marina bosättningen hoppas forskarna kunna förstå mer om hur bronsålderns grekiska samhälle fungerade.

Chrysanthi Gallou, specialiserad på den egeiska förhistorien vid University of Nottingham ansvarar för att undersöka de många fynden.

– Min favorit hittills är en lersil från tidig mykensk period. Troligtvis användes den vid framställningen av någon slags alkoholhaltig dryck. Det mest överraskande fyndet har varit det nyupptäckta området och speciellt den stora, imponerande ”megaron” (salen), säger hon.

Ett av de större målen för nästa års fältarbete är att undersöka det omkringliggande landskapet, för att förstå hur platsen hamnade under vattenytan, säger Henderson.

– Havsnivån går upp och ner av alla möjliga orsaker. Men vi vet att Medelhavets vattennivå har ändrats mycket lite de senaste 5000 åren (ungefär plus/minus 50 cm vart tusende år), vilket betyder att vi inte kan hänvisa till förändringar i havsnivån som orsak till att Pavlopetri gick under ytan, förklarar han.

– Istället är det troligare med effekter från jordrörelser. Östra Medelhavet är ett av de mest aktiva jordbävningsområdena i världen. Till exempel har västra Kreta höjt sig 6 meter medan Neapelbukten har sjunkit nästan 10 meter. Det ser ut som att Pavlopetri har rört sig nedåt 4-5 meter någon gång efter ungefär år 1000 e Kr att döma av lergodsfynden, fortsätter han.

– Om Pavlopetri övergavs som ett resultat av att den gick under ytan, vet vi inte än. Den kan ha överlevt som ruiner på land, som sakta gömts under sand som kommit med vinden, innan vågorna intog den med en serie tektoniska händelser eller vid ett större tillfälle.

Översatt från engelska:

http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/24317/


Arkeologer undersöker Pavlopetris ruiner. (Med tillstånd av University of Nottingham, Storbritannien.)

Arkeologer undersöker Pavlopetris ruiner. (Med tillstånd av University of Nottingham, Storbritannien.)