Bristen hos vetenskapen är att det är svårt att ändra ett grudläggande antagande som man trott på sedan länge.
Det primära problemet som diabetiker har är att deras kroppar inte kan hantera socker (glukos)så bra. En medföljande del av problemet är att för mycket socker i kroppen kan fästa sig på vävnader och förstöra dem.
Som ett resultat innebär diabetes en ökad risk för en rad olika tillstånd inkluderat skador på nerverna, skador på blodkärlen och njursjukdomar. Allmänt sett påverkar diabetes livskvaliteten och livslängden.
Som jag har påpekat förut har de allmänna rekommendationerna gällande vad diabetiker bör äta varit fokuserat på behovet att äta en fettsnål diet, och att inkludera stärkelsehaltig mat (som exempel bröd, potatis, pasta, ris och frukost flingor) i varje måltid.
På grund av att den typen av mat tenderar att orsaka ett snabbt och påtagligt frisläppande av socker i kroppen, och på grund av att förhöjt blodsocker är det primära underliggande problemet för diabetes, så kan sunt förnuft säga att de sedvanliga kostråden för diabetes är något missvisande.
Men under en ganska lång tid är det åtminstone några allmänpraktiserande läkare och individer med diabetes som har avhållit sig från den fettsnåla dieten som är rik på kolhydrater och som traditionellt har rekommenderats för dem. Istället har de valt en kolhydratsnål kosthållning.
Jag är en av dessa allmänpraktiserande läkare, och min erfarenhet av olika dieter med strikt intag av kolhydrater är att de generellt sett effektivt håller kontroll på blodsockret och minskar behovet av medicinering. Ibland kan sådana dieter ta bort behovet för mediciner helt och hållet.
Men jag har funnit att många av de som är inom medicinska och vetenskapliga kretsar är inte så intresserade av sunt förnuft och människors personliga erfarenheter: Vad de vill ha är vetenskap. Jag har märkt att generellt är det så att för ett tillvägagångssätt som verkar vara raka motsatsen till konventionell visdom, så vill läkare och vetenskapsmän överlag ha vetenskapliga bevis som bekräftar det. Men å andra sidan, för tillvägagångssätt som accepteras som välgörande, så finns det inga sådana krav.
Jag läste en studie som publicerades i januari, som tittade på effekterna av en diet som var restriktiv med kolhydrater i kontrollen av diabetes. Denna studie samlade data från 13 enskilda studier, där en lågkolhydratdiet jämfördes mot en kolhydratrik diet. Faktum är att de dieter med låg halt av kolhydrater som användes i dessa experiment varierade i kolhydratinnehåll från 4 till 45 procent. Så, medan vissa var genuint låga på kolhydrater, var andra inte det.
Även så, fann denna studie att jämfört med dieter med högt kolhydratinnehåll, ledde en diet med lågt kolhydratinnehåll till märkbara förbättringar på en rad mätvärden, nämligen fasteblodsockernivåerna på HBA1c (vilket ger en indikation av hur blodsockret legat över de senaste två till tre månaderna), och nivåerna på ohälsosamma blodfetter kända under namnet triglycerider.
Rent allmänt föll blodsockernivåerna med 15 procent, HbA1c nivåerna med 9.4 procent, och triglyceriderna i blodet minskade med en tredjedel. Tänk även på att vissa av dessa dieter som gav de här resultaten i egentlig mening inte var vad somliga skulle kalla för kolhydratsnåla dieter.
I alla fall så talar resultaten för sig själva. Dock drar författarna till denna studie slutsatsen att det finns otillräckliga bevis för att kunna rekommendera kolhydratsnåla dieter. De förespråkar också vidare forskning för långsiktig säkerhet av sådana dieter. Om resultaten hade varit annorlunda, och studien hade resulterat i att dieter med högt kolhydratinnehåll var överlägsna, undrar jag huruvida de hade förespråkat vidare forskning. Jag tror vi vet svaret.
När det kommer till att ändra ett paradigm (antagande) inom medicinsk vetenskap, verkar det som om inte bara sunt förnuft är otillräckligt, god vetenskap fixar det inte heller.
Referens:
Kirk JK, et al. Restricted-carbohydrate diets in patients with type 2 diabetes: a meta-analysis. Journal of the American Dietetic Association. 2008; 108:91–100
John Briffa är en i London verksam läkare, författare och skribent inom området hälsa, med intresse för näringslära och naturmedicin.
Översatt från engelska
