Varför jag hoppas kunna undervisa i Hongkong
Tusentals protesterare håller ljusvaka i Victoriaparken i Hongkong den 4 juni 2006 för att uppmärksamma årsdagen av massakern på Himmelska Fridens torg 1989. (Foto: Ted Aljibe/AFP/Getty Images)


Det har gått 18 år sedan massakern på Himmelska Fridens torg. Under dessa år har många intellektuella och demokratiaktivister tvingats lämna sitt land, säga farväl till sina familjer och gå i exil utomlands. Under 18 år har de längtat efter den dag då de kan återvända till sitt land och återförenas med sina familjer och anhöriga. Jag är inget undantag. Speciellt hoppas jag under det kinesiska nyårsfirandet att kunna förenas med min familj och ha måltider tillsammans med dem. Det är något naturligt för de flesta att kunna ha, men under de senaste 18 åren har det endast varit något jag minns tillbaka på, och en dröm.

Efter nästan åtta års studier i USA är det tänkt att jag ska ta examen i juni och gå in i en ny fas i mitt liv – arbete. Som en doktorerande student är läraryrket min första valmöjlighet som jag prioriterar i min karriär i livet. Får jag möjlighet så kommer jag att bli lärare i Hongkong.

Att jag önskar välja det beror på de speciella känslor jag har till Hongkong. Jag knöt mitt öde till Hongkongs folk och de andra som  protesterade på Himmelska Fridens torg 1989, och de upplevde en hård tid den ”4 juni” tillsammans med oss. Hongkong har samtidigt de senaste 18 åren enträget hållit årliga sammankomster rörande ”4 juni”, vilket varit ett ljus under en lång mörk natt. Jag önskar att ge invånarna i Hongkong något tillbaka för deras varma hjärtan.

Ett annan viktig orsak för mitt val är utifrån Hongkongs läge. Det är så pass nära Kinas fastland, vilket gör det bekvämt för min familj att besöka mig. Kineser etablerade för länge sedan en tradition där en son visar tillbörlig respekt för sina föräldrar när de är gamla. Mina föräldrar är nu båda i sjuttioårsåldern. Det skulle vara svårt för mig att se dem på en lång och besvärlig resa till USA, för att bara besöka mig – framför allt då min mor har ett dåligt hjärta. Som deras son är det en självklarhet att jag vill stanna och ta hand om dem.

Alla har föräldrar. Min önskan om att arbeta i Hongkong härrör från ett barns önskan av tillbörlig respekt. Jag förstår att kinesiska myndigheter och kanske regeringen i Hongkong är emot min politiska ståndpunkt. Då tillbörlig respekt är en del av den traditionella kinesiska kulturen vill jag emellertid se om myndigheterna kan ersätta traditionen med deras politiska makt. I dag inbjöds ordföranden för Nationella partiet (Kuomingtang, KMT), som det kinesiska kommunistpartiet djupt hatat, att besöka Kinas fastland. Varför är det så att en fridfull protesterare som kräver demokrati inte tillåts att återvända efter nästan 20 år efter massakern, om dessa veterangeneraler i KMT som dödade åtskilliga KKP-medlemmar nu kan besöka Kina?

Om det kinesiska kommunistpartiet är rädd för en utbildad lärare så måste man sätta ett stort frågetecken om dess suveränitet.

Not: Författaren var en av ledarna under studenternas demokratirörelse 1989. Studentrörelsen som slogs ned av kommunistpartiet fick sedan benämningen massakern på Himmelska Fridens torg.

Engelsk version: http://en.epochtimes.com/news/7-2-25/52164.html