Hongkongs regering drog sig ur förhandlingarna med demonstranterna efter att det framkom att högste ledaren Leung Chun-ying tagit emot 6,5 miljoner dollar från ett australiskt företag.
Men det verkliga skälet till att man drog sig ur kan inte ses på ytan.
Leung har varit Pekings man i Hongkong som dess högste ledare, chief executive, sedan början av 2012. Kommunistpartiet har stått bakom honom – fram tills nu.
Partiets mediaspråkrör People’s Daily har tidigare sagt att partiet litar på Leung och förväntar sig att han lugnar ner situationen och får stopp på "paraplyrevolutionen".
Paraplyrevolutionen är en het potatis som partiet har lagt i knät på Leung. Han har fått höra att det är hans problem som han måste lösa, och att han kan använda vilken metod som helst förutom militärmakt eller att döda folk.
Leung har försökt allt, inklusive att använda triaderna för att göra det smutsiga arbetet och tvinga de flesta medierna att angripa demonstranterna. Han har använt alla sina trick och studenterna är fortfarande kvar. De kommer inte att flytta på sig. De fortsätter att fredligt kräva dialog.
Varför läcktes nyheten?
Hongkongs regering gick först med på att förhandla, men drog sig sedan ur när nyheten kom ut.
Tajmingen och metoden för att avslöja informationen om utbetalningen till Leung är nycklarna. Dokumentet med informationen om Leung dök upp ur tomma intet och hamnade i händerna på en välkänd grävande journalist, vars far var Australiens ambassadör i Kina.
Någon i en högt uppsatt position läckte informationen om korruptionen avsiktligt, väl medveten om att det snabbt skulle bli en nyhet.
Det här fick folk att inse att Peking kommer att offra Leung om man ser det som rätt väg att gå.
Leung insåg att det stöd han trodde sig ha var svagt, i den mån han alls har något, och att han inte skulle kunna förhandla sig till något mer än så. Vilken riktning skulle han kunna ta, vilken ton skulle han kunna slå an i förhandlingarna? Det finns inte längre någon bild av att han har stöd från Peking.
Det var vinken från Peking – maskerat som en nyhetsläcka – som ställde in förhandlingarna.
Faktum är att partiet aldrig skulle ge något i förhandlingarna i alla fall, och det var bara en taktik för att vinna tid och mjuka upp situationen. Nu har man övergett den taktiken.
