loadingI 40-årsåldern kan det börja bli svårt att läsa utan glasögon. (Stephanie Lam/The Epoch Times)
I 40-årsåldern kan det börja bli svårt att läsa utan glasögon. (Stephanie Lam/The Epoch Times)
Vetenskap

Våra ögon kan anpassa sig till att läsa på skärmar

Harrison Weisinger, Deakin University

Den tid de flesta av oss spenderar på att titta på en skärm har ökat snabbt det senaste decenniet. Om vi inte jobbar med datorn så är vi sannolikt uppkopplade på nätet med våra smartphones eller surfplattor. Bokhyllorna ersätts med en enda e-bokläsare, och tv-program och filmer är tillgängliga varsomhelst, närsomhelst.

Vad innebär då all denna skärmtid för våra ögon?

Glädjande nog finns det inga bevis för att synen försämras.

Så snart vi kommer upp i tioårsåldern är det praktiskt taget omöjligt att skada våra ögon genom att titta på någonting – bortsett från att titta på solen eller liknande ljusstarka objekt förstås. Tidigare i livet kan det vi tittar på påverka vår syn eftersom nervbanorna mellan ögonen och hjärnan fortfarande är under utveckling.

När vi läser på ett papper reflekteras ljuset från omgivningen i ytan på pappret och in i våra ögon. Näthinnan bak i ögat fångar ljuset och börjar processen att omvandla det till en signal som hjärnan förstår.

Processen att läsa på en skärm är ungefär likadan, förutom att ljuset avges direkt av skärmen utan att reflekteras.

En del människor oroar sig över ”strålningen” som kommer från skärmarna, men det finns inget ohälsosamt med det. Strålningen är till största delen just synligt ljus, vilket är anledningen till att vi överhuvudtaget kan se skärmen. Det övriga som avges ligger mestadels utanför det synliga spektrat och har antingen låg energi eller oskadlig sådan, eller så absorberas det av de främre lagren i ögat, till exempel tårfilmen.

Tidigare brukade folk köpa skärmskydd för att dämpa ljuset som avges från skärmen. Jag misstänker att detta inte gjorde så mycket mer än att dämpa ljuset, vilket fick dem att kisa. Jag tycker om klara, starka skärmar men valet mellan starka och matta skärmar är olika från person till person.

Många människor klagar över att de får huvudvärk och ont i ögonen när de sitter länge vid skärmen. Kanske är detta en reflektion av det faktum att när man tittar på skärmen och fokuserar på närliggande objekt så gör inte våra ögon det de utformats för – att kunna titta ut över fälten efter potentiell föda eller efter hungriga lejon, och ibland tillfälligt titta nära på saker.

Vi kan titta nära på någonting när linsen i ögat ”anpassar sig”. Detta kräver att musklerna i ögat dras ihop. När vi fixerar på ett närliggande objekt (till exempel en skärm) måste vi också vända ögonen inåt. Detta kallas konvergens.

Efter mycket tid vid skärmen kan musklerna för anpassning och konvergens bli trötta, vilket ger upphov till det symptom vi kallar ansträngda ögon. Utifrån min erfarenhet är detta en av de vanligaste orsakerna till huvudvärk för människor som arbetar vid datorskärmar hela dagen.

Detta betyder inte att skärmar orsakar bestående skada – symptomen bör försvinna av sig själva när man tar en paus. Annars kan glasögon göra en del av jobbet med att fokusera när man tittar på skärmen.

Många människor menar också att deras syn försämrades kort efter att de började ett nytt (datorbaserat) arbete. Undantagslöst sammanträffar detta med ökad läsning (i tidningar eller på datorskärmar) eller att man kommer upp i medelåldern.

Från ungefär 12 års ålder försämras gradvis våra ögons förmåga att anpassa sig eftersom linsen i ögat stelnar. I 40-årsåldern har anpassningsförmågan minskat till den grad att det kan bli problematiskt att läsa på nära håll. De som är envisa nog att fortsätta får till slut ansträngda ögon.

Nästa fråga om läsning på datorskärmar är om storleken har betydelse.

Svaret är: förmodligen inte. Om läsaren inte kan fokusera på skärmen är storleken på texten ingen fråga. När det mänskliga ögat inte har nedsatt funktion kan det läsa text med bokstäver mindre än i telefonkatalogen.

Ökad ljusstyrka i din smartphone eller e-bok kan om något hjälpa dig att se det finstilta.

Jag medger att när en vän föreslog att jag ska börja läsa på en platta så gav jag honom det vanliga svaret: ”Jag föredrar känslan i en bok.”

Men sedan dess har jag ändrat mig och jag erkänner mig nu vara en fullfjädrad anhängare av e-böcker. Inte bara har bokköp blivit något jag kan ägna mig åt dygnet runt, jag kan nu läsa i sängen utan att irritera min fru med att ha lampan tänd.

Översatt från engelska

Mest lästa

Rekommenderat

loadingI 40-årsåldern kan det börja bli svårt att läsa utan glasögon. (Stephanie Lam/The Epoch Times)
I 40-årsåldern kan det börja bli svårt att läsa utan glasögon. (Stephanie Lam/The Epoch Times)
Vetenskap

Våra ögon kan anpassa sig till att läsa på skärmar

Harrison Weisinger, Deakin University

Den tid de flesta av oss spenderar på att titta på en skärm har ökat snabbt det senaste decenniet. Om vi inte jobbar med datorn så är vi sannolikt uppkopplade på nätet med våra smartphones eller surfplattor. Bokhyllorna ersätts med en enda e-bokläsare, och tv-program och filmer är tillgängliga varsomhelst, närsomhelst.

Vad innebär då all denna skärmtid för våra ögon?

Glädjande nog finns det inga bevis för att synen försämras.

Så snart vi kommer upp i tioårsåldern är det praktiskt taget omöjligt att skada våra ögon genom att titta på någonting – bortsett från att titta på solen eller liknande ljusstarka objekt förstås. Tidigare i livet kan det vi tittar på påverka vår syn eftersom nervbanorna mellan ögonen och hjärnan fortfarande är under utveckling.

När vi läser på ett papper reflekteras ljuset från omgivningen i ytan på pappret och in i våra ögon. Näthinnan bak i ögat fångar ljuset och börjar processen att omvandla det till en signal som hjärnan förstår.

Processen att läsa på en skärm är ungefär likadan, förutom att ljuset avges direkt av skärmen utan att reflekteras.

En del människor oroar sig över ”strålningen” som kommer från skärmarna, men det finns inget ohälsosamt med det. Strålningen är till största delen just synligt ljus, vilket är anledningen till att vi överhuvudtaget kan se skärmen. Det övriga som avges ligger mestadels utanför det synliga spektrat och har antingen låg energi eller oskadlig sådan, eller så absorberas det av de främre lagren i ögat, till exempel tårfilmen.

Tidigare brukade folk köpa skärmskydd för att dämpa ljuset som avges från skärmen. Jag misstänker att detta inte gjorde så mycket mer än att dämpa ljuset, vilket fick dem att kisa. Jag tycker om klara, starka skärmar men valet mellan starka och matta skärmar är olika från person till person.

Många människor klagar över att de får huvudvärk och ont i ögonen när de sitter länge vid skärmen. Kanske är detta en reflektion av det faktum att när man tittar på skärmen och fokuserar på närliggande objekt så gör inte våra ögon det de utformats för – att kunna titta ut över fälten efter potentiell föda eller efter hungriga lejon, och ibland tillfälligt titta nära på saker.

Vi kan titta nära på någonting när linsen i ögat ”anpassar sig”. Detta kräver att musklerna i ögat dras ihop. När vi fixerar på ett närliggande objekt (till exempel en skärm) måste vi också vända ögonen inåt. Detta kallas konvergens.

Efter mycket tid vid skärmen kan musklerna för anpassning och konvergens bli trötta, vilket ger upphov till det symptom vi kallar ansträngda ögon. Utifrån min erfarenhet är detta en av de vanligaste orsakerna till huvudvärk för människor som arbetar vid datorskärmar hela dagen.

Detta betyder inte att skärmar orsakar bestående skada – symptomen bör försvinna av sig själva när man tar en paus. Annars kan glasögon göra en del av jobbet med att fokusera när man tittar på skärmen.

Många människor menar också att deras syn försämrades kort efter att de började ett nytt (datorbaserat) arbete. Undantagslöst sammanträffar detta med ökad läsning (i tidningar eller på datorskärmar) eller att man kommer upp i medelåldern.

Från ungefär 12 års ålder försämras gradvis våra ögons förmåga att anpassa sig eftersom linsen i ögat stelnar. I 40-årsåldern har anpassningsförmågan minskat till den grad att det kan bli problematiskt att läsa på nära håll. De som är envisa nog att fortsätta får till slut ansträngda ögon.

Nästa fråga om läsning på datorskärmar är om storleken har betydelse.

Svaret är: förmodligen inte. Om läsaren inte kan fokusera på skärmen är storleken på texten ingen fråga. När det mänskliga ögat inte har nedsatt funktion kan det läsa text med bokstäver mindre än i telefonkatalogen.

Ökad ljusstyrka i din smartphone eller e-bok kan om något hjälpa dig att se det finstilta.

Jag medger att när en vän föreslog att jag ska börja läsa på en platta så gav jag honom det vanliga svaret: ”Jag föredrar känslan i en bok.”

Men sedan dess har jag ändrat mig och jag erkänner mig nu vara en fullfjädrad anhängare av e-böcker. Inte bara har bokköp blivit något jag kan ägna mig åt dygnet runt, jag kan nu läsa i sängen utan att irritera min fru med att ha lampan tänd.

Översatt från engelska

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024