Var bilkraschen på Himmelska fridens torg en terroristattack?
Himmelska fridens torg


De kinesiska myndigheterna har stämplat bilkraschen på Himmelska fridens torg den 28 oktober som en överlagd terroristhandling, men det har så här långt inte övertygat alla. Sättet som regimen hanterade händelsen har också tilldragit sig en hel del uppmärksamhet och viss kritik.

Kinesiska myndigheter identifierade bilföraren som en uigur vid namn Usmen Hasan, från Xinjiang. En vän till Hasan sade till Radio Free Asia att Hasans yngre bror dog i en bilolycka för flera år sedan, och Hasans familj skyllde hans död på de kinesiska myndigheterna.

Alim Seytoff, ordförande för Uyghur American Association sade i en program på Voice of America att Hasans familj länge hade varit förbittrade på det Kinesiska kommunistpartiet.

Analytiker har argumenterat att det är mest sannolikt att de tre passagerarna i bilen – Hasan, hans mor och hans fru – gjorde ett självmordsförsök för att protestera mot regimen. Den kinesiske människorättsaktivisten Hu Jia menar också att det är det mest sannolika scenariot. Det är något annat än en terroristattack utförd i samarbete med en jihadistorganisation. Den sortens personer brukar inte ta med sig fru och mor när de ska utföra en självmordsattack.

Vittnesuppgifter indikerar att bilen var på väg mot porträttet av Mao Zedong, som hänger över Himmelska fridens torg, och att föraren försökte få fotgängare att flytta sig så att han skulle kunna nå fram till det.

LA Times citerade en ung filippinsk kvinna som var ögonvittne till händelsen. Hon sade att föraren tutade för att skrämma bort fotgängare och tycktes vara på väg mot Mao-porträttet.

Den kinesiska tidningen Southern Metropolis Daily citerade också en ung filippinsk kvinna på sitt Weibo-konto (Kinas motsvarighet till twitter) som sade liknande saker. Det kan ha varit samma kvinna. Det meddelandet togs snabbt bort av censorerna. Ett vittne sade till Wall Street Journal att bilen började brinna nästan precis framför Maos porträtt.

Det såg ut som ett självbränningsförsök framför Maos porträtt, kommenterade franska tidningen Liberation i en artikel om kraschen.

Det verkade som om föraren inte hade försökt åstadkomma en stor explosion för att döda andra. En man, som bara stod tre meter bort, sade till LA Times att han inte skadades, eftersom explosionen ”inte var särskilt kraftig”.

I en artikel från
Radio France Internationale stod att kinesiska myndigheters hantering av ”terroristattacken” utgjorde en skarp kontrast till hur de amerikanska mynsigheterna hanterade maratonbombningen i Boston.

Omedelbart efter det bombdådet meddelade amerikanska myndigheter allmänheten via internet, tidningar och TV. De visade även övervakningsfilmer och frågade öppet efter vittnen, bilder och filmer.

Kinesiska myndigheter gjorde dock det motsatta. De blockerade genast den första rapporteringen, tog bort bilder som en AFP-journalist tagit på platsen, och raderade bilder och meddelanden  som vittnen lämnat på kinesiska sociala medier.

Amerikansk media kunde fritt intervjua familjemedlemmar, klasskamrater och släktingar till de misstänkta bombarna, medan kinesisk media inte fick rapportera som de ville om bilkraschen och inte rapportera något om den misstänktes familjemedlemmar.

Allt detta tyder på att de kinesiska myndigheterna försöker dölja sanningen från allmänheten.

Den oberoende politiske kommentatorn Heng He jämförde händelsen med vad han sade var en falsk, iscensatt självbränning som ägde rörliga bilder som påstods visa fem personer som man hävdade var Falun Gong-utövare, som satte eld på sig själva.

Strax efter den
händelsen producerade New Tang Dynasty Television en prisbelönt dokumentär, False Fire, där man hävdade att den officiella rapporteringen inte stämde. Filmen pekar ut underliga saker i CCTV:s bilder, och driver tesen att man har manipulerat bilderna, och att hela händelsen iscensatts av de kinesiska myndigheterna.

Heng He påpekade att Himmelska fridens torg är kraftigt bevakat, och att hela området täcks in av övervakningskameror. De borde ha fångat upp bilkraschen.

– Kinesiska myndigheter släppte inte övervakningsfilmen den här gången, eftersom man inte ville att folk skulle hitta svagheter som bevisade att det inte var en ”terroristattack”, sade han.

Enligt Heng He kan de kinesiska myndigheterna ha varit medvetna om självmordsförsöket på förhand. En fransk ingenjör som bevittnade kraschen sade till franska tidningen Le Figaro att Förbjudna staden, som ligger alldeles intill, meddelade att man skulle stänga för dagen strax innan bilkraschen. En kinesisk bloggare klagade på att tunnelbanestationen nära platsen stängdes innan klockan 9 på morgonen den 28 oktober. Dessa anekdoter bevisar dock ingenting.

Den som tjänar mest på händelsen är dock utan tvekan den kinesiska regimens system för ”upprätthållande av stabilitet”, enligt Heng He.

– Det här betyder mer resurser och större budget för systemet som bland annat har som uppgift att förtrycka uigurer, sade han.

Enligt Alim Seytoff på uiguriska världskongressen kallades uigurers fredliga demonstrationer ofta för terroristhandlingar efter 11 september 2001, och den händelsen ökade förtrycket mot uigurerna.

– Sedan Xi Jinping kom till makten har mellan 200 och 300 uigurer avrättats av den kinesiska militären för att ha protesterat mot kommunistregimen. Vi är oroliga för att de kinesiska myndigheterna återigen ska använda den här incidenten som en ursäkt för att ytterligare tysta uigurernas krav på att behandlas rimligt, sade han.

Översatt från engelska