Den hedrade balettdansösen Vanessa Harwood beskriver hur dans, som den i Divine Performing Arts Spectacular, har förmågan att stå emot yttre förtryck.
Vanessa Harwood är en av Kanadas mest hedrade dansare. Efter att hon sett Torontopremiären av Divine Performing Arts, Chinese New Year Spectacular på Sony Centre, tänker hon berätta för andra om skönheten den innehåller.
Harwood var förstklassig dansös på National Ballet i Canada. Sony Centre av Performing Arts var tidigare nationalballet i Kanada, hon kallar det nu för sitt hem. Hon dansade där med Nationalballetten 1960 och 1970. Fotot av henne hänger fortfarande kvar på väggen i teatern.
1984 blev Harwood hedrad för sina förtjänster med landets högsta civila pris, ”the Order of Canada”.
Hon kom till showen på fredagen med sin man, Hugh Scully, kirurg, professor, och före detta ordförande av Ontario Medical Association.
– Det är en sorts stillhet som går som en röd tråd igenom den …. en sorts översinnlig känsla. Allting är sorterat till en nivå. Det har passion, men är ändå lugnt, och det är vackert, sade Harwood, när hon beskrev showen.
– Det är inte bara gulligt vackert. Det är verkligen vackert – det finns mycket djup i det, och mycket inre mening. De tar det mycket seriöst. Och det är vackert att se.
Divine Performing Arts dance company ser som sin uppgift att återuppväcka den klassiska kinesiska dansen, en form av traditionell kultur som blivit förtryckt nästan till den grad att den blivit utplånad i Kina av det regerande kinesiska kommunistpartiet.
Harwood berättade om Röda Khmererna, den kommunistiska diktatur som styrde Kambodja från 1975 till 1979 och dödade en fjärdedel av befolkningen. Dess ledare Pol Pot försökte förinta den kambodjanska dansen, men lyckades inte.
– De försökte förstöra den Kambodjanska dansen totalt; en person överlevde och förde den tillbaka. Dansen uttrycker din kultur, så den kommer inte att försvinna.
– Det är som med lotusblomman, säger Harwood, och jämför dansens förmåga att resa sig ur motgångar, med lotusblomman vilken reser sig ur gyttjan för att växa upp till någonting mycket vackert.
– Det finns en annan sak med dansen – den har inga språkbarriärer. Du förstår den oavsett vilket språk du har.
Med sina tidigare erfarenheter som dansare kunde Harwood se vilken enorm träning som ligger bakom showen. Förutom att de uppenbart var vältränade i klassisk kinesisk dans kunde Harwood se att vissa dansare tydligt även var tränade i balett, och en del även i andra danser.
Hennes favorituppträdande var den traditionella mongoliska dansen.
– Det är något mystiskt med den, sade hon.
Harwood är medlem i World Dance Alliance, vilken beskriver sig som en huvudorganisation för dans och dansare över hela världen. De uppmuntrar till utbyte av idéer och till utökad medvetenhet om dans i olika former. Hon berättar att hon tänker rekommendera showen till andra i organisationen.
– Jag måste berätta för dem – de måste se den när den kommer till deras stad.
Det här är vackert, det är professionellt och mycket välgjort, säger hon.
Något nerkortad från engelsk version: http://en.epochtimes.com/news/8-1-19/64306.html
