Vad ska vi ta oss till med det kinesiska kommunistpartiet?
Rättvisa? Dong Jiqin ser på resterna av familjens hem. Det ödelades efter ett domstolsbeslut i Peking den 18 november, om att låta exploatörer förstöra det. (Foto: Peter Parks/AFP/Getty Images)


Det kinesiska kommunistpartiets respons på FN-kommitténs kritik av de mänskliga rättigheterna i Kina var en stor besvikelse. Samtidigt var det helt förutsägbart.

FN:s råd för mänskliga rättigheter har fått omfattande kritik för att vara ännu uddlösare än föregångaren, den gamla människorättskommissionen. Positivt med det nya systemet är emellertid att medlemmarna måste gå igenom en noggrann undersökning av sin egen situation beträffande mänskliga rättigheter. Den 21 november gav FN:s tortyrkommitté ett uttalande angående det som kommit fram under tio dagars överläggningar med en panel bestående av oberoende experter.

Panelen uttryckte djup oro beträffande de ”fortsatta påståendena, som bekräftats av ett flertal källor inom det kinesiska rättsväsendet, rutinartat och omfattande användning av tortyr och misshandel av misstänkta i häkten” och krävde att Kina ” omgående bör genomföra opartiska och effektiva undersökningar avseende alla påståenden om tortyr och misshandel och säkerställa att de ansvariga ställs inför rätta”.

Mer specifikt konstaterade de tio medlemmarna i panelen att Kina ”omedelbart bör genomföra eller ge befogenhet till en oberoende undersökning angående påståendena om att vissa Falun Gong-utövare har utsatts för tortyr och använts för organtransplantationer och vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de ansvariga för dessa övergrepp ställs inför rätta och bestraffas”. Det påpekades också att om Kina inte gav efter för detta skulle man bryta mot förpliktelserna i Tortyrkonventionen som regimen signerade och ratificerade 1988.

Vid kommitténs överläggningar lyckades den 32 personer stora kinesiska delegationen inte få fram ett enda meningsfullt svar på något av påståendena om brott mot de mänskliga rättigheterna. Istället vidhöll de att landet har ”strikta lagar” för att förhindra och bestraffa sådana övergrepp och att de inte kunde lämna detaljer om dödsfallen i häkten på grund av nationella säkerhetslagar.

Som medlemmarna i FN-kommittén utan tvivel är medvetna om är tyvärr en lagstiftning som utformats för att skydda mänskliga rättigheter fullständigt meningslös i ett land som saknar oberoende domstolar eller oberoende övervakning, där lagen bara är ett instrument för statlig kontroll.

Vad var då det kinesiska kommunistpartiets officiella svar på kommitténs upptäckter? Ett motvilligt erkännande av att det åtminstone finns utrymme för förbättring och att den hårdhänta polisen borde få en reprimand, eller att man ska avskaffa de ”svarta fängelserna” som drivs av lejda råskinn? Inte alls. Regimens talesman Qin Gang anklagade kommittén för att ha ”fördomar” och för att basera sina upptäckter på ”obekräftade eller till och med påhittade bevis”.

Ett sådant svar gör att man kan ifrågasätta hur någon på allvar kan göra affärer med den här typen av regim. Det tibetanska sändebudet Lodi Gyari sade när han återvände från de senaste samtalen med Peking att kineserna inte hade något intresse av att ändra sin befintliga position och att ”…dörren är så hårt stängd att vi inte ens efterfrågade nya samtal”.

Det är dessa stelbenta, principfasta kadrer i Peking som vissa felinformerade politiker och företagsledare i Väst tycks tro ska rädda världen från den nuvarande finansiella krisen. En blick på partiets historia avslöjar att intressena hos den styrande eliten alltid kommer att sättas i första rummet. Man blir inte förvånad när man hör talas om kinesiska fabriksägare som försvinner över en natt och lämnar hundratals obetalda arbetare i sticket när företagen går omkull i svåra tider.

Faktum är att ett enormt stort antal kinesiska fabriker stängs när västervärldens efterfrågan av varor rasar, och miljontals invandrande arbetare måste återvända till sin hembygd och om de har tur klara sig på existensminimum.

Det kinesiska folket har förvisso på senare tid varit motvilliga att demonstrera på gatorna för politiska eller mänskliga rättigheter till följd av massakern på Himmelska fridens torg, men när deras uppehälle påverkas skulle det kunna bli en annan historia. För bara ett par veckor sedan kämpade demonstranter i Wuduområdet i Longnan (Gansuprovinsen) med beväpnad polis sedan ett schema för omlokalisering ändrats.

Om arbetslösheten fortsätter att stiga kan detta mönster komma att upprepas i många områden runt om i Kina. Huruvida KKP kan rida ut denna storm beror på om upproren förblir okoordinerade, och om någon grupp kliver fram för att samla ihop alla missnöjda och presenterar ett trovärdigt alternativ till kommunistdiktaturen.

KKP:s mycket förolämpande svar till FN borde vara tillräckligt för att övertyga världen om att detta inte är en regim som någon person med rättfärdigt tänkande skulle vilja göra affärer med i någon form. Kina förtjänar en regering som är värdig landets forntida, lysande förflutna. Ju för KKP skickas till historien desto bättre för alla inblandade.

Översatt från: http://en.epochtimes.com/n2/opinion/chinese-communist-party-united-nations-7651.html