Utredning om cancerstrategier för framtiden


Den nya utredningen ”En nationell cancerstrategi för framtiden” har överlämnats till socialminister Göran Hägglund. Vid ett presseminarium igår, fredag den 20 februari, presenterades innehållet som bland annat föreslår ökad preventiv cancervård.

Svensk sjukvård står inför stora utmaningar i framtiden. Prognoser som Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen tagit fram visar att antalet personer som lever med en cancersjukdom kommer att dubbleras fram till år 2030.

Oroväckande är att dödstalet i lungcancer ökat hos kvinnor med 75 procent mellan åren 1987 till 2006.

Befolkningen blir äldre och cancerbehandlingen har utvecklats. Utredningen konstaterar att det är nödvändigt med en långsiktig och målmedveten strategi för att möta framtiden om cancervården ska kunna behålla och förbättra sina resultat.

En rad förslag för förebyggande åtgärder finns med i utredningen. Insatser för att minska cancer berör flera livsstilsfrågor såsom rökning, kost, fetma och fysisk inaktivitet och alkohol.

För att minska tobaksrökningen föreslår utredningen bland annat åtgärder som rökfria miljöer, höjda priser på tobak och marknadsföringsförbud. Förslag finns också att alla primärvårdsenheter ska erbjuda hjälp till rökavvänjning.

Under de senaste femtio åren har malignt melanom ökat femfaldigt. Hudcancer ökar hos både män och kvinnor. Solbränna under barndomen är en väl känd riskfaktor och därför föreslår utredningen att solarier ska hålla en åldergräns på 18 år.

Utredningen bekräftar att cirka 18 procent av all världens cancer beror på långvariga infektioner orsakade av virus, bakterier och parasiter. Andelen infektionsrelaterad cancer varierar mycket i olika delar av världen men är betydligt högre i utvecklingsländerna.

Samhället bör öka sina insatser för effektiv kunskapsspridning för att förhindra insjuknande i cancer och minska dödligheten. Man vill också se förbättringar inom cancervårdens organisation och det nationella samarbetet. Framtidens patienter behöver också få bättre information och kvalitet i omhändertagandet, fastslår utredningen.

Utredningen förväntas ligga till grund för en överenskommelse för hur aktiviteter och uppföljning av insatser och mål mellan huvudmännen för hälso- och sjukvården genom Sveriges kommuner och landsting (SKL) och staten ska genomföras.