Elva procent av Sveriges högskoleutbildningar har så allvarliga brister att examensrätten ifrågasätts.

Under sex år har Högskoleverket granskat 1 700 utbildningar på högskolan. Hela 40 procent av sjuksköterskeutbildningarna och 33 procent av utbildningarna till specialistsjuksköterskor ifrågasätts i den rapport som publiceras på måndagen.

Utbildningar som förbereder för verksamhet inom skola, vård och omsorg hör till dem som kritiserats mest, skriver universitetskansler Sigbrit Franke och hennes medarbetare på Dagens Nyheters debattsida.

Generellt håller svensk högre utbildning god kvalitet, enligt rapporten, men man pekar också på en lång rad brister. Utvecklingen de senaste femton åren beskrivs som oroande. Bland annat har den snabba utbyggnaden av högskolan inte följts av tillräckliga resursförstärkningar, vilket lett till färre undervisningstimmar och större studentgrupper. På många håll är det även stor brist på forskarutbildade lärare.

Dagens resurstilldelningssystem, där studenternas val av utbildning styr, premierar kvantitet före kvalitet enligt rapporten. Därför anser artikelförfattarna att en del av resurserna – kanske fem till tio procent – borde fördelas efter bedömningar av utbildningarnas kvalitet.