USA:s kongress kan stoppa Bushs upptrappning i Irak genom att lägga in villkor för krigsanslaget.

Men målet är ännu långt borta för krigsmotståndarna i kongressens båda kamrar, senaten och representanthuset. En mödosam dragkamp pågår om president Bushs plan för ytterligare insatser i Irak.

En första seger noterades av demokraterna i representanthuset sent i går. Då fick de med sig 17 ledamöter från George W Bushs eget Republikanska parti i en omröstning som underkände Bushs truppförstärkning på 21 500 soldater med 246 röster mot 182.

Senaten har hittills vänt och vridit på frågan utan att komma nära ett beslut. Republikanerna har där har blockerat omröstningen genom att filibustra, hålla oavbrutna tal som gör det omöjligt att komma till skott.

Liksom demokraterna är en majoritet av amerikanerna – 63 procent – emot Bushs beslut att skicka fler soldater enligt en AP-Ipsos-mätning. Stödet har dock stigit de senaste veckorna från 26 till 35 procent.

Demokraterna överväger att som nästa steg försöka hindra Bush att få det anslag han behöver för sin Irakplan. De vill lägga in regler för hur Bush ska få använda de 93,4 miljarder dollar som han beviljats i nya krigsanslag, så att han inte kan utnyttja pengarna till truppsändningen.

Resolutionen som antogs av representanthuset i går kväll är inte bindande. Bush behöver inte bry sig om den. Lyckas demokraterna däremot få igenom beslut om krigsanslaget kan planen omintetgöras.

Flera republikaner har fördömt den demokratiska strävan som ett sätt att åstadkomma en ”långsam förblödning” för krigssatsningen.

Det är nu den mer ”sega” senatens sak att ta ställning till den första resolutionen, inte omedelbart till själva texten utan först bara till om resolutionen över huvud taget ska tas upp till debatt.

En del demokrater har uttryckt betänkligheter. De fruktar att restriktioner för anslaget skulle ses som en ovilja att stödja de amerikanska soldaterna och skulle öppna Irak för ”radikala muslimska terrorister”.