Unika föremål från antikens kungadöme Silla i Korea (Bildgalleri)
Trebent kruka från Kina, från första halvan av 700-talet. Lergods med glasyr i tre färger (sancai). Utgrävd i närheten av kung Seongdeoks grav. Utlånad av Gyeongju National Museum, Korea. (Foto: National Museum of Korea)


Det koreanska kungadömet Silla (57 f.Kr. – 935 e.Kr.) är lite känt i västvärlden. Silla enade större delen av den koreanska halvön och är en av världens mest långlivade dynastier då största delen av dess 992 år styrdes kungadömet av Kim-familjen.

Från 4 november har nästan 100 objekt som skapats mellan det fjärde och det åttonde århundradet före vår tidräkning, många av dem nationella skatter, lånats ut av Gyeongju National Museum och National Museum of Korea.

Utställningen på Metropolitan Museum är den första i väst som enbart fokuserar på Sillas konst (uttalas”shilla”).

Utställningen är uppdelad i tre delar: de kungliga gravarna, internationell handel och påverkan av buddhismen.

Begravda underverk

Buddhistiska legender säger att i himmelska riken skiner allt som guld, från fåglar till träd. Det är den visuella effekten du får när du kommer ut från ett mörkt förrum, tänkt att efterlikna den underjordiska upplevelsen av en gammal koreansk grav, och ser alla lådorna fyllda med guld och förgyllda föremål.

Denna första del av utställningen presenterar regalier från Sillas kungligheter som grävts ur de kungliga gravarna i Gyeongju, Sillas huvudstad.

Fram till mitten av 500-talet, när små stengravar började användas, var gravarna vid Gyeongju ”byggda av trä, tätade med lera och täckta med högar av sten och jord”, enligt en uppsats på Mets hemsida av intendent Soyoung Lee för avdelningen av asiatisk konst. 

En video av en sådan plats, gräsbevuxen och rogivande, nästan omöjlig att skilja från en normal kulle, visas på en stor skärm i entrén till utställningen.

Lika anspråklösa och intetsägande som dessa gravar var, var deras innehåll desto mer bländande.

Djärva halsband, örhängen, ringar, armband och huvudbonader fulländade med fina detaljer, kunde hittas i gravar hos både manliga och kvinnliga kungligheter. Men ett ceremoniellt svärd format som en pilbåge och därför omöjligt att dra ur skidan hittades bara i en manlig kunglig grav. Det fanns även ett par förgyllda skosulor av brons.


Krona är från andra halvan av 400-talet med guld och jade. Den hittades vid utgrävningar från den norra gravhögen för Hwangnam Daechong. Utlånad av Gyeongju National Museum, Korea. (Foto: National Museum of Korea)

Krona är från andra halvan av 400-talet med guld och jade. Den hittades vid utgrävningar från den norra gravhögen för Hwangnam Daechong. Utlånad av Gyeongju National Museum, Korea. (Foto: National Museum of Korea)

Kungligheternas utstyrsel och glitter

Huvudattraktionen i det första galleriet är en krona som tillhör en drottning som man inte vet namnet på.

”Det fanns en officiell historia över kungadömet Silla, en som skrevs på tiohundratalet och en på elvahundratalet”, sade intendenten för asiatisk konst, Denise Leidy, som tillsammans med Lee varit intendenter för utställningen.

”De hade namn på härskare och datum, men det har varit svårt för forskare att matcha en specifik härskare med en specifik grav… Det första omnämnandet av Silla gjordes i kinesiska historiska källor – de skrev om folket som gillade glaspärlor och guld”.

Kronans grundläggande struktur är ett enkelt band som går runt huvudet, på vilket långa grenar eller taggar av guld har fästs. Guldmynt dinglar från kronan som långa klasar av blåregn vilka är förbundna med stora cylindriska pärlor till kronan, också av guld.

Ovanligt formade jadesmycken är fästa med tråd över hela konstverket – och inte bara här på den här kronan utan på flera andra smycken. Folk funderar över vad de är tänkta att vara – en förenklad drake, ett embryo, en fjäril… en chashewnöt?

”Ingen vet vad det är. Det finns mycket få existerande skriftliga källor från denna tid men utsmyckningen är oftast på kronorna och på en del av smyckena. Det tycks mig som det har att göra med makt och myndighet, eftersom de oftast kommer från kungliga gravar”, sade Lee.

Formen har setts före Silla-perioden, men mer som en personlig prydnad av jade, är den ”väldigt mycket ett Sillafenomen”, sade Lee.

Med undantag för denna unika egenskap påminner kronan Denise Leidy om en annan krona från 2009-års Afghanistanutställning som hon arbetat med. Leidy fick idén till den aktuella utställning 2008 då hon besökte Gyeongjus nationalmuseum.

Det faktum att med kronan följer ett matchande bälte (lika imponerande och med hängsmycken av varierande längd hängande från det) och att Silla begravde sina döda i gravhögar, avslöjar influenser från eurasiska nomadiska kulturer, menar Leidy.

”Det man hittar i dessa gravar är ekon av nomadernas värld. Alla dessa stammar fanns i Centralasien och de flyttade hit och dit. Vi tror att några av dessa hästridande folk började flytta in i Korea och hamnade långt, långt söderut i Gyeongju och hjälpte till att driva på rikets blomstrande av detta rike, omkring år 400 f.Kr.”, sade Leidy.


Skål med fot, sen romersk tid, 400-talet, glas. Utgrävd från den norra gravhögen av Hwangnam Daechongs grav. Utlånad av Gyeongju National Museum, Korea. (Foto: National Museum of Korea)

Skål med fot, sen romersk tid, 400-talet, glas. Utgrävd från den norra gravhögen av Hwangnam Daechongs grav. Utlånad av Gyeongju National Museum, Korea. (Foto: National Museum of Korea)

Influenser långt ifrån

Den första delen av utställningen med Sillas rikedom och den andra delen som sätter allt i sitt sammanhang, imponerar på oss.

Silla var en avlägsen destination för den internationella handeln österut längs sidenvägen. Från kungliga gravar har arkeologer funnit romerska glasbägare och -skålar, glaserad kinesisk keramik och zodiakens djurmotiv, vilket kan ses på en stenapa (tvåbent och bepansrad) som en gång skyddade en kungagrav. Den borde ha varit tillsammans med de övriga 11 djuren från den kinesiska zodiaken, som framträdde på koreanska bilder på 600-talet.

Romerskt glas uppskattades som en lyxvara. På utställningen finns flera exemplar på romerska bägare i olika nyanser av blått, grönt och brunt.

Ett annat exempel på romerskt inflytande syns på smyckena. Ett tidigt 400-tals halsband har vad som kallas en ”romersk kedja” som bildats genom att koppla ihop små ringar, en teknik som tros ha sitt ursprung i Medelhavsområdet.

En 400-tals dolk med skida dekorerad med granat och glas identifierades med ursprung från Svartahavsområdet på grund av deras teknik (cloisonne) med dekorerad emalj från det bysantinska riket.

Buddhismens ankomst

Förmodligen var den viktigaste importen från fjärran länder buddhismen, officiellt antagen som nationella religionen år 527.

I den sista delen av utställningen kanaliseras Sillas fascination för guld i produktionen av buddhistiska statyer och reliker. Den form av buddhismen som finns i Korea, liksom den som utövades i Kina, är polyteistisk och hedrar Maitreya, Bodhisattvor, Buddha Amitabha, och Medicin-Buddha förutom buddhismens grundare Sakyamuni.

Den skulpturala stilen som ses i tidiga koreanska statyer påminner om kinesiska former med runda ansikten och fylliga kroppar. Senare exemplar kom att visa upp tydligare figurer och tunnare drapering.


Bodhisattva i meditativ ställning, troligen Maitreya. Kungadömet Silla i Korea, varade mellan 57 f. Kr - 935 e. Kr. Bodhisattvan är från sent 500-tal - tidigt 600-tal i förgylld brons och utlånad av National Museum of Korea. (Foto: Ben Hedges / NTD Television)

Bodhisattva i meditativ ställning, troligen Maitreya. Kungadömet Silla i Korea, varade mellan 57 f. Kr – 935 e. Kr. Bodhisattvan är från sent 500-tal – tidigt 600-tal i förgylld brons och utlånad av National Museum of Korea. (Foto: Ben Hedges / NTD Television)

Höjdpunkten i utställningen är en Bodhisattva som sitter i en meditativ ställning, populärt känd i Korea som National Treasure 83. Förutom att posen med en fotled vilande i knäet på det andra benet, kommer från tidigt indiskt buddhistiskt bildspråk, är Bodhisattvan iögonfallande osmyckad.

För dem som känner till kinesiskt buddistiskt bildspråk är hennes krona olik alla tidigare kända kronor. Till skillnad från de genomarbetade juvelprydda huvudbonader som är vanliga på kinesiska Bodhisattvastatyer har denna tre enkla brätten. Detta och avsaknaden av pärlsmycke lämnar åt betraktaren att uppskatta statyns rena linjer och känslan av lugn.

Om ni besöker utställningen missa inte fyra minuters videon som illustrerar konstruktionen av Seokgurams grotta, ett litet men imponerande bergstempel. Uppbyggd kring en Buddha-staty i centrum. Seokgurams grotta består av hundratals exakt skurna stenbitar som hålls samman av nitar, grottan tog 23 år att slutföra.

Översatt från engelska.