När Island beslutade att lägga fram ett nytt grundlagsförslag, tog Ástrós Signýjardóttir chansen att vara med att skapa Islands framtid. Hon blev en av de 25 vanliga islänningar som i en världsunik, transparent process tog fram förslaget till Islands nya grundlag, som parlamentet nu ska rösta om, efter att det accepterats i en folkomröstning.
Islands ekonomiska kollaps 2008 var startskottet för den nya konstitutionen. Krisen berodde på Centralbankens beslut att lätta på kreditreglerna, vilket förde med sig att landets tre största banker kollapsade när krisen kom. Under den politiska turbulens som följde krävde islänningarna att grundlagen skulle ses över.
26-åriga Ástrós Signýjardóttir, som satt med i det konstitutionella rådet som valdes ut, och mellan april och juli 2011 tog fram det nya grundlagsförslaget, sade att Island tar ett enormt kliv framåt genom att titta på själva grunden som samhället bygger på.
– Efter en så stor kollaps måste vi givetvis titta djupt in i oss själva och se vad som gick fel, och försöka förebygga att något liknande händer igen. Vi behöver omforma vårt politiska system, och vi behöver omforma vårt samhälle.
Signýjardóttir har en fil.kand i statsvetenskap och magisterexamen i internationella relationer och var inte något känt ansikte för islänningarna innan hon ställde upp som kandidat till rådet.
Det konstitutionella rådets 25 representanter utsågs genom en nationell omröstning, från 523 kandidater. De hade alla olika bakgrund och hade olika syn på konstitutionen.
– Jag var den yngsta av medlemmarna, jag var 24 när jag valdes. Jag såg det som en del i mitt ansvar att ge uttryck för de yngre generationernas åsikter. Eftersom konstitutionen är något som vi förhoppningsvis kommer att leva med de kommande decennierna, ville jag försäkra mig om att nya och friska synsätt skulle vägas in när den författades, berättar Signýjardóttir.
Det unika med processen att ta fram det nya grundlagsförslaget var att det var helt öppet och transparent för allmänheten.
– Allt vårt jobb fanns tillgängligt online – på Facebook och på vår webbsida – och varje islänning kunde kommentera vårt arbete där, eller skicka förslag och tankar. Vi tog ställning till alla kommentarer och förslag och diskuterade dem, och en del av dem tog sig faktiskt ända fram till det slutliga utkastet.
De tolv förslagen ger i praktiken ett bättre övervakningssystem och mer direkt demokrati. En av de delar som flest ställde sig bakom var förslaget om att icke privatägda naturresurser ska förklaras vara nationell egendom.
Det är den styrande koalitionsregeringen med Socialdemokratiska alliansen och det vänster-gröna partiet som varit drivande i frågan. Den konservativa oppositionen hade hellre sett att lagförslaget hade tagits fram i parlamentet. Bland skeptikerna finns Islands president Ólafur Ragnar Grímsson, som företräder det liberala Framstegspartiet:
– En förändring i grundlagen kräver ett brett politiskt stöd, i motsats till den nuvarande oenigheten kring de föreslagna förändringarna som det konstitutionella rådet lagt fram, sade han enligt den isländska radiokanalen Rúv.
Två tredjedelar av de som röstade ställde sig bakom förslaget. Det var dock bara ungefär hälften av de 235 000 röstberättigade islänningarna som röstade. Om förslaget, som nu ligger på det isländska parlamentets bord, antas, kommer den isländska konstitutionen att vara den första i historien som har skapats i full transparens och med invånarnas deltagande. Islands premiärminister Jóhanna Sigurðardóttir har sagt i ett uttalande att hon hoppas på att lagförslaget ska kunna antas på Islands nationaldag den 17 juli 2013.
Ástrós Signýjardóttir tror att deltagandet i det konstitutionella rådet är en av de bästa erfarenheterna hon kommer att göra i livet.
– Det var självfallet en fantastisk upplevelse att vara en del i ett så stort projekt. Jag var gravid under tiden vi jobbade, och jag födde faktiskt min pojke när det återstod två veckors jobb, så jag har en liten ”konstitutionskille”!