Medan Frankrikes nya president François Hollande arbetar för att bygga upp en enighet i Europa om att utfärda gemensamma euroobligationer för att hantera den europeiska skuldkrisen, står Tysklands förbundskansler Angela Merkel allt mer ensam.

Efter lördagens G8-möte sade Hollande att han skulle ta med sig förslaget om de så kallade euroobligationerna till ett informellt möte mellan EU:s ledare på onsdag. ”I detta förslagspaket kommer det att finnas euroobligationer och jag kommer inte vara ensam om att föreslå dem. Det har jag fått bekräftat här på G8-mötet”, sade han, enligt tidningen Hamburger Abendblatt.

Det är troligt att Frankrike kommer att få stöd för förslaget med euroobligationer inte bara från EU-kommissionen, som har varit för dem sedan förra sommaren, utan också från regeringarna i Italien, Spanien och Storbritannien.

Eurobonds, eller europeiska obligationer, är statsobligationer som eurozonen tillsammans skulle emittera och garantera. Investerare skulle låna ut pengar till medlemsblocket om 17 länder som helhet mot en bestämd gemensam ränta, medan pengarna skulle vidarebefordras till varje regering.

Frankrike och andra hoppas att en sådan gemensam delning av skuldbördan över hela eurozonen skulle hjälpa skuldsatta länder att få ordning på sin ekonomi eftersom deras upplåningskostnader inte längre bestäms av deras kreditvärdighet.

Den tyska regeringen och majoriteten av tyskarna är starkt emot förslaget. Rädslan i Europas starkaste ekonomi är att euroobligationer kommer att ta bort alla incitament för strukturella reformer och budgetdiciplin.

”Euroobligationer med så låg räntenivå indikerar att man minskar på trycket om anpassning för de europeiska ekonomierna,” sade Steffen Kampeter, en hög tjänsteman på det tyska finansdepartementet, i ett uttalande på måndagen.

De sista två årens ekonomiska stöd från europafonden EFSF:s räddningspaket till länder som Irland, Portugal och Grekland är beroende av strikta reformer i dessa länder. Åtstramningarna till följd av detta har skapat ett bakslag i många länder vilket man kan se i det senaste valet.

Hollande vann förra månadens presidentval i Frankrike på grund av att han förespråkade mer tillväxtorienterad politik i Europa och mindre åtstramningar . Han ses som en ledande kraft för att skapa en allians för euroobligationer.

Merkel är medveten om att istället för att fortsätta på den inslagna vägen med budgetdisciplin, kommer euroobligationer att uppmuntra till mer skulder eftersom varje land inom systemet, oavsett om det är det starka Tyskland eller svaga Grekland, ska betala samma ränta på sina skulder. Däremot, med nationellt utfärdade statsobligationer bestämmer marknaden och landets kreditbetyg räntan.

För Berlin ”är lösningen en ökad konkurrenskraft i medlemsländerna”, enligt ett uttalande från regeringen på måndagen.

Medan Hollande och andra ser euroobligationer som ett första steg mot en mer integrerad finansiell union, är det tvärtom för Tyskland.

”Så länge finanspolitiken i Europa inte är integrerad, avvisar den federala regeringen gemensam finansiering genom euroobligationer”, säger uttalandet.

Enligt Der Spiegel, förväntas Merkel inte nå någon kompromiss med den franske presidenten innan EU-toppmötet i slutet av juni.

Bortsett från denna grundläggande motsättning är Frankrike och Tyskland, som ses som de främsta ledarna i Europa, eniga i andra frågor.

Vid Frankrikes nya finansminister Pierre Moscovici och hans tyska motsvarighet Wolfgang Schäubles första möte på måndagen i Berlin uttryckte de en gemensam önskan om att Grekland ska vara kvar i eurozonen.