Tydligt samband mellan ungdomars ökande alkoholbruk och psykiska ohälsa


Det finns ett tydligt samband mellan att må psykiskt dåligt och att dricka mycket. Hög alkoholkonsumtion hos ungdomar kan femdubbla risken till psykisk ohälsa. Det visar en forskningsgenomgång som Statens folkhälsoinstitut gjort.

Statens folkhälsoinstitut har utifrån ett regeringsuppdrag undersökt sambanden mellan psykisk ohälsa och hög alkoholkonsumtion bland ungdomar.

Sammanställningen visar att hög alkoholkonsumtion ökar risken för depressiva besvär och det finns även samband mellan alkohol och avsiktliga självskador.

– Hög alkoholkonsumtion ökar benägenheten att skada sig själv och det är vanligt att man har druckit alkohol under lång tid innan man skadar sig själv och även vid själva tillfället för självskadan, säger Louise Malmgren, utredare på Statens folkhälsoinstitut.

Man har också kommit fram till att det finns ett omvänt samband – depression och utagerande psykiska problem ökar risken att dricka mycket alkohol. Sambandet är särskilt starkt för pojkar.

Alkoholkonsumtionen har sedan slutet av 1980-talet fördubblats bland ungdomar och likaså har förekomsten av besvär som ängslan, oro och ångest mer än fördubblats. Genomgången av forskningsrapporterna ger stöd för att alkoholkomsumtion och psykisk ohälsa påverkar varandra.

Vad kan då göras för att bryta den ogynsamma utvecklingen? Olika åtgärder som nämns är exempelvis att minska tillgängligheten av alkohol, vilket kan göras genom att man försöker komma till rätta med langningen av alkohol till ungdomar.

Att erbjuda ungdomar så kallade motiverande samtal inom elevhälsan anser man vara en effektiv metod för att minska alkoholkonsumtionen.

Även socialt och emotionellt lärande kan förebygga psykisk ohälsa och minska alkoholkonsumtionen visar en svensk kontrollerad studie. Att ge stöd till föräldrar är också viktigt.

Källa: Statens folkhälsoinstitut