Det ska bli en tydligare nationell styrning av grundskolans mål och innehåll. På torsdagen presenterade skolminister Jan Björklund regeringens nya skolpolitik, baserad på målstyrningsutredningen som letts av Leif Davidsson.
– Eleverna lär sig mindre i dag än för 15 år sedan, sade Jan Björklund vid pressträffen i regeringskansliet Rosenbad.
Det är bakgrunden till att målstyrningsutredningen tillsattes av den förra regeringen. Den pekar enligt Björklund på ett antal punkter som gick fel efter den förra skolreformen, i början av 1990-talet.
Framför allt fanns det för många och luddiga mål för skolan, som inte var möjliga att utvärdera.
– Det fanns en rädsla för att ha tydliga mål, men jag skyller inte bara på den förra regeringen, det fanns en bred enighet om detta.
En viktig sak i utredningen är enligt Leif Davidsson att sätta upp specifika kompetensmål, samt skilja på vad som är kunskaper man måsta lära sig och vad som är annan information.
– Vi avser inte att snäva in deras arbete utan klarlägga uppdraget för lärarna.
Skolministern har dragit sju slutsatser utifrån utredningen:
1, En ny läroplan tas fram. Arbetet med detta inleds i höst.
2, Den nya läroplanen ska bestå dels av den nuvarande läroplanens värdegrund, plus kursplanerna för de olika ämnena, som inte finns med i dag.
3, Det ska sättas upp tydliga och mätbara mål i alla teoretiska ämnen.
4, I årskurs tre, sex och nio ska det göras nationella prov.
5, I trean i svenska och engelska, i sexan åtminstone i svenska, matematik och engelska, och i nian i samtliga teoretiska ämnen.
6, De nationella proven ska vara mer styrande för betygssättningen än i dag.
7, Läroplanen ska avgöra innehållet i undervisningen – inte innehållet i de läromedel som förlagen producerar, vilket nu anses vara fallet.
När det gäller undervisningens metoder kommer man att få ganska fria tyglar ute på skolorna.
– Men för att nå upp till resultaten kommer det att finnas en tydligare styrning av undervisningens kunskapsinnehåll, säger Björklund.
Leif Davidsson ledde arbetet med målstyrningsutredningen som ligger till grund för regeringens skolpolitik. (Foto: Regeringen.se)
Den nationella läroplanen väntas vara klar 2010. Sedan kommer de nationella proven att introduceras 2011-2012, med undantag för dem i årskurs tre som Jan Björklund redan i höstas gav Skolverket direktiv om att ta fram. Dessa är troligen klara 2009.
På frågan om han tror att det blir lättare eller svårare att bli godkänd i nian med det nya systemet svarade Björklund att ett ökat fokus på resultaten kommer att bidra till att det ges mer hjälp till dem som inte når upp till dem.
– Men om det råder betygsinflation – vilket jag misstänker att det gör idag – så kan det ju bli svårare. Syftet är att eleverna ska lära sig mer.
De praktiska ämnena kommer inte att omfattas av nationella prov, eftersom det är svårare att ta fram mätbara mål för dem.
– Ska man till exempel hoppa 1,50 i höjd för att bli godkänd i idrott? I så fall blir det att man betonar de teoretiska delarna av dessa ämnen och då missar man ju poängen.
Han betonar dock att det inte var fråga om en uppdelning i a och b ämnen.
För att undvika den lärarbrist som uppstod efter förra skolreformen på 1990-talet, är Jan Björklund på sikt beredd på en en omfattande fortbildning av lärarkåren.
