Tvångsarbete och organskörd i Kina del 2
Människorättsadvokaten och tillika artikelförfattaren David Matas. (Foto: Woody Wu/AFP/Getty Images)


Här är andra delen av artikeln om organskörd och arbetsläger i Kina, skriven av den kanadensiske människorättsadvokaten David Matas.

Den kinesiska regeringens hyckleri om tvångsarbete kunde inte vara mer uppenbart. Att använda tvångsarbete under fångenskap är inte missbruk av den kinesiska lagen, det ÄR lagen. Den kinesiska lagen föreskriver att fängelserna får bestraffa en fånge som är arbetsför men vägrar att arbeta [4].

USA undertecknade en promemoria om samförstånd med Kina 1992 som förband Kinas regering att se till att produkter tillverkade i fängelser inte skulle exporteras till USA. USA  undertecknade år 1994 ett uttalande om samarbete som i princip tillät amerikanska tjänstemän att få tillgång till kinesiska produktionsanläggningar som misstänktes exportera produkter tillverkade i fängelser. US China Economic and Security Review Commission skrev i sin rapport till kongressen 2008 att ”den kinesiska regeringen inte hade uppfyllt sina åtaganden” enligt 1992 och 1994 års avtal ”vilket gjorde det omöjligt för amerikanska tjänstemän att genomföra fullständiga och användbara utredningar av sådana påståenden”.

I samtal med amerikanska journalister i november 1993 svarade den dåvarande kinesiska utrikesministern Qian Qichen på frågan om människorättsgruppers önskan att inspektera fängelser: ”Jag tror att om Röda korset lägger fram en sådan begäran … skulle vi göra en positiv bedömning av denna begäran. ” Röda Korset har lagt fram en sådan begäran, och det blev ingen positiv bedömning av den.

Personer fängslas rutinmässigt i Kina utan åtal och hålls långa perioder innan åtal väcks. Tvångsarbete förekommer i administrativt frihetsberövande, i de läger som förskönande kallas ”omskolningsläger” samt i fängelser där dömda brottslingar hålls.

När utövandet av Falun Gong förbjöds 1999, reste hundratusentals Falun Gong-utövare till Peking för att protestera eller att veckla ut banderoller med krav på att gruppen åter skulle bli laglig. Det kom folk nästan dagligen. Författaren Jennifer Zeng, som tidigare bodde i Peking men nu lever i Australien, skriver att i slutet av april 2001 hade cirka 830.000 gripanden av identifierade Falun Gong-anhängare skett i Peking.

De som avslöjade sina identiteter till sina kidnappare sändes tillbaka till sina hemorter. Deras familjer blandades in i deras Falun Gong-aktiviteter och pressades att delta i ansträngningarna att få utövare att avstå från Falun Gong. Deras arbetsplatsledare och medarbetare hölls av den lokala regeringens ledare ansvariga och straffades för det faktum att dessa personer hade gått till Peking för att överklaga eller protestera.

För att skydda sina familjer och undvika fientlighet av människor i deras omgivning vägrade många fängslade Falun Gong-utövare att identifiera sig. Resultatet blev ett stort antal Falun Gong-fångar vars identitet myndigheterna inte kände till. Samtidigt visste ingen som kände dem var de var.

Det finns ingen tillgänglig statistik av antalet utövare som arresterades men vägrade att identifiera sig. Genom våra intervjuer med frigivna Falun Gong-utövare vet vi att antalet människor som inte identifierade sig själva är stort. Vi vet dock inte hur stort.

Frihetsberövade Falun Gong-utövare sändes ursprungligen till administrativa häkten. De som slutade med Falun Gong släpptes. De som inte slutade torterades. De som slutade öva Falun Gong efter tortyr släpptes. De som inte slutade efter tortyr försvann till omskolning i arbetsläger. Det amerikanska statsdepartementets nationsrapport om Kina från 2005 [5] visar att polisen administrerade hundratals interneringsläger, där  enbart”omskolning genom arbete” hade anläggningar som rymmer ungefär 300.000 personer.

Statsdepartementets nationsrapport för 2008 anger följande: ”En del utländska observatörer uppskattade att Falun Gong-anhängare utgör minst hälften av de 250.000 officiellt registrerade fångar i landets” omskolning genom arbete-läger ….”[ 6]

Kanadensaren David Matas är advokat inom människorättsområdet. Tillsammans med den före detta parlamentsledamoten David Kilgour, även han från Kanada, har han utrett Kina-regimens organstölder från Falun Gong-utövare i Kina.

Ladda hem rapporten här:  http://organharvestinvestigation.net

Fotnoter

[4] Artikel 58
[5] U.S. Department of State 2005 Country Reports on Human Rights Practices – China, March 8, 2006.
USA:s utrikesdepartementets landsrapporter för år 2005 om tillämpning av mänskliga rättigheter – Kina, den 8 mars 2006
[6] 2008 Report on International Religious Freedom: China
2008-års rapport om internationell religionsfrihet: Kina

Del 2 är översatt från ursprungsartikeln: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/17552/