Tungskrapan – enkelt redskap för att förebygga ohälsa
Tungskrapan har gamla anor inom tandrengöringens historia men sannolikt tillverkades de första tungskaporna inte av metall som den på bilden.(Foto: Epoch Times)


”Visa mig din tunga så ska jag säga dig hur du mår”. Påståendet kan låta lite tillspetsat men faktum är att tungdiagnostik är inom uråldrig visdom om liv och hälsa, en väl beprövad metod att ställa diagnos. Även om vi inte lider av sjukdom idag så kan en god munhygien skydda mot framtida ohälsa. Det kan vara väl värt att ta till detta effektiva hjälpmedel som ett komplement till tandborsten – nämligen tungskrapan.


Tungan är ett organ som har stor betydelse för vår livskvalité. En viktig betydelse har den när det gäller vår kommunikationsförmåga – både på gott och ont. Eller som Alfred Vogel, den kände schweiziske naturläkaren,  formulerade så vackert i sin bok Den lille doktorn:

”Om vi använder den som vårt hjärtas språkrör i det godas eller det ondas tjänst, kommer an på vårt hjärtas karaktär, vilket också Salomo så vist påpekar när han råder oss till att mest av allt vara rädda om vårt hjärta, ty detta kontrollerar livets vägar och varav hjärtat är fullt, talar munnen”.

Tungan är dessutom
så snillrikt konstruerad att den tack vare sina tusentals smaklökar kan få oss att njuta av god mat och dryck, det kan också varna för skadliga och giftiga ämnen.

Inom modern medicin är det normalt att man väntar med att söka läkarhjälp tills man känner sig riktigt dålig men inom många gamla hälsoläror ser man det som viktigt att använda sig av förebyggande metoder för att sjukdomstillstånd inte ska uppstå alls.

Bland annat inom kinesisk och indisk traditionell läkekonst anses tungan spegla renheten i dina inre organ. Inom lärorna rekommenderas också att patienten rengör sin tunga dagligen för att avlägsna de sjukdomsalstrande ämnena som fastnat på tungan.

När vi har borstat och rengjort tänderna och tandköttet från matrester och bakterier har vi fortfarande kvar en ohälsosam beläggning av mikroorganismer på tungan som dessutom kan ge upphov till dålig andedräkt.

Plack sitter oftast långt bak på tungan och lagret kan vara riktigt tjockt . Skrapar man så kan man tydligt känna den gråbruna eller gulaktiga massan.

Placket kan inte sköljas bort utan kräver mekanisk rengöring. Daglig rengöring gör att antalet bakterier minskar och därmed också risken för både tandsjukdomar och andra infektioner.

De som ofta drabbas av halsont vet hur viktigt det är att byta tandborste efter en halsontsperiod för att minska risken för att återinsjukna. Lika viktigt är det att få bort de gamla bakterierna som sitter fast på tungan.

Att rengöra tungan med en tungskrapa innebär att man så försiktigt som möjligt, utan att skada  tungans små strån, papillerna, avlägsnar det sammanhängande plack som bakterierna trivs i.

Dra skrapan ett par gånger över tungans yta bakifrån fram och skölj sedan munnen. Gör ren tungskrapan ordentligt efteråt. Tungskrapan kan användas både morgon och kväll och när du känner att det behövs.

Det kan kännas ovant i början att använda tungskrapa och kräkreflexer kan uppstå. Men håll ut, du kommer att känna skillnaden och se hur din tunga får ett friskare och renare utseende och uppleva ett välbefinnande som du inte gjort tidigare.

Som en extra bonus, förbättras smaksinnet genom att man håller smaklökarna rena och friska.

Susanne Larsson är legitimerad sjuksköterska med intresse för traditionella hälsometoder.