Tuffare hållning mot Bo Xilai i Peking
Denna bild tagen den 14 mars 2012 visar partichefen i Chongqing, Bo Xilai, under avslutningsceremonin för nationella folkkongressen i Peking. Bo avsattes från sin post direkt efter kongressen. (Foto: Mark Ralston/AFP/Getty Images)


Den senaste tiden har det vimlat av rykten i Peking om en serie händelser, bland annat rapporter om ett försök till avrättning. Vad som hänt är oklart.

En sak är emellertid klar. I sju månader har huvudfrågan för det kinesiska kommunistpartiet varit ödet för Bo Xilai, den vanhedrade före detta partichefen i storstaden Chongqing. En titt i kristallkulan tyder på att de förbryllande händelserna i Peking nyligen kommer att kunna förstås genom förändringen i hanteringen av Bo Xilais fall.

Bland andra följande händelser i Peking har det pratats om i Peking och runt om i världen.

Den 3 och 4 september inspekterade Zhou Yongkang, säkerhetschefen vars makt nuvarande partiledaren Hu Jintao och premiärministern Wen Jiabao har jobbat på för att begränsa, rättssystemet i Hefei, däribland domstolen i Hefei.

I den domstolen avslutades rättegången mot Bos fru Gu Kailai den 10 augusti. Var Zhous framträdande i Hefei en signal om att han att samtyckte med den relativt milda behandling som Gu fick vid rättegången?

Den 4 september påbörjade amerikanska utrikesministern Hillary Clinton ett tvådagars besök i Kina. Enligt en erfaren tjänsteman på amerikanska utrikesdepartementet ställde Xi Jinping, som förväntas bli nästa chef över kommunistpartiet, in ett möte med Hillary Clinton ”på grund av oväntade schemaläggningsorsaker”, vilket satte igång rykten om antingen en klyfta mellan USA och Kina, eller om ett försök till avrättning av Xi, eller att hans dåliga rygg var orsaken.

Den 5 september tillkännagav regimens språkrör Xinhua News Agency att den tidigare vice borgmästaren och polischefen i Chongqing, Wang Lijun, formellt hade anklagats för fyra brott.

Den 7 september publicerade Reuters en exklusiv artikel om konversationer som pågått de senaste sex veckorna under vilka Xi berättat för reformatorn Hu Deping, son till Hu Yaobang som var ledande under reformpolitiken på 80-talet, om behovet av att röra sig snabbare mot att åstadkomma reformer.

Spekulationerna fortsätter om Xis avbokningar av det planerade mötet med den amerikanska utrikesministern Hillary Clinton.

Den 9 september citerade webbsidan Boxun en ospecificerad intern källa om att Xi avbokat alla diplomatiska aktiviteter för att fokusera på förberedelserna för den 18:e partikongressen. En annan, mindre populär gissning är att Xi avsiktligt ställt in mötet med Clinton för att visa missnöje mot den amerikanska positionen i frågan om Sydkinesiska sjön. Och Xi sades ha ont i ryggen.

De här förklaringarna är högst osannolika. I Kina känner nästan alla till den regel som myntades av den avlidne premiärministern Zhou Enlai, “There is no small matter with diplomacy”.

Sena avbokningar av planerade möten med utländska besökare på statsnivå betraktas som en förolämpning mot gästen och således oacceptabelt. Det har så gott som aldrig hänt förut, inte ens under Maos tid.

Dessutom sägs Kina inte vara missnöjt med Singapore eller Ryssland, och Xi ställde in möten samma dag med Singapores premiärminister och en rysk tjänsteman.

Rykten som cirkulerade i flera dagar i olika rapporter på mikrobloggen Weibo angav en allvarligare orsak till att mötena ställts in. Det sades ha skett ett mordförsök på Xi.

Bo Xilai hade alla orsaker till att önska få veta hemligheterna hos medlemmarna i stående kommittén.

Den 8 september citerade Boxun en obekräftad källa om att två SUV:ar hade kört in i Xi Jinpings bil på kvällen den 4 september. Uppgiften togs bort efter mindre än två timmar. Xi sades ha förts till sjukhus och att hans tillstånd var stabilt.

Samma rapport hävdade att He Guoqiang, medlem i politbyråns stående kommitté, den grupp av nio män som leder kommunistpartiet, var inblandad i en annan olycka en timma efter Xi och att hans tillstånd var kritiskt.

He Guoqiang är chef för partiets centrala kommission för disciplininspektion och har lett utredningen av Bo Xilai. Både Xi och He tros ha spelat viktiga roller i avsättandet av Bo.

Mjuklandning

Kort efter att Wang Lijun flydde från Chongqing den 6 februari och sökte asyl på amerikanska konsulatet i Chengdu blev Bo Xilai av med sina partiposter och utsattes för intensiv utredning från partiet. De senaste månaderna ha Bo tyckts vara på väg mot en mjuklandning.

Bo var huvudperson i en mäktig partifraktion under ledning av förre ledaren för kommunistpartiet, Jiang Zemin, och ryktades vara på väg in i politbyråns stående kommitté. Under Wangs vistelse på amerikanska konsulatet lär denne ha avslöjat ett planerat kuppförsök från Bo Xilai och Zhou Yongkang mot Xi, efter att Xi tagit makten vid den 18:e partikongressen.

Efter att Wang tagits i förvar av de centrala myndigheterna blev inte Bo anklagad för någon påstådd kupp. Istället anklagades hans fru, Gu Kailai, för mord i november 2011 på den brittiske affärsmannen Neil Heywood – ett brott som Wang vid den tiden hade undanhållit, trots att man hade komprometterande bevis.

Anklagelserna mot Wang Lijun skedde av politiska skäl.

Gus rättegång i förra månaden tycktes vara styrd på ett sätt som var till fördel för henne och Bo. Bos namn kom inte upp i rättegången, förutom att statligt styrd media kallade Gu för ”Bogu Kailai”.

Domstolen verkade acceptera de ursäktande argument som fördes fram till Gus fördel då man gav henne en villkorlig dödsdom. Efter två år kan domen omvandlas till livstids fängelse, och den domen kan sedan reduceras vid gott uppförande efter rättens godtycke.

I september publicerade Hongkongbaserade Open Magazine chefredaktörens exklusiva rapport om att kommunistpartiets ledare hade nått en överenskommelse om att Bo skulle avsättas från alla sina partipositioner, men behålla sitt medlemskap i partiet och undantas från straffrättsliga påföljder. Beslutet sades ha tagits vid mötet i Beidahe, som är det sista stängda mötet före den 18:e partikongressen.

Beslutet i Beidahe tros ha varit nödvändigt för att bibehålla maktbalansen i partitoppen och för att undvika en kollaps.

Ett annat tecken på att Bo hade fått en mjuklandning var tillkännagivandet den 31 augusti av representanterna på nationella folkkongressen: Bo var med på listan.

Bo som måltavla

Bos framtidsutsikter förändrades plötsligt den 5 september i och med tillkännagivandet av anklagelserna mot Wang Lijun.

De fyra anklagelserna är tänjande av lagen i själviska syften, avhopp, maktmissbruk och mottagande av mutor. Tidigare hade de som följt Bos fall gissat att han bara skulle anklagas för avhopp.

När åklagaren beskrev tänjande av lagen i själviska syften sade han: ”[Trots att Wang] på förhand kände till att det fanns allvarliga misstankar mot Bogu Kailai för mord på Neil Heywood så negligerade han medvetet sin plikt och tänjde på lagen för personlig vinning så att Bogu Kailai inte skulle hållas ansvarig enligt lagen.”

Även om den här anklagelsen låter rimlig så motsäger den anklagelsen om avhopp. Den pekar också ut Bo Xilai. Om Wang frivilligt hade täckt upp för Gu Kailai hade han ingen anledning att hoppa av till det amerikanska konsulatet.

Om inte Wang frivilligt hade täckt upp för Gu måste han ha gjort det under press. Att Wang skulle ha utpressat Bo är otänkbart. Men Bo skulle kunna belöna Wang, och han är den ende i Chongqing som skulle ha kunnat pressa Wang.

Beskrivningen av anklagelsen om maktmissbruk har också en koppling till Bo. Enligt åklagarna ”använde Wang illegala tekniska spaningsmetoder, antingen utan godkännande från myndigheterna eller genom att själv ta fram godkännandedokument.”

Wang innehade den högsta positionen inom polisen i Chongqing – han var ansvarig för att utfärda eller signera godkännandedokument. Att lyssna på telefonkonversationer mellan höga partiledare låg utanför Wangs jurisdiktion och är något det fanns mycket rykten om att han och Bo gjorde.

Wang Lijun hade i själva verket inget motiv till sådan avlyssning. Han var bara polischef på provinsnivå och hade inte stora möjligheter att på egen hand kliva upp till en position på nationell nivå.

Bo hade emellertid siktet inställt på politbyråns stående kommitté eller högre och hade alla möjliga motiv till att få reda på hemligheterna hos medlemmarna i den stående kommittén. Och Wang hade alla motiv till att hjälpa Bo att nå den politiska toppen.

Wang Lijun påstås ha begått en mängd brott, bland annat genomförande av tusentals organstölder och transplantationsexperiment, sannolikt på levande Falun Gong-utövare. Han ska också ha torterat, varav många till döds, de misstänkta i Bos kampanj ”slå till mot det svarta” (sannolikt riktad direkt mot gangsters), samt våldtagit kvinnliga poliser, och så vidare.

Anklagelserna mot Wang berodde inte på att han bröt mot lagen utan för att tillfredsställa politiska behov. Dessa behov kräver också en förklaring av anklagelserna för allmänheten.

En anklagelse om avhopp var allt som behövdes för att partiet skulle kunna göra vad man ville med Wang. Att rikta andra anklagelser skapar bara onödiga problem för partiet på central nivå, såvida inte de andra anklagelserna banar vägen för att ställa Bo inför rätta.

Två dagar efter att Wang anklagats publicerades rapporten om Xi Jinpings privata konversationer med Hu Deping.

Samtidigt som Xi mestadels pratade om hur han skulle hantera de problem han står inför efter att han tar över ledarskapet så nämnde han också att han inte var Bos bundsförvant. Bos fall skulle hanteras strikt i enlighet med partidisciplinen och lagen.

Detta är förmodligen första gången som Xi, eller någon annan hög ledare förutom Wen Jiabao, har nämnt att Bo ska hanteras enligt lagen. Xi är sannolikt också den förste att distansera sig själv från Bo sedan skandalen började.

Ingen utanför de höga murarna i kommunistledarnas högkvarter Zhongnanhai vet med säkerhet vad som hände i Peking förra veckan. Förändringen i tonläget mot Bo Xilai kan vara resultatet av den riktning som Xi har stakat ut, eller också kan det vara en reaktion mot utvecklingen. En sak är dock säker – spelet har just börjat.

Redaktörens anmärkning: När den före detta högste polisen i Chongqing, Wang Lijun, flydde för sitt liv till det amerikanska konsulatet den 6 februari satte han igång en politisk storm som inte har lagt sig. Kampen bakom kulisserna visar vilken inställning tjänstemännen intar till förföljelsen av Falun Gong. Fraktionen med blodiga händer – de personer som före detta partiledaren Jiang Zemin fört fram för att genomföra förföljelsen – försöker undvika att hållas ansvariga för sina brott och vill fortsätta kampanjen. Andra tjänstemän vägrar delta i förföljelsen mera. Händelserna ger en klar valmöjlighet för tjänstemännen och medborgarna i Kina, liksom för människor runt om i världen: antingen stödjer man eller motsätter sig förföljelsen av Falun Gong. Historien kommer att dokumentera det val som var och en gör.

 

Översatt från engelska.