Tron Legacy: Lite för nördig
Jeff Bridges (vä), Olivia Wilde med filmregissören Josef Kosinski (hö) från filmen "Tron Legacy" poserar för pressen på "Londons Leicester Square. (Foto: AFP/Max Nash)


  • Titel: Tron Legacy
  • Produktionsår: 2010
  • Produktionsland: USA
  • Regi: Joseph Kosinski
  • Medverkande: Jeff Bridges, Garrett Hedlund, Olivia Wilde, Bruce Boxleitner, James Frain, Beau Garrett, Michael Sheen m fl.
  • Kommer ut: 110413
  • Filmkritikern Orvar Säfström sade vid ett tillfälle att han må vara en filmnörd, men det behöver inte betyda att han gillar nördig film. Det är lite så jag känner för ”Tron Legacy”. Det är inte en dålig film; den är både snygg och filosofisk, och den ger definitivt fans till första filmen valuta för pengarna. Men personligen faller denna film mig inte i smaken.

    Jag såg den första filmen, ”Tron” (Steven Lisberger, USA, 1982), för bara ett par månader sedan. Anledningen till att jag inte sett denna kultfilm förrän nu är att jag tyckte den såg ful ut. Och det visade sig att jag inte hade fel; ”Tron” är en ganska ful film.

    1982 låg science fiction-filmen fortfarande i sin vagga om man jämför med dagens filmer. Idag satsar de amerikanska filmbolagen sina största pengar på science fiction- och fantasyfilmer som ”Avatar” (James Cameron, USA/Storbritannien, 2009) och ”Pirates of the Caribbean, On Stranger Tides” (Rob Marshall, USA, 2011). Men 1982 testade man sig fortfarande fram med varierande framgång och filmbolagen var högst tveksamma på att satsa pengar på projekt av detta slag.

    STARWARS (George Lucas, USA, 1977) och dess uppföljare var troligtvis de med bäst framgång, men det beror troligtvis på att filmerna är mer grundade i äventyrsgenren och operan (sic!) än i den renodlade science fiction-genren. ”Alien” (Ridley Scott, USA/Storbritannien, 1979) är mer än en skräckfilm som utspelas i rymden, än en science fictionfilm, även om jag personligen ser den som en utmärkt hybrid mellan de två genrerna.

    ”Tron” är däremot en renodlad science fiction-film. Den utspelar sig i en värld som är synligt datoranimerad, eftersom filmen faktiskt utspelar sig inne i en dator och karaktärerna har till och med på sig kläder som ser datoranimerade ut. Även om det finns filosofiska frågor med i filmen, är den så pass renodlad science fiction att ordet ”inavel” kommer i åtanke. Den är för nördig helt enkelt.

    ”Tron Legacy” är, trots neonkläderna och den sterila miljön, en mycket snyggare film än sin föregångare. Och de filosofiska frågorna finns där också. Kort sagt; ”Tron Legacy” är allt vad man kan förvänta sig från en uppföljare till ”Tron”. Jag tror knappast några fans av den första filmen blivit besvikna på denna uppföljare. Personligen tycker jag mer om uppföljaren än föregångaren. Men jag tycker ju fortfarande att miljöerna är tråkiga och att handlingen är småbarnslig. 

    Skådespelarna är åtminstone bra. Jeff Bridges, som har två roller i denna film, är en skådespelare som bara blir bättre med åren. Och han var ganska bra till att börja med. I den här filmen får han dessutom visa att han kan spela två vitt skilda roller i samma film. Garrett Hedlund är ungtuppen som gör sitt bästa för att överleva i en främmande värld. Michael Sheen, som tydligen är ett stort fan av den första filmen, myser ordentligt i sin roll. Detta gör dock inte att han är mindre oförglömlig, eftersom Sheen både kan göra ett utmärkt jobb och ha roligt samtidigt. 

    I många fall tycker jag att man faktiskt kan säga att en film är dålig. Det handlar då inte om smak, vissa filmer är helt enkelt dåliga. Som ”Batman & Robin” (Joel Schumacher, USA/Storbritannien, 1997), som alla medverkande senare har erkänt är en dålig film. ”Tron Legacy” kan dock inte sägas vara en dålig film. Den är spännande, snygg och filosofisk. Men jag tycker inte om den. Den är för nördig helt enkelt.