Tre planeter där liv kan existera
Illustrationen visar en tänkt vy av de tre planeter som kretsar kring en ultrakall dvärgstjärna bara 40 ljusår från jorden. Systemet upptäcktes med det belgiska teleskopet TRAPPIST vid observatoriet La Silla i Chile. (ESO/M. Kornmesser/N. Risinger (skysurvey.org))


Tre planeter, som har just den rätta temperaturen för att liv som vi definierar det ska kunna existera där, har upptäckts. Trion kretsar kring en stjärna som befinner sig 40 ljusår bort och är mycket kallare och mindre ljusstark än vår sol, enligt forskarna.

Planeterna är ungefär lika stora som jorden. En är fyra gånger varmare än jorden, en är två gånger varmare och en är kallare än jorden. Men de har alla tre områden där vatten existerar i flytande form – något som forskarna betraktar som en förutsättning för att liv som liknar det som finns på jorden ska kunna utvecklas.

Stjärnan är en ultrakall dvärg i stjärnbilden Vattumannen. Den är omkring åtta gånger mindre än solen och mycket kallare. Det gör det lättare att upptäcka potentiellt liv på dess planeter, i jämförelse med ljusstarkare stjärnor som kan dominera ut de signaler som kommer från de egna planeterna.

Bilden visar skalenligt solen och den ultrakalla dvärgstjärnan TRAPPIST-1. Den dunkla stjärnans diameter är 11 procent av solens och den har en mycket rödare färg. (European Southern Observatory)

Bilden visar skalenligt solen och den ultrakalla dvärgstjärnan TRAPPIST-1. Den dunkla stjärnans diameter är 11 procent av solens och den har en mycket rödare färg. (European Southern Observatory)

– De här planeterna är så nära varandra, och deras stjärna är så liten, att vi kan studera deras atmosfär och sammansättning, och längre fram, under vår generation, avgöra om de verkligen är beboeliga, sade forskaren Julien de Wit på Massachusetts Institute of Technology, i ett pressmeddelande.

– Alla de här sakerna är uppnåeliga och inom räckhåll nu. Det här en fullträff inom området, sade hon.

Att söka omkring sådana stjärnor innebär emellertid också en investeringsrisk, då det krävs speciella instrument och detektorer.

Ledarna för forskningen, Michael Gillon och Emmanuel Jehin på universitetet i Liège, tog den risken och byggde teleskopet TRAPPIST (Transiting Planets and Planetesimals Small Telescope) i Chile för att studera 60 små, närliggande ultrakalla stjärnor.

Den här illustrationen visar en tänkt vy av de tre planeterna som kretsar kring en ultrakall dvärgstjärna bara 40 ljusår från jorden. Systemet upptäcktes med det belgiska teleskopet TRAPPIST vid observatoriet La Silla i Chile. (Foto: ESO/M. Kornmesser)

Illustrationen visar en tänkt vy av de tre planeterna som kretsar kring en ultrakall dvärgstjärna bara 40 ljusår från jorden. Systemet upptäcktes med det belgiska teleskopet TRAPPIST vid observatoriet La Silla i Chile. (ESO/M. Kornmesser)

– Det tittar inte på 100 000 stjärnor på en gång, som Keplerteleskopet. Man lägger tid på ett fåtal av dem, en i sänder. Och en av dem gav resultat, sade de Wit.

Forskarna kom fram till att planeterna förmodligen ständigt har samma sida mot stjärnan, på samma sätt som vår måne alltid har samma sida mot jorden. Det innebär att halva planeten alltid har dag och den andra halvan alltid natt. De planeter som är nära stjärnan kan vara för varma på dagsidan, men kan ha en idealisk zon där temperaturen är precis rätt. Den tredje planeten kan helt och hållet befinna sig i den beboeliga zonen.

– Nu måste vi undersöka om de är beboeliga. Vi vill undersöka vilken slags atmosfär de har, och kommer sedan söka efter biomarkörer och tecken på liv, säger de Wit.

Illustrationen visar en tänkt vy av de tre planeterna som kretsar kring en ultrakall dvärgstjärna bara 40 ljusår från jorden. Systemet upptäcktes med det belgiska teleskopet TRAPPIST vid observatoriet La Silla i Chile. (ESO/M. Kornmesser)

Illustrationen visar en tänkt vy av de tre planeterna som kretsar kring en ultrakall dvärgstjärna bara 40 ljusår från jorden. Systemet upptäcktes med det belgiska teleskopet TRAPPIST vid observatoriet La Silla i Chile. (ESO/M. Kornmesser)

 

Kartan visar de stjärnor som kan ses med blotta ögat en klar natt i stjärnbilden Vattumannen. Läget för den mycket dunkla och röda ultrakalla dvärgstjärnan TRAPPIST-1 har markerats. Trots att den är belägen relativt nära solen är den mycket dunkel och kan inte ses med små teleskop. (ESO/IAU and Sky & Telescope)

Kartan visar de stjärnor som kan ses med blotta ögat en klar natt i stjärnbilden Vattumannen. Läget för den mycket dunkla och röda ultrakalla dvärgstjärnan TRAPPIST-1 har markerats. Trots att den är belägen relativt nära solen är den mycket dunkel och kan inte ses med små teleskop. (ESO/IAU and Sky & Telescope)

Stephen Hawking söker efter liv i rymden

Rymdsond söker efter liv på Mars