loadingKirti Rinpoche. (Foto: Amal Chen/The Epoch Times)
Kirti Rinpoche. (Foto: Amal Chen/The Epoch Times)
Utrikes

Tre generationers lidande bakom tibetanska självbränningar

Aron Lamm, Epoch Times

Sedan mars 2010 har tolv unga tibetaner satt eld på sig själva i den autonoma prefekturen Ngaba i Sichuanprovinsen i Kina. Området, och särskilt Kirti-klostret som ligger där, har varit i fokus för den kinesiska regimens försök att utrota tibetanernas krav på trosfrihet och grundläggande mänskliga rättigheter. 

Kirti Rinpoche är den högste ledaren för alla Kirti-kloster i och utanför Tibet, och han talade i en intervju med Epoch Times om vad som får unga människor att utföra den mest desperata protesthandling man kan tänka sig: Att sätta eld på sig själv. 

Kirti Rinpoche var tidigare religions- och kulturminister för den centrala tibetanska administrationen i Tibet. Han är en av de många tibetaner som följde Dalai Lama i exil 1959 och har sedan dess byggt upp ett Kirti-kloster i Dharamsala i Indien. Han har mycket nära kontakt med Kirti-klostren både i och utanför Tibet, och även med lekmannabuddhisterna kopplade till dem. 

Kirti Rinpoche (rinpoche är en tibetansk religiös hederstitel som betyder ”den dyrbare”) talade lågmält och lugnt med hjälp av en tolk om de fasor som det kinesiska kommunistpartiets myndigheter utsätter Kirti-klostret och tibetaner i allmänhet för.  

– Det är en explosion av tre generationers lidande, sade han, för att förklara varför unga människor sätter eld på sig själva. 
– Det tibetanska folket har utsatts för så mycket förtryck, och Ngaba-området har lidit så mycket och så länge. De stod inte ut längre.

Detta ”tre generationers lidande” finns beskrivet i detalj i det vittnesmål Rinpoche avgav inför den amerikanska kongressens kommission för mänskliga rättigheter den 3 november. Ända sedan Röda Armén förstörde och plundrade Lhateng-klostret 1935, och efter kulturrevolutionens fasor, har det tibetanska folket i Ngaba utsatts för en kulturell och fysisk förintelsekampanj: Plundring, skändande och förstörelse av templen, massgripanden, tortyr, avrättningar, offentlig förnedring, svält, och på senare tid en samlad attack från kommunistregimen att tvinga munkarna till lojalitet med partiet och att ta avstånd från sin andlige ledare Dalai Lama. 

Efter de storskaliga protesterna i Tibet i mars 2008 och den kinesiska regimens våldsamma svar, har förtrycket ökat mot de tibetanska klostren. Kirti-klostret i Ngaba har mer eller mindre förvandlats till ett fängelse eller ett ”omskolningsläger”. Hela området har spärrats av och en personalstyrka på mer än 800 man har skickats dit för att genomföra så kallad ”politisk omskolning” och ”patriotisk utbildning”.  

I praktiken innebär denna ”utbildning” att hela klostret har delats in i grupper om 20 personer som får ägna större delen av sin vakna tid med att lyssna på ändlösa föredrag som ska göra dem lojala med kommunistpartiet. Dessutom förväntas de ”dela med sig av sina åsikter” efter föredragen, men alla åsikter som inte är i linje med vad som lärs ut leder till misshandel. 

På nätterna genomförs oförberedda visitationer av munkarnas sovrum, och hela området har försetts med övervakningskameror, avlyssningsutrustning och vakttorn. Munkarna tvingas stampa på bilder av Dalai Lama och heliga skrifter skärs sönder med knivar. Hundratals munkar har gripits och hålls på okända platser och många av dem torteras.
– Hela klostret lever i skräck, sade Rinpoche. 

De desperata självbränningarna började i februari 2009 när 27-årige Tapey satte eld på sig själv. Sedan dess har 11 andra följt hans exempel, något som lett till ökat förtryck mot samhället och mot munkarnas släktingar.  

De flesta av de som satt eld på sig själva har varit väldigt unga: Lobsang Phuntsok, 20; Lobsang Kalsang, 18; Kalsang Wangchuk, 17; Choephel, 18. Den 17 oktober blev den 20-åriga nunnan Tenzin Wangmo från klostret Mamae Deshen Choekhorling den första kvinnan i raden. Eftersom han lever i exil i Indien kände inte Kirti Rinpoche dem personligen, men han sade att han som deras andlige ledare ändå känner att han står dem mycket nära. 

– Från det buddhistiska perspektivet handlar allt om dina motiv. Handling är viktigt, men motivet är viktigare. Handlingen i sig kanske inte är tilltalande, men deras motiv var rent; de ville gynna andra, minska lidandet bland sina landsmän, sade Rinpoche. 
För att illustrera nämnde han historien om hur Buddha i ett tidigare liv kastade sig från en klippa så att en svältande tiger och hennes ungar kunde äta upp honom.  

Han sade vidare att det inte går att generalisera om huruvida klostersamfundet stödjer eller avråder från dessa handlingar; det beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Däremot är de vanligtvis spontana handlingar som andra inte vet om i förväg. Lidandet som manifesteras i självbränningen är något som alla som ser tar med sig, och det skapar sympati, sade han. 
– Folk känner att de är en del av det.

Även fast självbrännarnas handlingar må vara extrema så har de ändå lett till uppmärksamhet i världen kring deras krav: Frihet för tibetanerna, trosfrihet i Tibet och tillstånd för Dalai Lama att återvända till Tibet. 

Rinpoche sade att även fast han hoppas att det internationella samfundet kan sätta press på den kinesiska regeringen, så är det till sist regimen själv som måste upphöra med förtrycket och börja driva en rationell politik, så att folk kan leva normala liv, med grundläggande mänskliga rättigheter. Det här är det enda som kan göra situationen mindre explosiv, sade han.

Men i slutet av intervjun nämnde han även att från ett större perspektiv så är det moral som är kärnfrågan för Kina. Han tog exemplet med tvååriga Yueyue nyligen, som kördes över två gånger och passerades av 18 personer innan hon fick hjälp. Det är vad som händer när ett samhälles moral degenererar, sade han, och tillade att samma brist på moral märks hos det kinesiska ledarskiktet i hur de förtrycker tibetanerna. Om ledarnas moral förbättras kan även folkets moral förbättras och samhället påverkas positivt. 

– Oavsett om du är troende eller ej, att förbättra moralen kan bara gynna det ”harmoniska samhälle” som regimen så ofta talar om, sade han.

Översatt från engelska

Mest lästa

Rekommenderat

loadingKirti Rinpoche. (Foto: Amal Chen/The Epoch Times)
Kirti Rinpoche. (Foto: Amal Chen/The Epoch Times)
Utrikes

Tre generationers lidande bakom tibetanska självbränningar

Aron Lamm, Epoch Times

Sedan mars 2010 har tolv unga tibetaner satt eld på sig själva i den autonoma prefekturen Ngaba i Sichuanprovinsen i Kina. Området, och särskilt Kirti-klostret som ligger där, har varit i fokus för den kinesiska regimens försök att utrota tibetanernas krav på trosfrihet och grundläggande mänskliga rättigheter. 

Kirti Rinpoche är den högste ledaren för alla Kirti-kloster i och utanför Tibet, och han talade i en intervju med Epoch Times om vad som får unga människor att utföra den mest desperata protesthandling man kan tänka sig: Att sätta eld på sig själv. 

Kirti Rinpoche var tidigare religions- och kulturminister för den centrala tibetanska administrationen i Tibet. Han är en av de många tibetaner som följde Dalai Lama i exil 1959 och har sedan dess byggt upp ett Kirti-kloster i Dharamsala i Indien. Han har mycket nära kontakt med Kirti-klostren både i och utanför Tibet, och även med lekmannabuddhisterna kopplade till dem. 

Kirti Rinpoche (rinpoche är en tibetansk religiös hederstitel som betyder ”den dyrbare”) talade lågmält och lugnt med hjälp av en tolk om de fasor som det kinesiska kommunistpartiets myndigheter utsätter Kirti-klostret och tibetaner i allmänhet för.  

– Det är en explosion av tre generationers lidande, sade han, för att förklara varför unga människor sätter eld på sig själva. 
– Det tibetanska folket har utsatts för så mycket förtryck, och Ngaba-området har lidit så mycket och så länge. De stod inte ut längre.

Detta ”tre generationers lidande” finns beskrivet i detalj i det vittnesmål Rinpoche avgav inför den amerikanska kongressens kommission för mänskliga rättigheter den 3 november. Ända sedan Röda Armén förstörde och plundrade Lhateng-klostret 1935, och efter kulturrevolutionens fasor, har det tibetanska folket i Ngaba utsatts för en kulturell och fysisk förintelsekampanj: Plundring, skändande och förstörelse av templen, massgripanden, tortyr, avrättningar, offentlig förnedring, svält, och på senare tid en samlad attack från kommunistregimen att tvinga munkarna till lojalitet med partiet och att ta avstånd från sin andlige ledare Dalai Lama. 

Efter de storskaliga protesterna i Tibet i mars 2008 och den kinesiska regimens våldsamma svar, har förtrycket ökat mot de tibetanska klostren. Kirti-klostret i Ngaba har mer eller mindre förvandlats till ett fängelse eller ett ”omskolningsläger”. Hela området har spärrats av och en personalstyrka på mer än 800 man har skickats dit för att genomföra så kallad ”politisk omskolning” och ”patriotisk utbildning”.  

I praktiken innebär denna ”utbildning” att hela klostret har delats in i grupper om 20 personer som får ägna större delen av sin vakna tid med att lyssna på ändlösa föredrag som ska göra dem lojala med kommunistpartiet. Dessutom förväntas de ”dela med sig av sina åsikter” efter föredragen, men alla åsikter som inte är i linje med vad som lärs ut leder till misshandel. 

På nätterna genomförs oförberedda visitationer av munkarnas sovrum, och hela området har försetts med övervakningskameror, avlyssningsutrustning och vakttorn. Munkarna tvingas stampa på bilder av Dalai Lama och heliga skrifter skärs sönder med knivar. Hundratals munkar har gripits och hålls på okända platser och många av dem torteras.
– Hela klostret lever i skräck, sade Rinpoche. 

De desperata självbränningarna började i februari 2009 när 27-årige Tapey satte eld på sig själv. Sedan dess har 11 andra följt hans exempel, något som lett till ökat förtryck mot samhället och mot munkarnas släktingar.  

De flesta av de som satt eld på sig själva har varit väldigt unga: Lobsang Phuntsok, 20; Lobsang Kalsang, 18; Kalsang Wangchuk, 17; Choephel, 18. Den 17 oktober blev den 20-åriga nunnan Tenzin Wangmo från klostret Mamae Deshen Choekhorling den första kvinnan i raden. Eftersom han lever i exil i Indien kände inte Kirti Rinpoche dem personligen, men han sade att han som deras andlige ledare ändå känner att han står dem mycket nära. 

– Från det buddhistiska perspektivet handlar allt om dina motiv. Handling är viktigt, men motivet är viktigare. Handlingen i sig kanske inte är tilltalande, men deras motiv var rent; de ville gynna andra, minska lidandet bland sina landsmän, sade Rinpoche. 
För att illustrera nämnde han historien om hur Buddha i ett tidigare liv kastade sig från en klippa så att en svältande tiger och hennes ungar kunde äta upp honom.  

Han sade vidare att det inte går att generalisera om huruvida klostersamfundet stödjer eller avråder från dessa handlingar; det beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Däremot är de vanligtvis spontana handlingar som andra inte vet om i förväg. Lidandet som manifesteras i självbränningen är något som alla som ser tar med sig, och det skapar sympati, sade han. 
– Folk känner att de är en del av det.

Även fast självbrännarnas handlingar må vara extrema så har de ändå lett till uppmärksamhet i världen kring deras krav: Frihet för tibetanerna, trosfrihet i Tibet och tillstånd för Dalai Lama att återvända till Tibet. 

Rinpoche sade att även fast han hoppas att det internationella samfundet kan sätta press på den kinesiska regeringen, så är det till sist regimen själv som måste upphöra med förtrycket och börja driva en rationell politik, så att folk kan leva normala liv, med grundläggande mänskliga rättigheter. Det här är det enda som kan göra situationen mindre explosiv, sade han.

Men i slutet av intervjun nämnde han även att från ett större perspektiv så är det moral som är kärnfrågan för Kina. Han tog exemplet med tvååriga Yueyue nyligen, som kördes över två gånger och passerades av 18 personer innan hon fick hjälp. Det är vad som händer när ett samhälles moral degenererar, sade han, och tillade att samma brist på moral märks hos det kinesiska ledarskiktet i hur de förtrycker tibetanerna. Om ledarnas moral förbättras kan även folkets moral förbättras och samhället påverkas positivt. 

– Oavsett om du är troende eller ej, att förbättra moralen kan bara gynna det ”harmoniska samhälle” som regimen så ofta talar om, sade han.

Översatt från engelska

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024