Riksrevisionen, som granskar statliga verksamheter, har undersökt hur Trafikverket hanterar fyra av de sex miljarder kronor som staten satsar på drift och underhåll av Sveriges järnvägar. De fann brister och passivitet.

Trafikverket, före detta Banverket, vet egentligen inte hur det står till med den svenska järnvägen, de har otillräckliga kunskaper i ämnet, anser Riksrevisionen, därmed blir också Trafikverkets rapport till regeringen ofullständig.

– Det är viktigt att det finns ett fullgott beslutsunderlag när det gäller så stora belopp som de som satsas på järnvägsunderhåll. Både regeringen och Trafikverket behöver skärpa sin styrning. Varje felanvänd krona kan få konsekvenser för resenärer och trafikoperatörer, säger riksrevisor Claes Norgren i ett pressmeddelande.

När Riksrevisionen granskade Trafikverkets beslutsunderlag för järnvägsunderhållet, fann revisorerna inte bara brister i verkets kunskaper om järnvägarnas tillstånd, utan också brister i informationssystemen.

Verket hade dåliga rutiner för underhållsåtgärder. De vet inte varför ett fel uppstår och hur det ska rättas till, varför komponenter byts ut och hur ofta. Vissa förseningar registreras inte och då ser de inte heller hur bristerna i underhållet påverkar trafikanterna.

Det går inte att avgöra om underhållet verkligen är eftersatt utifrån Trafikverkets underlag till regeringen. Men, skriver Riksrevisionen, det beror på att regeringen i sin tur inte har ställt tydliga krav på vad som ska redovisas.

Trafikutskottet framhöll när de gick igenom Riksrevisionens rapport, att det är ytterst angeläget att medlen för underhåll används effektivt.

Det revisorerna granskat är den del av Trafikverkets verksamhet som avser underhåll av järnväg på meddellång och lång sikt, vilken omsätter fyra miljarder kronor.