Är traditionen att avsluta sommaren med att koka saft och sylt på väg att försvinna? Har vi inte tid att ta reda på trädgårdens bär, i dagens hektiska samhälle? Många trädgårdar har bärbuskar som dignar av bär, men ingen som plockar av och använder dem till saft, sylt och gelé. Är det en tradition och kunskap som kommer att dö ut med de äldre generationerna?
Det fanns en tid, för inte så länge sedan, när nästan alla trädgårdar hade bärbuskar för att förse familjen med vinterns behov av saft och sylt. Det fanns till och med musterier där man kunde lämna sina äpplen, och få tillbaks dem i form av äppelmust.
Är tidsbrist den främsta anledningen till att traditionen att safta och sylta håller på att försvinna? Eller beror det på att människorna blir mer och mer bekväma, och affärernas utbud av lättdrycker, läsk, smaksatt vatten, och industritillverkad saft är oändligt? Om man inte har traditionen med sig från barndomen, kanske man inte ens kommer på tanken att koka saft och sylt. Bären i trädgården används till en och annan paj, och något som barnen kan äta och leka med.
Många kanske tror att det är svårt, eller att man behöver speciella apparater. Det är inte svårt, man behöver bara tid, en syltkittel eller stor kastrull, en silduk med ställning och en hink. En våg och ett litermått är också bra att ha, det mesta finns i de flesta hushåll. Att plocka bären tar en stund, men varför inte byta ut några timmar vid datorn eller teven.
Det är rogivande och kontemplativt, låt tankarna vandra medan händerna arbetar. Man kan nästan se buskarnas tacksamhet, hur grenarna reser sig mot ljuset, när de befriats från tyngden av bären. Att göra sin egen saft och sylt ger också en känsla av tillfredställelse, man blir nöjd med sig själv när man ser och smakar på resultatet. Men det är inget för den som lever efter devisen ”tid är pengar”.
Svarta vinbär är C-vitaminlika, och saft, sylt eller gelé, kan också användas i matlagningen. Att smaksätta såsen till köttbullar eller fläskkotletter med lite outspädd svartvinbärssaft blir jättegott.
Röda/vita vinbär är lättplockade, och kan med fördel blandas med hallon, från trädgården eller vildhallon, eller med rabarber – men man bör dricka rabarbersaft med måtta, då den innehåller oxalsyra. Det finns nyare sorter som är bättre ur den aspekten. Citron är också gott att blanda med röda vinbär. Krusbär kanske gör sig bäst naturella, eller som marmelad, kräm eller paj.
För att få ut så mycket som möjligt av saftkoket, kan man göra eftersaft, den blir lite mindre koncentrerad. Då kokar man upp den silade bärmassan en gång till och tillsätter vatten.
Så ta din hink och gå ut och ta vara på smaken av sommaren, har du inte egna bär kanske en granne eller vän har.