Torka: Dåligt studerad katastrof
Barn i norra Kenya gräver ett hål i flodbädden i sökandet efter vatten. Torka har en enorm påverkan på samhällen runtom i världen, och enligt FN förväntas den bara bli värre. (Foto: Christopher Furlong/Getty Images)


Torka kan föröda en nation och långsamt suga livskraften ur landet och folket. Medan effekten av plötsliga naturkatastrofer såsom jordbävningar och orkaner följs noga, är påverkan från en storskalig torka föga känd, enligt en FN-rapport som kom ut tidigare denna månad.

Enligt FN kan miljontals människoliv riskeras runtom i världen om det inte samlas in bättre data om torka, och om inte mer görs för att mildra effekterna.

Stater i Afrikas Horn är nu drabbade av den värsta torkan på decennier, och 11 miljoner människor är i behov av livräddande hjälpinsatser.

Enligt FN-rapporten kan torka bara delvis skyllas på uteblivet regn. Bakom sådana katastrofer finns ofta en komplicerad blandning av fattigdom, väder, dålig hantering av resurser och andra faktorer som bidrar till följderna av torka.

Och trots ökande indikationer på den fara som torka kan utsätta befolkningen för ”har få länder utvecklat en policy för hantering av torka”, enligt rapporten U.N. Global Assessment Report on Disaster Risk Reduction, (FN:s rapport om global analys av minskande av risken för katastrofer).

Till skillnad från andra naturkatastrofer är det en komplex uppgift att mäta torka och det kräver en sammansatt uppsättning av indikatorer som utvärderar olika faktorer, såsom regn, jordens fuktighet, temperatur, typen av jord och gröda, vattendrag, grundvatten och snötäcke.

Fastän experterna är eniga om hur man ska studera torka så finns de data som behövs ”tillgängliga bara i en handfull länder för närvarande”, enligt FN-raporten.

Enligt en undersökning som publicerades förra månaden av Consultative Group on International Agricultural Research, CGIAR (Rådgivande grupp inom jordbruksforskning), löper delar av Latinamerika, Afrika, Indien och Kina risk att drabbas av torka.

Studien kom fram till att inom 40 år kan förkortade växtsäsonger hota hundratals miljoner fattiga i Afrika och södra Asien, och möjligen också Kina och Latinamerika.

“Regioner i riskzonen är de områden där lantbrukare redan för en kamp och är beroende av lokala grödor och boskap”, sade Polly Ericksen, forskare vid CGIAR i Nairobi, Kenya, och försteförfattare till studien. Enligt Ericksen är sådana områden särskilt utsatta eftersom de saknar resurser för att klara av förändringar i vädermönster.

CGIAR arbetar vid sina centra runtom i världen med att förädla fram ”klimatredo” varianter av grödor som kan klara strängare betingelser och fortfarande ge hög avkastning.

I delar av västra Afrika, Indien och Kina, där det bor totalt 56 miljoner människor som är beroende av grödor, kan dagstemperaturen under växtsäsongen framåt mitten av 2050-talet överstiga 30 grader Celsius. Temperaturer över denna nivå medför minskade majs- och risskördar; bönor kan inte heller klara temperaturer på över 30 grader, säger CGIAR.

En undersökning från förra året som publicerades i tidskriften Nature visade att varje dag där temperaturen steg över 30 grader Celsius, minskade afrikansk majsskörd med en procent, trots att grödan fick optimalt med regn.

En del områden, såsom delar av östra och södra Afrika, kanske inte längre kan lita till majs som stapelföda om temperaturen stiger för mycket, enligt CGAIR. De kan behöva byta till annan föda, såsom sädesslaget durra eller den stärkelserika cassavaroten, för att täcka matbehovet.

Undersökningen kom också fram till att lantbrukare kan behöva bedriva boskapsskötsel, i tillägg till odling av grödor, för att upprätthålla matproduktionen.

Översatt från engelska.