När man tror att man säger något vänligt på ett främmande språk, kan tonfallet göra att det i själva verket uppfattas som påträngande och tjatigt. Berit Aronsson forskar i hur svenskspråkiga personer använder tonfall när de pratar spanska.
Språkmelodin avgör ofta hur det vi säger uppfattas. Det är lätt att glömma bort när man studerar ett nytt språk, säger Berit Aronsson från Umeå universitet i ett pressmeddelande.
– I till exempel svenska har en stigande slut-ton främst syftet att mjuka upp ett yttrande så att det låter vänligare, medan en stigande ton i spanska främst är informationssökande, säger Aronsson.
Med andra ord kanske den man pratar med inte uppfattar det man sade som vänligt, trots att avsikten var att vara vänlig. Problemet är att de konverserande oftast inte är medvetna om orsaken till dessa hårfina misstolkningar. De är svårare att förstå än om man använder fel ord eller fel grammatik.
En talare som ansåg sig vara vänlig kanske istället uppfattas som påträngande och tjatig.
– De här aspekterna tas sällan upp i språkundervisningen, eftersom det anses svårt att undervisa om språkets rytmer och melodier, säger Berit Aronsson.
Avhandlingen ger förslag på hur man kan väga in tonala mönster i språkundervisningen.