Många unga par i Kina har upplevt den formella bröllopsmiddagen och blivit välsignade av vänner och släktingar som lyckönskar dem. Samtidigt som de utåt sett ser ut som en ny familj, är de emellertid inte lagligt gifta. Landets unika och komplicerade hukou-ordning (hushållsregistreringssystem) hindrar tusentals doktorander och utexaminerade universitetsstudenter från att få äktenskapslicens som gör att deras partnerskap får officiell status såväl juridiskt som socialt.
Hukou-ordningen är ingen ny företeelse; den fanns redan under Kinas dynastitid, för folkbokföring och för att hålla ordning på antalet hushåll. 1958 tog det kinesiska kommunistpartiet i bruk det grundläggande i detta system, och lade till extra detaljer för att göra det mer anpassat till dess egen ideologi. Nuförtiden är det den Allmänna byrån som hanterar och kontrollerar systemet. Samtidigt som systemet primärt används som ett medel för att kontrollera och spåra hur man rör sig mellan landsbygds- och stadsregioner, används det också för att hålla koll på befolkningen och genomföra social kartläggning. När allt fler började använda datorer under 1990-talet, skapade man en nationell databas för polisövervakning.
Många doktorander och utexaminerade från universiteten har så kallad kollektiv hukou-status. Om en person vill arbeta i en annan stad än den där han eller hon har sin ursprungliga hukou-registrering, får den i de flesta fall nöja sig med en kollektiv hukou-status där. Hukou-dokumentation sker via arbetsförmedlingar i hela landet som i sin tur står under den allmänna säkerhetsbyrån.
När en universitetsstudent är klar med sina studier överförs hans eller hennes hukou-registrering till det område där arbetssökande sker. De registrerade har inte friheten att få tillgång till eller överföra sin egen hukou-dokumentation. Den är alltid konfidentiell och i säkert förvar och kan innehålla mycket personlig information om studenten som kan påverka karriärmöjligheter och andra mål i livet.
Enligt regler från ministeriet för medborgarfrågor finns, i överensstämmelse med Kinas nationella policy för födelsekontroll, två vanligt förekommande undantag som tillåter par att överträda deras kollektiva hukou-status. Det innebär att de kan bosätta sig i vilken stad de vill genom att omedelbart bilda familj där eller äga ett hus i staden. Annars kan de inte lagligt gifta sig eftersom ministeriet för medborgarfrågor inte kommer att utfärda en äktenskapslicens utan hukou-dokumentation. Ett annat mindre vanligt förekommande undantag är när en arbetsplats skriver under och står som garant för ett par.
Enbart i staden Guangzhou finns det över 100 000 sådana personer som inte kan få en giftermålslicens på grund av deras hukou-status. ”Att äga ett hus” blir för dem en ingång till en giftermålslicens, enligt Guangzhou Daily den 12 maj.
”Rätten att gifta sig är en grundläggande mänsklig rättighet. Hur kommer det sig att man inte kan få gifta sig utan att köpa ett hus?” Yang Lei avslutade sina studier vid Pekings universitet för tre år sedan. Hon kan inte gifta sig på grund av sin kollektiva hukou-status och att hon inte äger någon bostad, enligt en artikel i Southern Weekly i augusti 2009.
Sedan Yang började arbeta i Guangzhou är hennes hukou-dokumentation låst i ett arbetsförmedlingscenter. Hon skrev en gång under ett dokument för centret som i stort sett sade: ”Så länge ni ger mig er hukou-dokumentation för att ansöka om min giftermålslicens, kommer jag att överföra min hukou-dokumentation [till platsen där jag köper ett hus] inom en månad.” Att köpa hus i Guangzhou är i verkligheten alldeles för dyrt för henne. Trots att Yang tjänade 8000 yuan (cirka 9200 SEK) i månaden, hade hon och blivande maken inte råd att köpa ett hus där. Arbetsförmedlingen avslog hennes begäran, då de såg att hon inte kunde bevisa att hon ägde ett hus, och hon fick därför inte tillåtelse att överföra sin hukou-dokumentation till en ny ort.
Hon försökte hitta olika vägar för att hitta luckor i systemet, men insåg att det var hopplöst. Efter sex månader gav hon upp och bestämde sig för att flytta tillbaka till sin hemstad för att fira sin bröllopsfest.
– Som det är nu så kommer jag helt enkelt att ge upp tanken på att få en äktenskapslicens. Det är alltför smärtsamt, sade hon.
Yangs öde är ett typiskt exempel på de svårigheter som unga före detta universitetsstudenter måste gå igenom när de vill gifta sig och skaffa familj i Kina. Över sex miljoner före studenter går ut från universitet i Kina varje år och merparten arbetar i andra städer än i de hemorter där de är hukou-registrerade. Därför måste de vanligtvis få sina hukou-dokumentationer överförda från skolorna till arbetsförmedlingen.
Om man tar med barn i beräkningen blir det hela ännu mer problematiskt. Även om ett par med kollektiv hukou-status kan få äktenskapslicens, kan inte deras barn bli registrerade, såvida inte paret äger ett hus. Barnet blir således en ”svart medborgare” med en oklar identitet.
1992 började några städer (däribland Peking) att gradvis införa en frivillig policy som angav att småbarn kan registreras tillsammans med sina föräldrar. Många städer behöll emellertid policyn att ett hushåll med kollektiv hukou-status måste äga ett hus för att kunna registrera sina barn.
Zhang Jian bor i staden Hangzhou och har en fil. kand. Hans barn har varit ”svart medborgare” sedan födelsen. Han säger att detta har gett honom en känsla av ”djup inkompetens”. Parets hukou-dokumentation är låst hos ett administrationscenter i Hangzhou på grund av att familjen inte äger ett hus.
– Hangzhous bostadspriser är skyhöga och vi har inte råd med ett hus. Vi är inte kvalificerade som låginkomsttagare för hushåll. Med vår kollektiva hukou-status kan inte vårt barn bli registrerat, och vi kan inte heller överföra vår hukou-registrering tillbaka till vår hemstad, berättar Zhang för Southern Weekly.
Ett mycket tragiskt fall inträffade tidigt under 2006. En far drabbades av ett nervöst sammanbrott då sonen inte kunde registreras på grund av faderns kollektiva hukou-status. Han kastade sin son mot marken vilket orsakade sonens död. Ironiskt tillät Peking nästa år barn att registreras för hukou genom sina föräldrar även om fadern bara hade kollektiv hukou-status. (Det finns också en grundförutsättning som stipulerar att faderns arbetsplats måste ge sitt tillstånd för att registrera barnet.)
Enligt ofullständig statistik som Southern Weekly har samlat in, kräver arbetsförmedlingscentra i Guangzhou, Suzhou och Shenyang att de som har kollektiv hukou-status får sina hukou-dokumentationer överförda till en ny ort vid giftermål. Många av arbetsförmedlingarna i Fuzhou, Chongqing, Xi’an, Lanzhou, Harbin, Quanzhou, Hangzhou och Guangzhou har emellertid en regel att barn vars föräldrar har kollektiv hukou-status, men inte äger ett hus, inte kan få hukou-registrering.
Att registrera barn för hukou är svårt i Peking, Ningbo och Nanjing, eftersom det krävs att arbetsplatserna måste ge sitt tillstånd. Enligt medier har Guangzhou och Lanzhou vardera över 100 000 invånare som har kollektiv hukou-status.
Li Yinghui är chef för ett stort arbetsförmedlingscenter. Han säger till Southern Weekly att centret står för kollektiva hukou på över 40 000 individer. Han säger att eftersom folk med kollektiv hukou-status tenderar av stanna kortare tid, vågar inte systemet öppna dörren så att det blir lättare för dem att gifta sig. Landets hukou-system och den nationella policyn för födelsekontroll är mycket rigid och centret vägrar att stå till svars för folk som bryter mot reglerna. Inte heller ”vill någon flytta tillbaka till landsbygden, och det är också svårt att byta från en stads-hukou till en landsbygds-hukou”, vilket innebär att de flesta av dessa människor inte lagligen kan gifta sig.
Arbetsförmedlingscentret gick slutligen med på att låta över 1000 personer gifta sig, förutsatt ”att de måste arbeta i denna stad och att arbetsplatsen kan garantera att de inte bryter mot policyn för födelsekontroll”.
Liu Jun, som är anställd på ett annat administrationscenter, berättade för Guangzhou Daily att den allmänna säkerhetsbyrån handhar hukou-dokumentationen.
– Vi står för flera hundratusentals kollektiva hukou-registreringar. Eftersom policyn för födelsekontroll innebär järnhårda regler, så har vi en födelsekvot. Så fort folk gifter sig, så är det svårt att diktera födelsekontroll för folk med kollektiv hukou-status. Det kan väldigt lätt bli kryphål, säger Liu.
De som inte kan gifta sig får vanligtvis till slut sina drömmar krossade. När man söker råd hos en arbetsförmedling, kan många frågor komma upp: Överföra hukou till partnerns hus? Partnerns arbetsplats kommer inte att godkänna ett hukou från en icke-anställd. Överföra tillbaka till sin hemstad? Den allmänna säkerhetsbyrån i din hemstad kanske inte godkänner dig. Överföra direkt till en familjs hukou? Det är inte ens möjligt. ”Hyra” en hukou? Det kräver ett godkännande från husägaren. Att få en äktenskapslicens från den allmänna säkerhetsbyrån och ministeriet för medborgarfrågor kräver en förstahandskopia av hukou-registreringen. Så detta fungerar inte heller. Den enda chansen är, precis som nämndes i artikeln i Guangzhou Daily, att köpa ett hus.
– Om du har kollektiv hukou-status är ingen villig att ta ansvar om man överträder policyn för födelsekontroll. Verklighetens omständigheter tvingar folk att köpa hus, sade en expert på hukou-registrering som vill vara anonym.
”Jag vet att slavar förr i tiden inte tilläts att gifta sig på egen hand, och de var tvungna att få tillstånd från sin herre. Giftermål utan slavägarens tillstånd är olagligt”, skrev en bloggare på internet.
En ung kvinna delade med sig av sina personliga erfarenheter på internet: ”Jag lyckades gifta mig genom att få mitt hukou-dokument till mig med ursäkten att jag skulle köpa ett hus eller ansöka om ett pass. Nu är min hukou-dokumentation fortfarande låst i ett administrationscenter. Jag har ett barn vars hukou är registrerad tillsammans med sin far, men min eget hukou-dokumentation säger fortfarande att jag är ogift.”
Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/36291/
Originalartikel på kinesiska: http://epochtimes.com/gb/10/5/19/n2912151.htm
