Regimen har redan utvecklat ett omfattande spionagenätverk i USA, sade Li Fengzhi, en före detta underrättelseofficer i det Kinesiska kommunistpartiets (KKP) ministerium för statens säkerhet. Li tillkännagav offentligt sitt utträde ur KKP i mars och intervjuades nyligen av Epoch Times.
– KKP sparar varken på arbetskraft eller resurser. Det opererar genom sina konsulat, de nationella säkerhetsorganen och andra organisationer för att skicka många agenter [till USA] och utbilda informatörer på amerikansk mark, sade han.
Att påverka politiker i väst är en viktig del av regimens utländska verksamhet, vars främsta syfte är att dessa politiker backar upp Pekings politik i kritiska ögonblick. Ett annat syfte är att få politikerna att vara tysta om regimens brott mot mänskliga rättigheter.
Han sade att det var särskilt så med politiker av kinesiskt ursprung i väst, och varnade dessa politiker att de måste vara noga med att dra en klar linje mellan KKP och Kina.
– De måste följa sitt samvete och lyda lagarna i sina länder. Samtidigt bör de göra saker som verkligen är till nytta för kinesiska människor.
Han sade att KKP ofta erbjuder en massa pengar och publicitet till vissa politiker och samtidigt får dem känslomässigt involverade.
– Politiker som får stor publicitet i KKP:s officiella medier är ofta dem som har nära kontakter med KKP privat, eller är sådana personer som KKP gynnar. KKP gynnar eller förtalar inte någon utan anledning. Detta är ett enkelt sätt att se vilka som är KKP:s vänner.
Detsamma är sant för dem som KKP prisar, ger utmärkelser eller kampanjar för, sade Li.
– En sådan person har förmodligen mycket nära förbindelser med KKP.
Li skisserar upp en vanlig taktik som KKP använder:
– En KKP-agent eller -tjänsteman kommer att bjuda en politiker i väst på middag eller sammankomst. De lär känna varandra, vilket gör det lättare för KKP-agenten att be dem om en ynnest. Ibland opererar en högt uppsatt tjänsteman från KKP under sådana förhållanden; en inbjudan från en av Kinas högt uppsatta tjänstemän kan få vissa västerländska politiker att känna sig hedrade och överväldigade. KKP-agenten tar sedan över.
– En annan metod är att rikta sig in på dem som står nära politikern – familj, grannar, personal och även pressfotografer. Genom dessa människor kan agenterna ändå få viss information eller utöva visst inflytande, sade Li.
– Men om lockelsen inte räcker, kommer KKP att ta till påtryckningar, sade Li.
– Ett vanligt sätt att snärja en politiker från väst, innebär att man grundligt forskar i politikerns bakgrund för att gillra fällor. Sedan bjuds politikern till Kina under förevändning av ett möte, officiellt besök eller bara en enkel rundtur. När politikern anländer till Kina kommer agenten att förföra politikern med pengar eller politiska intressen, sade Li.
– Ibland omfattar lockelsen politikerns privatliv, sade Li.
Efter att bytet fångats i fällan, använder KKP-agenten bevisen för att tvinga politikern att underkasta sig KKP:s vilja. Många gånger när politikern inte faller för lockelsen, berättade Li att agenterna falskeligen skulle beskylla politikern för något han inte gjort, med fabricerade bevis med hjälp av modern teknik.
– Det här fungerar mycket bra på västerlänningar. I västvärlden är politikernas framtid till stor del beroende på deras rykte. De västerländska politikerna blir ofta förskräckta när de blir snärjda och är rädda för att deras karriärer kommer att vara över om KKP publicerar ”bevisen”, sade Li.
Förutom politiker riktar regimen också in sig på statstjänstemän, inflytelserika företag, sociala grupper, media och andra icke-politiska personer eller organisationer som skulle kunna påverka deras länders politik i vissa frågor.
– Regimen övervakar dem hårt genom offentliga och privata kontakter och försöker att analysera deras behov och svagheter, sade Li.
KKP tycker också västerländska organisationer och KKP-vänliga media är deras språkrör. Dessa inhemska organisationer och media kommer att ha en mer direkt påverkan på deras politiker eftersom medlemmar i sådana organisationer ofta är lokala medborgare.
KKP använder medlemmar från kinesiska områden, kinesiska student- och akademikerföreningar för att arbeta åt regimen under förevändning att de tjänar den kinesiska nationen.
Li sade också att det finns en skriftlig princip vid ministeriet för statens säkerhet som säger att anställda tillåts verka vara mot KKP så länge som deras mål är att skydda KKP:s större intressen.
– Vissa kan kritisera KKP men när det kommer till det avgörande ögonblicket blir de KKP-vänliga och deras åsikter kan hjälpa KKP mycket, sade han.
Enligt Li betonar regimen på ytan vikten av att ”skydda vänskapen mellan Kina och USA”, men i verkligheten ser de USA-ledda västerländska demokratiska länder som sin fiende och framför allt ser man USA som sin främsta fiende.
– Att ägna uppmärksamhet åt Kina är bra, men det betyder inte att man skall fjäska eller böja sig för KKP, sade Li Fengzhi.
Översatt från engelska: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/22402/
