loadingFlyktingkrisen drabbar faktiskt inte bara Sverige, vilket man kan få intrycket av i media. Libanon får ta emot mycket stora mängder flyktingar från det krigsdrabbade grannlandet Syrien. På bilden städar en syrisk flicka bort snö och lera utanför tältet i FN:s flyktingläger i Tal al-Abyad, i närheten av Baalbek i Bekaadalen. (Foto: AFP/Getty Images)
Flyktingkrisen drabbar faktiskt inte bara Sverige, vilket man kan få intrycket av i media. Libanon får ta emot mycket stora mängder flyktingar från det krigsdrabbade grannlandet Syrien. På bilden städar en syrisk flicka bort snö och lera utanför tältet i FN:s flyktingläger i Tal al-Abyad, i närheten av Baalbek i Bekaadalen. (Foto: AFP/Getty Images)
Opinion

Närheten skymmer stora bilden av flyktingkrisen

Hans Bengtsson - Epoch Times

Min frisör har svart bälte i karate och pratar inte i onödan. Han klipper snabbt, är billigast i stan och har rötterna i Libanon. Det är nu många klippningar sedan vi första gången berörde, en dag då han faktiskt tog till orda, de enormt många flyktingar från Syrien som tagit sin tillflykt till hans gamla hemland, och hur det påverkats av grannländernas krig.

Tidigare har frisören regelbundet besökt de kvarvarande vännerna i Beirut, men det vågar han inte längre göra. Osäkerheten har blivit för stor (trots det svarta bältet). De flesta av hans vänner och släktingar har dessutom tvingats lämnat det sargade landet och lever nu i Sverige, Tyskland eller USA, så det finns inte många kvar att besöka. Därför reser frisören i år på vintersemester till Alperna, och åker skidor med familjen istället för att bege till det hemland som inte längre finns kvar.

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR hade minst en miljon syrier begett sig till det sydvästra grannlandet i början av 2015. Och under det gångna året har det naturligtvis blivit enormt många fler, som ännu inte räknats in i statistiken. Libanon är det land i världen som tagit emot flest flyktingar från Syrien. Därtill kommer tusentals flyktingar från Irak, liksom tiotusentals statslösa på drift i landet. Tillsammans är de nog faktiskt fler än de som har kommit till Sverige.

Ett flyktens år

2015 går till historien som ett flyktens år. Människor som till slut har fått nog söker sig bort från terror, krig, svält, elände och förtryck. Om det nu inte blir som förespått, att nästa år blir ännu värre, och året som gick bara var en upptakt.

I FN:s summering av första halvan av 2015 visade det sig inte oväntat att Turkiet är det land som totalt sett tagit emot flest flyktingar från krisernas Mellanöstern. Libanon hade tagit emot flest per capita och Etiopien flest i förhållande till sin bnp.

Under andra halvåret har flest asylsökande tagit sig till Tyskland och näst flest till Ryssland. Sverige nämns faktiskt inte alls bland de de stora mottagarländerna. De som skriver FN:s pressmeddelanden har uppenbarligen missat att Sverige är landet där flyktingkrisen bor.

Stänks ner av flyktingvågen

När man läser svenska tidningar slås man av hur denna kris plågar vårt land. Särskilt hårt drabbade är alla våra byråkrater och personalen på Migrationsverket, i polisen och andra myndigheter som stänks ner av flyktingvågen. Och kommunerna har det minsann inte heller lätt.

Vårt praktfulla folkhemsbygge skakar i grunden av självmordsbombningarna runt om i världen, flygattackerna och IS-terrorn i Syrien, striderna i Afghanistan, grymheterna i Afrika, Rysslands invasion av Ukraina, och allt annat som tvingat mer än 60 miljoner människor att under året lämna sina hem.

Med ryggen mot sin hembygd, sina grannar, nära och kära, sin kulturella, historiska och geografiska bakgrund och med näsan mot sin nya framtid har de gett sig ut på vägarna. Utan att veta om de får stanna kvar när de kommer fram; om de överlever båtfärden över Medelhavet; om de blir blåsta på pengarna av människosmugglarna; om de dör av kvävning i en lastbil på Autobahn.

Mycket nytt

De har gjort det för att söka något nytt, som kan utvecklas till ett hem med trygghet, någon gång i framtiden när de lärt sig ett nytt språk, etablerat sig i ett nytt samhälle, skaffat ny bostad, nytt jobb, ny skola till barnen, nya vänner, ny bankman, nya vardagsvanor. Och – om de har råd med det – en ny frisör.

När journalister skriver om nyheter är närhetsprincipen viktig. Människor vill av naturliga skäl veta mest om det som finns i deras närhet och berör deras egna liv. Saker och ting blir viktiga blott för att de finns nära.

Men det lilla och obetydliga i vår närhet kan skymma det stora och viktiga långt där borta. Håller du upp en tumme några centimeter framför ögat, så märker du att dess nagel kan skymma en hel by några kilometer bort.

Det är dags att sätta på oss långdistansglasögonen. ”Allting flyter”, som den grekiska filosofen Herakleitos sade, och det som nu befinner sig i fjärran kan plötsligt stå i vår farstu, eller sitta utanför matbutiken med bedjande blick och en kopp i sin frusna hand.

Närheten skymmer, som en alltför lång lugg. Har man tur hos frisören kan man både få de skymmande hårstråna kapade och sitt begränsade perspektiv på världen utvidgat.

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna och återspeglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingFlyktingkrisen drabbar faktiskt inte bara Sverige, vilket man kan få intrycket av i media. Libanon får ta emot mycket stora mängder flyktingar från det krigsdrabbade grannlandet Syrien. På bilden städar en syrisk flicka bort snö och lera utanför tältet i FN:s flyktingläger i Tal al-Abyad, i närheten av Baalbek i Bekaadalen. (Foto: AFP/Getty Images)
Flyktingkrisen drabbar faktiskt inte bara Sverige, vilket man kan få intrycket av i media. Libanon får ta emot mycket stora mängder flyktingar från det krigsdrabbade grannlandet Syrien. På bilden städar en syrisk flicka bort snö och lera utanför tältet i FN:s flyktingläger i Tal al-Abyad, i närheten av Baalbek i Bekaadalen. (Foto: AFP/Getty Images)
Opinion

Närheten skymmer stora bilden av flyktingkrisen

Hans Bengtsson - Epoch Times

Min frisör har svart bälte i karate och pratar inte i onödan. Han klipper snabbt, är billigast i stan och har rötterna i Libanon. Det är nu många klippningar sedan vi första gången berörde, en dag då han faktiskt tog till orda, de enormt många flyktingar från Syrien som tagit sin tillflykt till hans gamla hemland, och hur det påverkats av grannländernas krig.

Tidigare har frisören regelbundet besökt de kvarvarande vännerna i Beirut, men det vågar han inte längre göra. Osäkerheten har blivit för stor (trots det svarta bältet). De flesta av hans vänner och släktingar har dessutom tvingats lämnat det sargade landet och lever nu i Sverige, Tyskland eller USA, så det finns inte många kvar att besöka. Därför reser frisören i år på vintersemester till Alperna, och åker skidor med familjen istället för att bege till det hemland som inte längre finns kvar.

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR hade minst en miljon syrier begett sig till det sydvästra grannlandet i början av 2015. Och under det gångna året har det naturligtvis blivit enormt många fler, som ännu inte räknats in i statistiken. Libanon är det land i världen som tagit emot flest flyktingar från Syrien. Därtill kommer tusentals flyktingar från Irak, liksom tiotusentals statslösa på drift i landet. Tillsammans är de nog faktiskt fler än de som har kommit till Sverige.

Ett flyktens år

2015 går till historien som ett flyktens år. Människor som till slut har fått nog söker sig bort från terror, krig, svält, elände och förtryck. Om det nu inte blir som förespått, att nästa år blir ännu värre, och året som gick bara var en upptakt.

I FN:s summering av första halvan av 2015 visade det sig inte oväntat att Turkiet är det land som totalt sett tagit emot flest flyktingar från krisernas Mellanöstern. Libanon hade tagit emot flest per capita och Etiopien flest i förhållande till sin bnp.

Under andra halvåret har flest asylsökande tagit sig till Tyskland och näst flest till Ryssland. Sverige nämns faktiskt inte alls bland de de stora mottagarländerna. De som skriver FN:s pressmeddelanden har uppenbarligen missat att Sverige är landet där flyktingkrisen bor.

Stänks ner av flyktingvågen

När man läser svenska tidningar slås man av hur denna kris plågar vårt land. Särskilt hårt drabbade är alla våra byråkrater och personalen på Migrationsverket, i polisen och andra myndigheter som stänks ner av flyktingvågen. Och kommunerna har det minsann inte heller lätt.

Vårt praktfulla folkhemsbygge skakar i grunden av självmordsbombningarna runt om i världen, flygattackerna och IS-terrorn i Syrien, striderna i Afghanistan, grymheterna i Afrika, Rysslands invasion av Ukraina, och allt annat som tvingat mer än 60 miljoner människor att under året lämna sina hem.

Med ryggen mot sin hembygd, sina grannar, nära och kära, sin kulturella, historiska och geografiska bakgrund och med näsan mot sin nya framtid har de gett sig ut på vägarna. Utan att veta om de får stanna kvar när de kommer fram; om de överlever båtfärden över Medelhavet; om de blir blåsta på pengarna av människosmugglarna; om de dör av kvävning i en lastbil på Autobahn.

Mycket nytt

De har gjort det för att söka något nytt, som kan utvecklas till ett hem med trygghet, någon gång i framtiden när de lärt sig ett nytt språk, etablerat sig i ett nytt samhälle, skaffat ny bostad, nytt jobb, ny skola till barnen, nya vänner, ny bankman, nya vardagsvanor. Och – om de har råd med det – en ny frisör.

När journalister skriver om nyheter är närhetsprincipen viktig. Människor vill av naturliga skäl veta mest om det som finns i deras närhet och berör deras egna liv. Saker och ting blir viktiga blott för att de finns nära.

Men det lilla och obetydliga i vår närhet kan skymma det stora och viktiga långt där borta. Håller du upp en tumme några centimeter framför ögat, så märker du att dess nagel kan skymma en hel by några kilometer bort.

Det är dags att sätta på oss långdistansglasögonen. ”Allting flyter”, som den grekiska filosofen Herakleitos sade, och det som nu befinner sig i fjärran kan plötsligt stå i vår farstu, eller sitta utanför matbutiken med bedjande blick och en kopp i sin frusna hand.

Närheten skymmer, som en alltför lång lugg. Har man tur hos frisören kan man både få de skymmande hårstråna kapade och sitt begränsade perspektiv på världen utvidgat.

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna och återspeglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024