Syntetisk hud kan rädda många försöksdjur
Beagles är en hundras som ofta används vid djurförsök. Den nya syntetiska huden kan avsevärt minska användningen av djur i många tester av läkemedel och hudvårdspreparat.


En ny syntetisk hud som utvecklats av forskare vid University of Guelph kan radikalt förändra hur nya preparat testas av läkemedelsföretag och universitet.

Den nya metoden kan i hög grad minska användningen av både djur och människor i tester av nya sårbehandlande läkemedel. Den kan också minska kostnaderna och ge snabbare resultat, säger forskarna.

– Djurförsöken kan inte upphöra helt men antalet djurförsök skulle kunna minskas drastiskt, säger en av forskarna som har varit med och utvecklat den nya tekniken, Sures Neethirajan vid University of Guelph.

Sårmodellen som skapats av Neethirajan och hans team tog två år att utveckla och är en konstgjord hudliknande substans som består av aminosyror och proteiner som har samma egenskaper som huden hos ett djur eller en människa.

Modellen liknar hudvävnad

– Vi har kommit fram till en modell som på alla sätt liknar hudvävnad, biomekaniskt, fysikaliskt, kemiskt  och biokemiskt, säger Neethirajan.

– Det ligger på objektglas, är rektangulärt och cirka fem gånger tre centimeter. Den kan enkelt placeras under ett mikroskåp för att studeras.

Metoden utformades för att efterlikna tester på möss, marsvin, kaniner och får. Den gör det möjligt för forskaren att enkelt studera interaktionen mellan bakterier och läkemedlet som ska testas.

När läkemedelsföretagen testar sårbehandlande läkemedel idag måste djuren skadas, prover tas och läkningen ska överakas. Allt detta tar tid vilket också ökar kostnaderna.

Modellen minskar kostnaderna

Neethirajan säger att modellen som han och hans team har utvecklat inte bara minskar kostnaderna för läkemedelsföretagen, utan löser också en del av de etiska frågorna som är förknippade med djurförsök.

Djurförsök i Kanada följer de etiska riktlinjer som fastställts av det kanadensiska rådet för djurförsök, Canadian Council on Animal Care (CCAC), en ideell  organisation som förser forskare med fastställda kriterier för djurförsök. Dessa är baserade på internationella standarder för etisk behandling av djuren.

I riktlinjerna från CCAC finns kravet att forskarna ska ersätta användningen av försöksdjur i läkemedelstester där det är möjligt. Nya forskare bryr sig om och tar fasta på det här, säger Gelike Schalomon vid MacEvan University i Alberta.


Professor Suresh Neethirajan vid BioNano Laboratory, University of Guelph. (Foto: Courtesy of Suresh Neethirajan)

Professor Suresh Neethirajan vid BioNano Laboratory, University of Guelph. (Foto: Courtesy of Suresh Neethirajan)

Ersättningsalternativ

Det här är precis ett sådant ersättningsalternativ. Det är bra ur kostnadssynpunkt och uppfyller kravet från CCAC att hitta ett alternativ till djurförsök där det är möjligt.

– Djurförsök är bland de dyraste försöksmetoderna. Jag har gjort djurförsök i 25 – 30 år. Det är väldigt dyrt och riktlinjerna säger att djuren inte kan tas om hand av forskarna. Man måste ha veterinärkontakt eller veterinärer bland personalen som sköter om djuren, sade Schalomon.

Neethirajan och hans team hoppas att deras teknik kommer att massproduceras för att användas av forskare över hela världen.

Kaven Baker-Voakes är frilansjournalist baserad i Ottawa, Kanada.

Spel med djur i trånga burar upprör kineser

Kräver stopp för hundköttsfestival