Sverige skrev samarbetsavtal med Turkiet
Turkiets president Abdullahl Gül talar i riksdagen vid sitt tre dagars besök i Sverige i förra veckan. (Foto: Johathan Nackstrand / AFP)


Förra veckan var Turkiets president Abdullah Gül på Sverigebesök. Ett nytt, svensk-turkiskt samarbetsavtal signerades i vilket Sverige förklarar sitt stöd för ett turkiskt EU-medlemskap. Men ställer Sverige tillräckligt höga krav på Turkiet i fråga om mänskliga rättigheter?

I Turkiet sitter hundratals journalister fängslade. I de flesta fall anklagas de för terrorbrott. Enligt European Federation of Journalists (EFJ) hade Turkiet förra året fler fängslade journalister än något annat land i världen.

Det är en fråga om pressfrihet, men också en generell fråga om demokratiska värden.

– Det är inte enbart en fråga om att släppa journalisterna, utan också en grundläggande inställning till yttrandefrihet och demokrati som måste arbeta sig in för att ha effekt, säger Arne König, ordförande för EFJ.

Organisationen jobbar för närvarande på bred front med en kampanj som går ut på att bilda opinion bland den turkiska befolkningen.

Många av de fängslade journalisterna anklagas för terrorbrott, på grund av att de anses propagera för, eller ha samröre med den terroriststämplade organisationen PKK eller dess paraplyorganisationer.

Sverige hoppas på att det fjärde reformpaketet (av Turkiets konstitution) kommer att tydliggöra definitionen av ”terrorism” i Turkiet, så att journalism inte ska blandas ihop med terrorism.

– Man tightar till formuleringarna. Framförallt tar man bort artikeln som säger att det är straffbart att göra propaganda för en organisation som är terroriststämplad. Det är väldigt löst (i dagsläget) – att man skriver om eller redogör för PKK:s mål eller vision, eller citerar en PKK-ledare, säger Paul T Levin som är chef för institutet för Turkiet-studier vid Stockholms universitet och skrivit avhandlingen Turkey and the European Union: Christian and Secular images of Islam (Turkiet och Europeiska unionen: Kristna och sekulära bilder av islam).

Däremot kommer man inte att ta bort terroranklagelserna mot dem som är medlem i en organisation som är kopplad till PKK. Och även om lagen tydliggörs så är det inte tillräckligt.

– Slutligen är det så att mycket hänger på hur domaren sedan i praktiken tolkar lagstiftningen.

Levin säger att justitieministeriet arbetar aktivt i de här frågorna i samarbete med Europarådet. Där kontrollerar de att innehållet i lagstiftningen stämmer överens med Europarådets rättspraxis och arbetar med domare för att se till att de applicerar lagen med europarådets praxis.

Om de pågående samtalen mellan Turkiets regering och PKK går bra, och leder till någon form av fred, kan det hända att många journalister kommer att få det betydligt lättare med en gång eftersom många av de fängslade journalisterna är av kurdiskt ursprung med kopplingar till PKK eller dess paraplyorganisationer.

Arne König tycker att Sverige bör ställa mycket hårda krav på Turkiet när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Men han anser att alla slags samarbeten som gynnar en demokratisk utveckling är bra. Det handlar om att stå upp för grundläggande mänskliga rättigheter.

– Den turkiska staten ska ge den turkiska befolkningen så bra information som möjligt och så bra journalistik som möjligt.

Förra året lanserade EFJ, tillsammans med det turkiska journalistförbundet, en kampanj som gick ut på att europeiska journalister kunde ”adoptera” fängslade journalister i Turkiet, för att ge dem och deras familjer stöd. Hjälpen består bland annat av att skriva brev till fångarna i samband med rättegångar och sprida information om deras fall.