Sverige missnöjt med EU:s klimatmål
Greenpeace aktivisterna virar rep runt ”Zouave” statyn på Almabron. På banderollen har skrivits "It's not too late"(”Det är inte för sent”) som vädjan att politikerna och regeringarna skall agera för ändringar i klimatfrågan. Världens bästa vetenskapsmän på klimatfrågor samlades i Paris i februari 2007 för att förbereda en vägledande rapport. (Foto: AFP/Greenpeace)


EU-ländernas miljöministrar enades i dag om nya minskningar av utsläppen av växthusgaser. Fram till 2020 ska utsläppen reduceras med 20 procent. Sverige är missnöjt och hade hellre sett en minskning med 30 procent.

Sverige är dock missnöjt med resultatet.

-Vi ville ha ett enda mål, 30 procent utan några villkor. Nu blev det i stället två mål, vilket riskerar att skapa förvirring och oklarheter om vad som egentligen är EU:s ståndpunkt, säger den svenske miljöministern Andreas Carlgren.

-Vår linje var att politiken måste bygga på verkligheten, det vill säga klimathotet, och då räcker inte 20 procent. Men vi stödde ändå det liggande förslaget eftersom vi anser att det är viktigt med enighet i klimatpolitiken.

Enligt Carlgren är ministrarnas slutsatser omedelbart bindande. Det innebär att EU:s mål nu, i ett första skede, är att växthusgasutsläppen ska ner med 20 procent, räknat från 1990 som är basåret för Kyotoavtalet.

-För att det ska bli 30 procent beror allt på om vi kan få stöd för detta av länder utanför unionen. Den möjligheten är nog tyvärr liten. Jag har svårt att tänka mig att USA kan tänka sig att binda sig för detta, oavsett vilken administration som styr landet, säger Carlgren.

Under tisdagens diskussioner utkristalliserade sig snabbt tre grupper av länder. Sverige utgjorde, tillsammans med Danmark, en av dessa. En annan – vars linje blev den som till slut blev rådande – utgjordes av den stora majoriteten västländer.

Den tredje gruppen bestod av de östeuropeiska staterna, ledda av Polen och Ungern. De har starka tvivel på att kunna klara ens 20 procent, om 1990 ska vara basår. Det året gick nämligen deras industrier på kvartsfart som en följd av Sovjetblockets sönderfall och deras utsläpp var följaktligen mycket låga just då.

-De hade väldigt starka önskemål om kompensation, och det kommer de sannolikt att få när EU ska enas om bördefördelningen mellan länderna, säger Carlgren.

Han påpekar att de enskilda ländernas framtida åtaganden kommer att skilja sig åt en del. Men med exakt hur mycket är oklart än så länge.

-EU skjuter till vidare detta framför sig, vilket jag tror är klokt i dagsläget, säger Carlgren.