Bara nio myndigheter av 257 är fullt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, visar en rapport från Myndigheten för delaktighet. Det ger dåliga signaler, säger Anders Westgerd som är verksamhetsledare på Göteborgskooperativet för Independent Living, GIL.
Att vistas ute i offentliga miljöer med funktionsnedsättning är ofta som en hinderbana, där vägen från punkt A till punkt B kan bjuda på många överraskningar. Anders Westgerd, som själv sitter i rullstol, reagerar på att myndigheterna inte tar frågan på allvar.
Kinesisk pappa bär sin handikappade son femton kilometer till skolan varje dag
— En statlig myndighet ska föregå med gott exempel. Kan inte de lösa det så finns det tyvärr ingen anledning för andra offentliga inrättningar att göra det, säger han.
Rapporten visar att 23 procent av myndigheterna inte når upp ens till hälften av kriterierna för grundläggande tillgänglighet, och många har backat i sitt tillgänglighetsarbete. De ska bland annat se till att de har information på punktskrift för synskadade, ta bort trappsteg och trösklar för rullstolsburna och möjligheter att kommunicera med hörselskadade personer.
Westgerd tycker att GIL:s egna lokaler är ganska bra anpassade för funktionsnedsatta, men för övrigt har han svårt att komma på ett enda exempel på miljö som är riktigt välanpassad för en person i rullstol. Men det händer då och då att han kommer till ett ställe som är lätt att ta sig fram på.
— Det blir som ett andrum att kunna röra sig som alla andra. Oftast kan man inte göra det. För de flesta är det bara att slänga på sig en jacka och ge sig ut på stan, men så är det inte för mig, säger han.
Tillgänglighet bara positivt
Anders Westgerd har suttit i rullstol i halva sitt liv. Han bröt nacken i en skidolycka 1995. Även om han ibland hamnar i situationer som inte går att förutspå så vet han numera vad som fungerar och vad som inte fungerar, och han anpassar sitt liv efter det. Han är som en ”logistikcentral”, säger han.
Det finns ingenting som är negativt med tillgängliga lokaler, anser han. Tvärtom så är det bekvämt för alla, och för kanske tio procent av befolkningen är det en livsnödvändighet. En stor andel av Sveriges befolkning börjar dessutom bli gammal, och det finns familjer med barnvagnar.
GIL har kartlagt tillgängligheten i offentliga lokaler och det offentliga rummet i stadsmiljön. 2014 undersökte de uteserveringar. 75 procent av de 44 krogarna och restaurangerna som var med i undersökningen var otillgängliga för rullstolsburna.
Westgerd nämner en restaurang som nyligen hade öppnat på Tredje Långgatan i Göteborg. Han kom dit och började se sig om efter en handikapptoalett, men såg ingen.
— Jag tänkte, det här blir intressant. Vart ska jag gå på toaletten? Jag såg en toalett på ett loft med spiraltrappa upp, det krävdes inte så mycket tankeförmåga för att inse att det inte skulle fungera för mig.
Han frågade personalen som sade åt honom att vänta, eftersom en av dem måste följa med. Först lotsades han ut ur lokalen, ut på gatan, in på en bakgård. Sedan skulle han ta en hiss, och till den behövde man en kod som personalen hade. Efter hissen gick man en liten sväng genom ett kök, och till sist kom man fram till en tung metalldörr som ledde till en liten sluss innan man kom till toaletten. Personalen var tvungen att vänta på att Westgerd gjort det han skulle göra, eftersom bara de hade koderna till hissen. Sedan gick de samma väg tillbaka till restaurangen.
Det här var inte något som han hade förväntat sig år 2015, säger Westgerd, speciellt inte efter att restaurangägarna hade lagt ned många miljoner kronor på att rusta upp stället.
Fridykaren och bergsklättraren Annelie Pompe om mental träning och att hantera rädsla
En annan restaurang i närheten hade byggt en välfungerande ramp till toaletten, men där var dörren för smal. Det finns standardmått för anpassningarna, men ofta når inrättningarna inte ända fram till målet.
Sveriges lagstiftning för tillgänglighet bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige är juridiskt bunden till.
De 13 kriterierna för grundläggande tillgänglighet:
Har handlingsplan
Utsett samordnare
Inventerat stor del av lokaler
Inventerat skriftlig information
Inventerat kommunikationen
Inventerat webbplatsen
Åtgärdat publika utrymmen
Åtgärdat personalutrymmen
Ingår i brandskyddsarbetet
Utbildat personalansvariga
Rutiner för alternativa format
Alternativa format går att beställa, anges i publikationer
Anpassat webbplatsen
