Svenskt stöd för stopp av konfliktdiamanter
Bild på diamantletande arbetare i Sierra Leone 2001. De så kallade konfliktdiamanterna har finansierat flera krig i Afrika och innebär fortfarande idag ett stort problem i flera afrikanska länder. (Foto: AFP/Georges Gobet)


”Diamanter är dyra, men de borde inte få kosta människoliv.” Så står det i Amnestys och Global Witness informationsbroschyr om de så kallade konfliktdiamanterna. Idag meddelade handelsminister Ewa Björling att Sverige bidrar med tre miljoner kronor för att hjälpa till att stoppa den omstridda handeln.

Sveriges bidrag om tre miljoner kronor går till DDI – Diamond Development Initiative – ett program som syftar till att identifiera och åtgärda problem kopplade till diamantbrytningen i Afrika.

Blodsdiamanter eller konfliktdiamanter kallas de rådiamanter som bland annat använts för att finansiera flera väpnade konflikter och inbördeskrig på senare år i Afrika. Pengarna som uppnått miljarder kronor har använts av krigsherrar och rebeller för att köpa vapen i Angola, Kongo, Sierra Leone och Liberia. Dessa krig beräknas ha krävt 3,7 miljoner människors liv.

Trots att krigen nu är slut och stridandet i Kongo har minskat, är problemet ännu inte ur världen. Rådiamanter från rebellstyrda, konfliktdrabbade områden i västra Afrika når för närvarande den internationella marknaden samtidigt som det rapporteras om kränkningar av de ofta mycket fattiga arbetarnas rättigheter.

Idag inleds ett möte i Bryssel mellan medlemsländerna i den så kallade Kimberleyprocessen. Det är en överenskommelse som bildades 2003 och som resulterade i ett certifieringssystem för handeln med rådiamanter. För att få diamanter certifierade måste man kunna garantera att de är så kallat konfliktfria. Systemet syftar även till att skydda den lagliga diamanthandeln som många afrikanska länder är ekonomiskt beroende av.

– Kimberleyprocessen och DDI är viktiga initiativ. De berör vår handel med Afrika och knyter an till utvecklingsaspekterna inom handel, säkerhet och miljö, i linje med svensk politik för global utveckling, säger handelsminister Ewa Björling.

Sedan Kimberleyprocessen satte igång uppskattar man att andelen konfliktdiamanter på världsmarknaden sjunkit från 1990-talets 4-15 procent till en procent idag.

Amnesty menar emellertid att diamantföretag och handlare utnyttjar svaga länkar i handelskedjan vilket innebär att konfliktdiamanter fortfarande kan slinka igenom certifieringskontrollen. Fall förekommer även där konfliktdiamanter smugglas till närliggande länder för att erhålla falsk certifiering.

Amnesty informerar även om att man som investerare i ett land som kränker de mänskliga rättigheterna riskerar att ses som delaktig i kränkningarna. Som köpare bör man därför försäkra sig om att säljaren kan garantera att diamanten är konfliktfri. Man bör också fråga varifrån den kommer, be om att få se en utskrift på företagets policy gällande konfliktdiamanter samt be om en skriftlig garanti från leverantören.