Svenskt sparkapital placerat i "fossilbubbla"
Oljetunnor, Grönland. (Foto: Global Warming Images/WWF)


En ny rapport visar att svenskarna bidrar till 53 miljoner ton globala koldioxidutsläpp genom sitt sparande. Det är nästan lika mycket som Sveriges utsläpp på 55,7 miljoner ton 2013.

Rapporten kommer från revisions- och konsultföretaget PwC och har gjorts på uppdrag av WWF. Enligt rapporten investeras 370 miljarder kronor av vårt sparade kapital i energisektorn genom banker, fond- och försäkringsbolag.

Sedan några år tillbaka pågår en livlig diskussion om att bland annat pensionsfonder äger mer reserver än vad som kan förbrännas, genom sina investeringar på världens börser.

– Denna paradox, att vi äger tillgångar som egentligen inte kan användas, kallas för ”carbon bubble” (fossilbubblan). Mot denna bakgrund har vi nu granskat hur mycket av fossilbubblan som vi äger genom svenskt sparkapital, säger Magnus Emfel, rådgivare inom klimat och hållbar ekonomi på WWF och som har varit med och tagit fram rapporten.

Koldioxidutsläppen fortsätter att öka på grund av att vi gör ohållbara investeringar i fossila bränslen, visar rapporten. Det kommer krävas stora förändringar i vårt sätt att investera, om vi ska kunna reducera koldioxidutsläppen. Finanssektorn behöver klimatsäkra sina investeringar och sparare måste börja ställa krav.

Som sparare kan det dock vara svårt att göra klimatsmarta val, då det inte finns tillräckligt med information om hur mycket fossilt eller CO2 en fond innehåller. 

– Få fondbolag har gjort denna kartläggning själva, och de som säger att de har gjort det vill inte publicera den på grund av risken att se mindre ansvarsfulla ut än sina kollegor i branschen. Därtill finns det inget formellt krav från riksdag, regering eller till exempel Finansinspektionen att banker, fond- och försäkringsbolag ska redovisa sin klimatpåverkan, säger Magnus Emfel.

Om vi ska kunna hålla oss under två graders global uppvärmning, så måste våra koldioxidutsläpp vara under åttio ton per person över en livstid. I nuläget leder enbart vårt sparande på börsen till 490 ton koldioxidutsläpp per person.

PwC-analysen visar att svenska fonder med fokus på Ryssland är överlägset mest fossiltunga – drygt hälften av de fossila reserverna i svenska innehav finns här, följt av USA och EU. 

– Som ett bidrag till att göra det enklare för privata sparare att placera mer klimatsmart, har vi låtit granska svenska fonders innehav och sammanställt två listor, fonder med och utan dessa innehav. Därmed är det nu enklare att byta sitt sparande till en fond som inte har innehav i de bolag vars tillgångar vi ej får släppa ut om vi ska klara oss under två graders global uppvärmning, säger Stefan Henningsson, klimatexpert på WWF.

I dagsläget har 250 av 501 svenska fonder investerat i minst ett av världens mest koldioxidintensiva börsbolag.

Finansmarknadens aktörer kommer troligtvis att på sikt inse behovet av att göra sig av med sitt innehåll av kol, olja och gas och i stället satsa på bolag som har en inriktning på energieffektivisering och förnybar energi.

– I längden kommer det bli alltmer uppenbart att fossilenergi inte bara är en dålig finansiell investering i sig själv, utan också inverkar negativt på andra sektorer för globala investerare har även innehav i  till exempel fiske, jordbruk, livsmedelsförsörjning och fastigheter, säger Magnus Emfel.

Problemet är dock att dessa upptäckter kan komma försent. Enligt Internationella energiorganet IEA har år 2017 pekats ut som den tidpunkt då man måste ha minskat den fossila användningen och en ökning av det förnybara måste ha kommit igång.

– Just nu ökar investeringarna i förnybart kraftigt i relativa termer, men från en låg nivå, samtidigt som investeringarna i fossilt fortsätter att öka, från en redan mycket hög nivå. IPPC (Intergovernmental Panel of Climate Change) säger i sin senaste rapport att investeringarna i fossil energi måste minska med $ 30 miljarder per år från 2010 fram till 2029 för att klara oss under 2oC uppvärmning, säger Emfel.

För att få till en förändring behöver lagstiftare, finanssektorn och privata sparare samarbeta för att kunna styra om det enorma finansiella flödet, som leder till dessa stora klimatförändringar.

– Ingen politisk eller finansiell företrädare tycks idag ha ett svar på hur bankers, fond- och försäkringsbolags portföljer ska anpassas till klimatforskningens entydiga budskap. Att flytta kapital är dock inte rocket science, det gör finansmarknadens aktörer hela dagarna. Och det råder ingen brist på kapitalbehov från företag med framtidens energilösningar. Det som saknas är tillräcklig insikt och vilja, säger Magnus Emfel.